I årets mätning tar Borgholms kommun över ledartröjan i länet. Under mätningens mångåriga historia har Mönsterås kommun alltid toppat, men nu är den sviten bruten. Svenskt Näringslivs undersökning visar på ett sammantaget stabilt företagsklimat i landets kommuner och för kommunerna i Kalmar län noteras både upp- och nedgångar. Borgholm har det högsta betyget i det sammanfattande omdömet på företagsklimatet och Högsby är den kommun i länet som ökar mest.
Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning Lokalt företagsklimat visar på ett sammantaget stabilt företagsklimat i landets kommuner. Betyget på den viktigaste frågan om det sammanfattande omdömet på företagsklimatet i kommunen landar på 3,5 på den sexgradiga skalan. Det är oförändrat jämfört med de två senaste åren. Genomsnittet för Kalmar läns sammanfattande omdöme är oförändrat på 3,4, vilket ger länet en 11:e plats av landets 21 län.
I årets mätning stiger resultaten i sammanfattande omdöme i tre kommuner, sjunker i fem kommuner samt är oförändrat i fyra kommuner. Borgholm är den kommun som har det högsta betyget, vilket innebär att Mönsterås, på grund av att man tappat -0,2 i sammanfattande omdöme, tappat den position man haft sedan mätningen startade för 24 år sedan. Högsby kommun är den som ökar mest i sammanfattande omdöme (+0,3) och Emmaboda den kommun som får det lägsta betyget i länet.
I år har även politikerna i kommunfullmäktige svarat på enkäten.
– Att politiker har fokus på arbetet med företagsklimatet är viktigt. Om bara ett drygt år är det val igen och då kan den här enkäten ge svar på hur prioriterat politikerna tycker att företagsklimatsfrågan är, säger Ulrica Bennesved, regionchef Svenskt Näringsliv Kalmar län.
Det som kan vara problematiskt är när företagare och politiker har för stor differens i hur man ser på frågorna.
– Att ett gott företagsklimat är viktigt både för det enskilda bolaget men också för kommunens utveckling är nog de flesta överens om. Undersökningen visar att 70 % av länets företag har haft kontakt med kommunen det senaste året och att ofta handlar det om tillstånd, tillsyn och kontroll, säger Ulrica Bennesved.
Allt framgångsrikt företagsklimatsarbete bygger på ett långsiktigt och strategiskt samarbete mellan kommunen och näringslivet.
– Från Svenskt Näringslivs håll gläds vi över att vi nu ser flera kommuner som jobbar hårt med frågorna. Några exempel är: Borgholms kommun som deltar i Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram för kommuner där fokus är på företagsklimatet. Kalmar visar engagemang i vårt projekt för stora kommuner, där fokus bland annat är på samverkan mellan förvaltningar, dialog och strategi. Hultsfred, Mörbylånga och Mönsterås där workshops för en mer serviceinriktad myndighetsutövning står i fokus. Det här är bara några axplock, men det är uppenbart att många kommuner vill och ser nyttan med ett bättre företagsklimat, säger Ulrica Bennesved.
Tillgången på medarbetare med relevant kompetens är den fråga som får lägst betyg i länet. Dessutom fortsätter upphandlingsfrågan och infrastrukturen till och från kommunen att få låga omdömen.
När företagen anger vad som är viktigast för kommunerna att ta tag i anges:
– Ska det gå bra för Sverige måste det gå bra för svenska företag. Det är bara genom ett gott företagsklimat och tillväxt som vi kan klara av utmaningarna med omställning, beredskap, kompetensförsörjning, energikris och infrastruktur. Därför behövs fokus på reformer och samarbete om vi ska lyckas, säger Ulrica Bennesved.
Varje år mäter Svenskt Näringsliv företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I årets enkätundersökning har över 77 000 företag tillfrågats om hur de upplever det lokala företagsklimatet. Resultatet används i utvecklingsinriktade dialoger med ledande kommunpolitiker och tjänstepersoner. Läs mer om undersökningen på www.foretagsklimat.se
Vill du se resultatet för just din kommun? Gå in på www.foretagsklimat.se och klicka dig fram. Där hittar du även guider – verktyg för ett bättre företagsklimat – för nedladdning.