Vart går färden med välfärden?

Konjunkturen är stark och många företag går på högtryck. Samtidigt har de svårt att hitta nya medarbetare. I Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät uppger 74 procent av företagen i länet att det var svårt att hitta nya medarbetare. Vart femte rekryteringsförsök i länet misslyckas vilket hindrar utvecklingen.

Det börjar med utbildningsystemet som idag många gånger rimmar illa med vad olika branscher behöver. Regeringen har satt till mer pengar till YH-utbildningarna (Yrkeshögskola) men det räcker inte för att täcka behovet.

– Viktigt med utbildning och vi vill att gymnasieskolan ska ha högskolebehörighet som standard. Men också att sommarjobben är viktiga för att ungdomar ska bekanta sig med olika jobb, sa Malin Lauber, kommunalråd i Växjö.

Såväl företag som offentlig sektor har stora behov av nya medarbetare.

– Inom sjukvården har vi en stor utmaning att klara kompetensförsörjningen. Går man en vårdutbildning så är man i stort sett garanterad jobb, sade Anna Fransson, regionråd.

– I byggbranschen har vi ett rätt bra lärlingssystem sedan många år tillbaka. I en kombination mellan skola och oss företag så lär sig ungdomarna jobbet på ett strukturerat sätt. Däremot är det inte så lätt att få tag i arbetsledare i vår bransch, nämnde Håkan Stjernqvist på Dynacon.

Enigheten var stor kring att mer av arbetsmarknadsinsatserna borde regionaliseras mer. ”Är bättre om vi som verkar i länet får större möjlighet att anpassa utbildningar och andra arbetsmarknadsinsatser efter hur det ser ut just hos oss i Kronoberg”. Bra också om fler väljer yrkesprogram då behovet är skriande i de flesta ”hantverksyrkena”.

Infrastrukturen betyder mycket för att arbetspendlingen ska kunna fungera och framförallt på landsbygden. Arne Johansson som driver Träab i Sävsjöström, berättade.

– Vi har 28 anställda och nästan alla är från krokarna omkring. Anställer vi någon som har en bit att åka så stannar de kanske bara tills de hittar något på hemmaplan istället.

Flera vittnade om att regelsystemen hade blivit mer rigida och administrativa kostnaderna ökar för att sköta dem. Sjuklönekostnaden de första 14 dagarna som drabbar företagen upplevs också fortfarande som frustrerande. ”Att stå för sjuklönekostnad vid sjukdom eller olycksfall som inte ens har med arbetet att göra känns inget vidare. Det kan drabba hårt ekonomisk framförallt i de små företagen”.

När det gäller debatten om välfärden och privata företag så spetsade diskussionen till sig. Bara debatten som förts det senaste året kring Reepaluförslaget om vinstbegränsning har skadat då många företag inte vågat investera.

– Det kommer att behövas fler skolor framöver eftersom årskullarna blir större. Det behövs både en stark offentlig och en stark privat sektor för att klara av situationen framöver. Att då strypa friskolorna är fel väg att gå. Debatten borde handla mer om den kvalité som presteras med skattepengarna och den bör gälla både privat och offentlig verksamhet, tyckte Claes Bromander som driver Växjö Fria Gymnasium.

Ett grundtips är att just välfärdsfrågorna lär bli ett väl diskuterat ämne i valrörelsen.