Kommunserien: Pajala

NYHET Publicerad

FÖRETAGSKLIMAT Under våren kommer Svenskt Näringsliv intervjua beslutsfattarna i Norrbotten för att ta pulsen på företagsklimatet i länets alla kommuner och nu har vi kommit till Pajala kommun.

Ulrica Hammarström

Pajala placerade sig på sista plats (290) i rankningen 2019 av det lokala företagsklimatet. Det sammanfattande omdömet var 2,2. Ulrica Hammarström, kommunalråd (S), tror att det finns flera orsaker till företagarnas betyg.

– En del kan vi som kommun påverka, andra råder vi inte över, som standarden på vägar och annan infrastruktur. Dessutom är Pajala en glesbygdskommun med ett 80-tal byar och några större orter, vilket är en utmaning att ge samhällsservice i alla delar, både ekonomiskt och praktiskt. Samtidigt är det en styrka att företagare vill och vågar etablera sig runt om i kommunen och inte bara i centralorten.

– Utvecklingen kring Kaunisavaara-gruvan har naturligtvis påverkat företagarna på flera sätt. Alltifrån euforin inför starten för snart tio år sedan, som skulle innebära en stor inflyttning till Pajala, till konkursen för Northland Resources där många förlorade både jobb och pengar. Jag tror att detta har påverkat tilltron och företagsklimatet, och att det tar tid att vända efter en sådan smäll. Men nu känns det som att det har vänt.

Erik Mella, näringslivsstrateg, Pajala kommun
Erik Mella, näringslivsstrateg i Pajala kommun:

– Visst har vi abonnerat på bottenplatsen under senare år. Men nu är gruvan åter i produktion och vi har stora investeringar på gång. Besöksnäringen och de flesta andra näringar växer, förutom elektronikindustrin som vi tappade under fjolåret. Vi gjorde allt vi kunde för att behålla hela eller delar av produktionen i Pajala, men det är inte lätt att rädda en industri när strategin var att lägga ner här på orten.

Hur kan ni då förbättra företagarnas uppfattning om företagsklimatet?

– Det främsta som vi måste bli bättre på är att kommunicera med våra företagare och att ha respekt för varandras roller. Dialogen är otroligt viktig för att få in företagarnas perspektiv, vad de tycker att vi ska jobba med och ha som fokusområden i förhållande till den strategiska plan som våra politiker har beslutat.

– Man kan alltid hitta det negativa, det som inte är bra. Men då är det viktigt att vi har en öppen och transparent dialog. Vi är ju inte motparter utan samarbetspartners för att det ska gå bra för kommunen. Allt hänger ihop: Går det bra för näringslivet kan vi som kommun leverera den service och infrastruktur som företagarna och deras familjer behöver.

Vad gör ni konkret för att skapa dialog mellan företagen och kommunen?

– En sak som vi introducerade 2019 var branschkalendern. Vi besöker de olika branscher som vi har i vår kommun. Det blir minst 1-2 företagsbesök i veckan, där ett av kommunalråden och någon av oss från näringslivsenheten besöker företaget under ett par timmar.

– Vi sätter oss ned med en kopp kaffe och diskuterar vad som är bra och vad som kan bli bättre. Sedan sammanfattar vi besöket i en kort rapport för att kolla att vi uppfattat sakerna rätt samt lägger ut den på kommunens hemsida. Då ser också andra att vi är ute och besöker företagen.

– Dessutom har vi startat företagarfrukostar, som vi ska ha en gång i månaden och ambulera mellan olika ställen i kommunen. Vi har ju inte bara Pajala utan större orter som Korpilombolo, Tärendö, Junosuando och Kangos. Det här är ju en stor kommun med avstånd på 10-20 mil, och då åker vi ut istället för att företagen ska komma till oss.

Hur gör ni för att skapa förståelse när det gäller tillsyns- och tillståndsfrågor?

– Kommunen är ju ett serviceorgan och samtidigt en tillsynsmyndighet. Som näringslivsstrateg jobbar jag med servicebiten och lotsar företag rätt när det till exempel handlar om tillstånd, inspektioner och dylikt. Där måste man också ha förståelse för varandras roller. Samtidigt ska vi bemöta våra företagare på ett professionellt sätt och återkoppla så fort som möjligt. Det skapar förtroende.

– Sedan handlar mycket om digitalisering just nu. Vi har gjort en ny hemsida med tydligare information för att förenkla för företagen. Det blir e-tjänster och e-blanketter på alla områden. Då blir kommunen en 24-timmars serviceinrättning och tillsynsmyndighet. Därmed kan företagarna nå oss på andra tider än under kontorstid måndag-fredag.

Vad gör ni för att förbättra betyget när det gäller upphandlingar?

– Konkurrens- och upphandlingsfrågor är en stående punkt när jag träffar företagare, hur inköpen fungerar etc. Nu har vi tagit fram en helt ny inköpspolicy i kommunen, den har väl inte fått genomslag ännu, men vi kommer att dela upp inköpen i mindre volymer så att våra lokala entreprenörer kan vara med. Sedan är det viktigt att visa dem hur upphandlingsprocessen ser ut, att utbilda dem så att de exempelvis inte bommar ett skallkrav och åker ut i första gallringen. Samt visa hur de kan bevaka så att de inte missar upphandlingar som de är intresserade av.

Tre korta frågor

Har ni företagslots? I Pajala är det jag som är den funktionen, säger Erik Mella. När företagare ringer till kommunen så kopplas de till mig och jag lotsar dem rätt.

Tar ni förskottsbetalning för tillstånd etc? Det är en sak som vi håller på att se över. Vi bör inte fakturera tjänster i förväg, utan först i efterhand när vi har utfört dem.

Lämnar ni garanti på handläggningstider? Det har vi inte diskuterat, säger Ulrika Hammarström. Det handlar väl främst om bygg- och miljöfrågor och där är min uppfattning att handläggningen går snabbt när ansökningen är komplett.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Kraftfullt agerande av flera kommuner i Norrbotten

CORONAKRISEN Coronakrisen har på några få veckor raserat framtidsutsikterna för många företag. Verksamheter som i slutet av februari hade fullt i orderböckerna står idag helt utan jobb. "Vi nu ser på bred front att kommunerna förlänger betaltiden på sina fakturor eller ger företagen möjlighet att ansöka om förlängda betaltider. Vi ser också att flera kommuner kortar ner sina betaltider till leverantörer vilket också stärker likviditeten", säger Hans Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten.
NYHET Publicerad:

200 miljarder kronor i räddningspaket för företag och jobb

CORONAKRISEN "Det nya coronaviruset har skapat en extremt svår situation för svenska företag och jobb. Det är ett unikt svårt läge som kräver unikt kraftfulla åtgärder. Vi måste agera för att rädda företagen och jobben. Därför föreslår Svenskt Näringsliv nu ett brett räddningspaket för företag och jobb motsvarande 200 miljarder kronor". Det säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

”Alla kan bli hjältar i denna svåra kris”

CORONA Många företag står inför allvarliga utmaningar som en följd av Corona/Covid-19. Pandemin leder till kraftig nedgång i efterfrågan för många branscher, vilket snabbt leder till likvida problem. Företagarna gör dock sitt yttersta för att klara sig igenom denna svåra tid och får stöd från sina kunder.
NYHET Publicerad:

Förslag till kommuner, regionen och länsstyrelsen i Norrbotten

CORONA I vår Företagarpanel ser vi att det under den senaste veckan fått allt mer omgående konsekvenser i en stor andel av företagen. Antalet varsel om uppsägningar har tyvärr ökat markant. Vi har skickat ut information till samtliga kommuner i Norrbotten, samt regionen och länsstyrelsen med förslag på åtgärder som kan vidtas för att mildra effekter på företagen av Corona/Covid-19.
NYHET Publicerad:

Senaste nytt: Kraftfulla krisåtgärder men fler kommer att behövas

CORONA Läget för svenska företag har förvärrats dramatiskt på mycket kort tid. ”Därför är det bra att regeringen, i linje med Svenskt Näringslivs förslag, vidtar ytterligare åtgärder som kan hjälpa företag ur den mest akuta krisen, säger vd Jan-Olof Jacke i en kommentar till regeringens nya krispaket.
NYHET Publicerad:

Kommunserien: Pajala

FÖRETAGSKLIMAT Under våren kommer Svenskt Näringsliv intervjua beslutsfattarna i Norrbotten för att ta pulsen på företagsklimatet i länets alla kommuner och nu har vi kommit till Pajala kommun. Pajala som ligger på sista plats (290) i rankningen 2019 av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Orättvisa förutsättningar för privat drivna verksamheter i Norrbotten

HOTAR VALFRIHETEN LOV-systemen i kommunerna och vårdvalet i regionerna bygger på att ökad konkurrens skapar högre kvalitet. Det skapar också en större valfrihet för fler människor. Om systemet ska fungera är det dock avgörande att privata och offentliga aktörer ges samma förutsättningar.
NYHET Publicerad:

Kommunserien: Arjeplog

FÖRETAGSKLIMAT Under våren kommer Svenskt Näringsliv intervjua beslutsfattarna i Norrbotten för att ta pulsen på företagsklimatet i länets alla kommuner. Först ut är Arjeplogs kommun.
NYHET Publicerad:

Utvecklingsprogram ska stärka företagsklimatet i Boden och Gällivare

FÖRETAGSKLIMAT Boden och Gällivare är två av ett fåtal utvalda kommuner som ska delta i Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram under 2020. Programmet ska förbättra kommunernas tillgänglighet och service till företagare genom att fokusera på deras arbete kring ledarskap, kommunikation, digitalisering och serviceinriktad myndighetsutövning.
NYHET Publicerad:

Vårdmoms hotar omtyckt privat hälsocentral i Gällivare

SKATT Gällivare Hälsocentral har en verksamhet som är uppskattad och stabil, men en nyligen införd moms på inköp av vårdtjänster oroar. I värsta fall innebär det att hälsocentralen går back och får slå igen. "Vi klarade förra halvåret nätt och jämnt, men på lång sikt är det inte hållbart", säger Kirsten Hallman Pettersson.
NYHET Publicerad:

Brist på samsyn skapar osund konkurrens

TILLSTÅNDSPRÖVNING Länsstyrelserna i Sverige saknar samsyn inom tillståndsprövningen för exempelvis hantering och lagring av kemikalier och kemiska produkter något som företaget Wibax fått erfara. "Det är stora regionala skillnader inte minst i handläggningstiden som kan vara från 6 månader upp till fyra år", säger Magnus Sundström, vd Wibax Logistics.
NYHET Publicerad:

Mattias Holmström ny näringspolitisk rådgivare 

NY PÅ JOBBET Den 1 februari börjar Mattias Holmström som näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv med placering i Sundsvall. Mattias kommer att arbeta i de fem norra regionerna Västernorrland, Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten.
NYHET Publicerad:

Länsstyrelsen i Norrbotten sämre än snittet

FÖRETAGSKLIMAT Långa handläggningstider, otillgängliga tjänstemän, egna agendor och dysfunktionell styrning det är upplevelser företagare i länet har i sina kontakter med länsstyrelsen. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv gjort.
NYHET Publicerad:

Energiprogrammet i Kalix bäst i Norrbotten

UTBILDNING I Norrbottens län ska cirka 2 600 niondeklassare och deras föräldrar under de närmaste veckorna välja gymnasieprogram inför nästa läsår. För att hjälpa dem att göra genomtänkta val visar Svenskt Näringsliv hur elever från olika gymnasieprogram har klarat sig på arbetsmarknaden med siffror från Ekonomifaktas Gymnasiepejl.
NYHET Publicerad:

Ta chansen att påverka våra politiker och tjänstemän!

FÖRETAGSKLIMAT Den 2 januari skickades årets enkät om det lokala företagsklimatet ut till cirka 60 000 företagare i Sverige. Det är ni företagare som kan ge oss de rätta svaren, detta så vi tillsammans kan fortsätta arbetet med att förbättra och utveckla företagsklimatet i länet och i din kommun.
NYHET Publicerad:

God Jul & Gott Nytt År!

JULHÄLSNING Svenskt Näringsliv Norrbotten vill passa på att önska er alla en riktigt god jul och ett företagsamt gott nytt år.
NYHET Publicerad:

Gruvchefen tänker nytt – vill rekrytera utanför boxen och anställa språklärare

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Från konkurs till framtidstro – Kaunisvaara-gruvan i Pajala producerar åter för fullt. Ny affärsmodell och gynnsammare malmpriser ger luft åt gruvbolaget Kaunis Iron som nyanställer i hög takt. Platschef Åsa Allan berättar att bolaget planerar ett annorlunda projekt för kompetensförsörjning.
NYHET Publicerad:

Viktiga samtal under Företagardagen

FÖRETAGARDAG I slutet av november genomfördes Företagardagen i Stockholm där företagare från hela landet samlades och fick möjlighet att diskutera viktiga företagarfrågor med riksdagsledamöter och lyssna på föredrag om näringslivets framtid.
NYHET Publicerad:

Bostadsbristen – ett hinder för populära Icehotel

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Icehotel i Jukkasjärvi lockar gäster från hela världen. Bostadsbristen i Kiruna är däremot ett hot mot kompetensförsörjningen. "Det byggs för lite och det blir för dyrt", säger Malin Franck, vd Icehotel.