Kommunserien: Pajala

Pajala placerade sig på sista plats (290) i rankningen 2019 av det lokala företagsklimatet. Det sammanfattande omdömet var 2,2. Ulrica Hammarström, kommunalråd (S), tror att det finns flera orsaker till företagarnas betyg.

– En del kan vi som kommun påverka, andra råder vi inte över, som standarden på vägar och annan infrastruktur. Dessutom är Pajala en glesbygdskommun med ett 80-tal byar och några större orter, vilket är en utmaning att ge samhällsservice i alla delar, både ekonomiskt och praktiskt. Samtidigt är det en styrka att företagare vill och vågar etablera sig runt om i kommunen och inte bara i centralorten.

– Utvecklingen kring Kaunisavaara-gruvan har naturligtvis påverkat företagarna på flera sätt. Alltifrån euforin inför starten för snart tio år sedan, som skulle innebära en stor inflyttning till Pajala, till konkursen för Northland Resources där många förlorade både jobb och pengar. Jag tror att detta har påverkat tilltron och företagsklimatet, och att det tar tid att vända efter en sådan smäll. Men nu känns det som att det har vänt.

Erik Mella, näringslivsstrateg i Pajala kommun:

– Visst har vi abonnerat på bottenplatsen under senare år. Men nu är gruvan åter i produktion och vi har stora investeringar på gång. Besöksnäringen och de flesta andra näringar växer, förutom elektronikindustrin som vi tappade under fjolåret. Vi gjorde allt vi kunde för att behålla hela eller delar av produktionen i Pajala, men det är inte lätt att rädda en industri när strategin var att lägga ner här på orten.

Hur kan ni då förbättra företagarnas uppfattning om företagsklimatet?

– Det främsta som vi måste bli bättre på är att kommunicera med våra företagare och att ha respekt för varandras roller. Dialogen är otroligt viktig för att få in företagarnas perspektiv, vad de tycker att vi ska jobba med och ha som fokusområden i förhållande till den strategiska plan som våra politiker har beslutat.

– Man kan alltid hitta det negativa, det som inte är bra. Men då är det viktigt att vi har en öppen och transparent dialog. Vi är ju inte motparter utan samarbetspartners för att det ska gå bra för kommunen. Allt hänger ihop: Går det bra för näringslivet kan vi som kommun leverera den service och infrastruktur som företagarna och deras familjer behöver.

Vad gör ni konkret för att skapa dialog mellan företagen och kommunen?

– En sak som vi introducerade 2019 var branschkalendern. Vi besöker de olika branscher som vi har i vår kommun. Det blir minst 1-2 företagsbesök i veckan, där ett av kommunalråden och någon av oss från näringslivsenheten besöker företaget under ett par timmar.

– Vi sätter oss ned med en kopp kaffe och diskuterar vad som är bra och vad som kan bli bättre. Sedan sammanfattar vi besöket i en kort rapport för att kolla att vi uppfattat sakerna rätt samt lägger ut den på kommunens hemsida. Då ser också andra att vi är ute och besöker företagen.

– Dessutom har vi startat företagarfrukostar, som vi ska ha en gång i månaden och ambulera mellan olika ställen i kommunen. Vi har ju inte bara Pajala utan större orter som Korpilombolo, Tärendö, Junosuando och Kangos. Det här är ju en stor kommun med avstånd på 10-20 mil, och då åker vi ut istället för att företagen ska komma till oss.

Hur gör ni för att skapa förståelse när det gäller tillsyns- och tillståndsfrågor?

– Kommunen är ju ett serviceorgan och samtidigt en tillsynsmyndighet. Som näringslivsstrateg jobbar jag med servicebiten och lotsar företag rätt när det till exempel handlar om tillstånd, inspektioner och dylikt. Där måste man också ha förståelse för varandras roller. Samtidigt ska vi bemöta våra företagare på ett professionellt sätt och återkoppla så fort som möjligt. Det skapar förtroende.

– Sedan handlar mycket om digitalisering just nu. Vi har gjort en ny hemsida med tydligare information för att förenkla för företagen. Det blir e-tjänster och e-blanketter på alla områden. Då blir kommunen en 24-timmars serviceinrättning och tillsynsmyndighet. Därmed kan företagarna nå oss på andra tider än under kontorstid måndag-fredag.

Vad gör ni för att förbättra betyget när det gäller upphandlingar?

– Konkurrens- och upphandlingsfrågor är en stående punkt när jag träffar företagare, hur inköpen fungerar etc. Nu har vi tagit fram en helt ny inköpspolicy i kommunen, den har väl inte fått genomslag ännu, men vi kommer att dela upp inköpen i mindre volymer så att våra lokala entreprenörer kan vara med. Sedan är det viktigt att visa dem hur upphandlingsprocessen ser ut, att utbilda dem så att de exempelvis inte bommar ett skallkrav och åker ut i första gallringen. Samt visa hur de kan bevaka så att de inte missar upphandlingar som de är intresserade av.

Tre korta frågor

Har ni företagslots? I Pajala är det jag som är den funktionen, säger Erik Mella. När företagare ringer till kommunen så kopplas de till mig och jag lotsar dem rätt.

Tar ni förskottsbetalning för tillstånd etc? Det är en sak som vi håller på att se över. Vi bör inte fakturera tjänster i förväg, utan först i efterhand när vi har utfört dem.

Lämnar ni garanti på handläggningstider? Det har vi inte diskuterat, säger Ulrika Hammarström. Det handlar väl främst om bygg- och miljöfrågor och där är min uppfattning att handläggningen går snabbt när ansökningen är komplett.