Högkonjunkturen som Sverige befunnit sig i sedan 2016 har enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturprognos på väg in sluttampen. Toppen är nu nådd och tillväxttakterna kommer att sakta in framöver. Inbromsningen drivs dels av en avmattning i den internationella konjunkturen, dels av inhemska faktorer som exempelvis den förestående inbromsningen i bostadsbyggandet.
– Det rör sig däremot inte om något dramatiskt fall i tillväxttakter utan Sverige kommer befinna sig i högkonjunktur också under 2019, om än i mildare form än idag, konstaterar Torbjörn Halldin, prognoschef på Svenskt Näringsliv.
– När det gäller bostadsbyggandet i Örebroregionen är det en stor minskning men det är från de mycket höga nivåer som varit under flera år. Nu kanske vi kommer se mer normala nivåer, säger Karl Hulterström på Svenskt Näringsliv Örebro.
Redan innan denna inbromsning av tillväxten har BNP per capita utvecklats svagt. Sverige har tappat, och kommer förmodligen fortsätta att tappa, platser i OECD:s välståndsliga och diverse andra välståndsindex.
De politiska och ekonomiska riskerna bedöms i nuläget vara mycket stora. Osäkerheten kring hur den globala handeln kommer att påverkas av tullar och tariffer är stor.
– Dessutom påverkar osäkerheten om vilket brexitavtal som kommer att tecknas samt de ekonomiska konsekvenserna detta kommer att få för EU, Storbritannien och i förlängningen Sverige, säger Torbjörn Halldin.
Tillväxten och framtidstron skiljer sig åt mellan Sveriges regioner. Vissa delar av Sverige är exporttunga medan andra sysselsätter fler inom offentlig sektor. Således påverkas olika regioner på skilda sätt av konjunkturutvecklingen.
I Örebroregionen ser företagen inga dramatiska förändringar men beroende på vilken faktor vi tittar på skiljer det en del.
– Det är fler företagare som tror att produktionen och antalet medarbetare kommer att minska den närmsta tiden. Samtidigt är det fler som tror att investeringarna kommer att öka så optimismen och tron över tid verkar finnas där, säger Karl Hulterström.
Konjunktur