Gymnasievalet som öppnar dörren till arbete i Örebro län

Företagens största tillväxthinder är bristen på rätt kompetens. Samtidigt blir sambandet mellan utbildning och arbetsmarknad allt tydligare. Ny statistik från sajten Gymnasiepejl visar hur ungas gymnasieval påverkar möjligheterna till jobb, både för individen och för näringslivet i Örebro län.

När 3 726 ungdomar i Örebro län står inför sitt gymnasieval är frågan mer aktuell än någonsin. I november var drygt 155 000 ungdomar arbetslösa i Sverige, samtidigt som företag i hela landet har svårt att hitta personal med rätt kompetens. En viktig förklaring är att utbildningsvalen inte alltid matchar arbetsmarknadens behov.

– Företagen i Örebro län vill växa och anställa, men saknar rätt kompetens. Det bromsar både tillväxten och möjligheten att skapa nya jobb lokalt, säger Karl Hulterström, regionchef på Svenskt Näringsliv i Örebro län.

Yrkesprogram som leder till arbete

På Gymnasiepejl går det att följa hur tidigare elever klarat sig efter gymnasiet. Statistiken ger en tydlig bild av vilka utbildningar som leder till jobb. Exempelvis hade samtliga elever från VVS- och fastighetsprogrammet i Hallsberg och El- och energiprogrammet i Karlskoga ett arbete tre år efter examen.

– Det visar att det finns utbildningar som leder direkt till jobb. För många unga kan ett yrkesprogram vara ett klokt och tryggt val, säger Karl Hulterström.

Regeringens beslut att gymnasieskolan ska dimensioneras utifrån både elevernas önskemål och arbetsmarknadens behov är därför ett viktigt steg i rätt riktning. Yrkesprogram ger grundläggande högskolebehörighet och leder ofta direkt till arbete. Behovet är stort, fram till 2040 riskerar Sverige att sakna omkring 230 000 yrkesarbetare.

– Gymnasievalet är viktigt, men det är inte livsavgörande. Det avgörande är att fler unga får en utbildning som faktiskt leder till jobb och framtidsmöjligheter, säger Karl Hulterström.

Utmaningar för både unga och företag

Samtidigt pekar statistiken på tydliga utmaningar. I Örebro län var 79 procent av eleverna behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, och endast 83 procent av dessa tog examen inom utsatt tid. Det försvårar både företagens kompetensförsörjning och ungas etablering på arbetsmarknaden.

– Ska vi stärka både ungas möjligheter och företagens kompetensförsörjning krävs bättre studieresultat, en tydligare koppling mellan skola och arbetsliv och genomtänkta val till gymnasiet, säger Karl Hulterström.