Företagsklimatet Norrbotten har under många år haft svårt att lyfta, vilket med rätta kritiserats. I Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet har det dock skett något av ett trendbrott, vilket är viktigt att bygga vidare på.
Det går inte längre säga att Norrbottens företagsklimat är nattsvart. 10 av länets 14 kommuner förbättrar sin placering i årets ranking av företagsklimatet. Snittplaceringen för länet är nu 201 av 290, vilket dock är högre än exempelvis Uppsala län och Örebro län. Totalt förbättrade länet sin snittplacering med 18 placeringar, vilket är den största förbättringen i riket. Även om det är från låga nivåer är utvecklingen positiv.
Det finns också enskilda positiva exempel värda att uppmärksammas. Till exempel Älvsbyn och Arvidsjaur som är två av de tio kommuner i riket som förbättrar sitt företagsklimat allra mest detta år. Även Arjeplog sticker ut och förbättrar sig med 43 placeringar till och hamnar på plats 138. Trots stort fokus på industrietablering lyckas Boden behålla länets bästa företagsklimat.
Företagsklimatet i en kommun blir inte bättre av sig själv. Det krävs ett målmedvetet arbete som med fördel börjar med en dialog med företagen i kommunen. Vi ser att kommunerna i högre utsträckning än tidigare börjat lyssna på företagens behov och visa förståelse för vilka problem de länge har pekat på. Det blir också allt vanligare att skriva in målsättningar om ett förbättrat företagsklimat i kommunernas styrdokument. Detta är viktigt och börjar ge resultat.
Ett bra företagsklimat är ett långsiktigt åtagande. Bara för att trenden i många kommuner verkar bruten går det inte att luta sig tillbaka, utan det är avgörande att fortsätta den fruktsamma dialogen med näringslivet. När företagen sätter högre betyg på kommunens företagsklimat höjs också förväntningarna inför framtiden.
Årets positiva utveckling betyder dock inte att allting är bra. Det finns fortfarande stora utmaningar i flera av länets kommuner. Kommuner som Luleå och Kiruna har fortfarande svårt att få till en vändning av företagsklimatet. Anledningarna till detta är dock olikartade, i vissa fall beror på den politiska ledningens vilja eller ovilja att prioritera frågan. De kommuner som faktiskt väljer att anstränga sig och prioritera arbetet med att ge goda förutsättningar för de lokala företagen kommer också att lyckas vända trenden. Det har vi flera exempel på i årets mätning.
Förhoppningsvis kan länets uppryckning inspirera inför framtiden och kommunerna lära av varandra. Att Norrbottens företagsklimat ska ligga i den absoluta botten är bevisligen ingen naturlag.
Hans Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten