Lyssna på företagen

Kräftgången i företagsklimatrankingen fortsätter i Norrbotten. Nu innehar nio av länets 14 kommuner platser i spannet 244–289 av totalt 290 kommuner. Det finns dock vissa ljuspunkter. Boden, som hamnar på plats 44 i året ranking, fortsätter att klättra och är den kommun i länet som har gjort den största förbättringen på fem år. Jämfört med föregående år har kommunen förbättrat sig med 24 placeringar och når sitt uppsatta mål – att nå topp 50 i rankingen. 

– Boden håller verkligen i och prioriterar sitt lokala företagsklimat, vilket är väldigt roligt att se. Det är tydligt att kommunledningen lyssnar in och arbetar hårt med frågorna vilket också ger resultat när de lokala företagen får säga sitt. Många av länets övriga kommuner skulle ha mycket att vinna på att snegla på Bodens arbetssätt, säger Hans Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten.  

Årets klättrare i Norrbotten blir Överkalix som lyfter 43 platser i företagsklimatet från plats 287 till 244. 

Omtag behöver tas i Luleå och Gällivare

Luleå och Gällivare är två kommuner som har stora ambitioner och mål att förbättra sitt företagsklimat, men som tvärtom får sämre resultat när företagarna får säga sitt.  

– Luleå, den kommun som ska vara länets draglok, fortsätter att sjunka och landar på plats 267. Detta är fjärde året på raken som Luleå sjunker. Kommunen började rasa från plats 95 och har fortsatt nedåt sedan dess. Kommunledningen har sagt att kommunen ska upp till topp 50 senast till 2025. Men om det ska vara möjligt att klättra i snitt 72 placeringar per år de kommande tre åren får nog både den politiska ledningen och tjänsteledningen hitta nya sätt att jobba, säger Hans Andersson.   

Samma gäller för Gällivare som backar 20 placeringar och hamnar på plats 274, också långt ifrån sin målsättning. Även Gällivare har siktat högt och vill nå topp 150 senast nästa år. Dessvärre ligger kommunen i absoluta botten när det kommer till tjänstemännens attityder (290) och kommunpolitikers attityder (290). Även dialog med kommunens beslutsfattare, kommunens service och bemötande och information till företagen ligger nära botten. 

– Det hjälper inte att berätta om sina storslagna målsättningar när de lokala företagen anser att kommunens attityder till företagande är sämst i Sverige. Här måste kommunen ta tag i den kultur som bidrar till detta.  

Tyvärr kommer det mer ... 

2018 låg Piteå på plats 140. I år är kommunen nere på plats 276, den sämsta placeringen på 10 år. 

– Det som verkligen sticker ut i Piteå är hur företagen uppfattar konkurrens från kommunen. Där hamnar Piteå på plats 288, alltså nästan sämst i Sverige. Även när det kommer till upphandling får kommunen en dålig placering (281). Dialogen med kommunens beslutsfattare är något som företagen i Piteå upplever som ett problem och det syns tydligt i rankingsiffrorna (273). 

Tyvärr går listan att göras lång med exempel på hur merparten av Norrbottens kommuner tappar i ranking i förhållande till landets övriga kommuner i samma frågor. 

Kommunerna måste lyssna på företagen 

Hans Andersson är orolig att företagens röster i länet inte riktigt tas på allvar.  

– Som kommunledning kan det säkert vara lätt att slappna av när länet har låg arbetslöshet och blir utlovat stora investeringar. Betydelsen av stora industriprojekt är naturligtvis svårt att överskatta, företagsamheten är stark och tillväxten god men det kan inte tas till intäkt för att glömma bort det lokala näringslivet. 

– Till saken hör att det sker årliga genomgångar och workshops av företagens enkätsvar i samtliga kommuner för ledande politiker och tjänstemän. Hade det funnits en vilja att göra något av svaren hade vi redan sett ett positivt resultat i rankingen precis som det vi nu ser med Boden som verkligen ser vikten av att ha ett bra företagsklimat, avslutar Hans Andersson.