Trots hög arbetslöshet och två år av kris är det fortfarande mycket svårt för svenska företag att rekrytera. Det visar en enkät från Svenskt Näringsliv. ”Det är en smärtsam paradox – och Östergötland är inte förskonade, även om vi i länet ligger något under sverigesnittet i svårighet att rekrytera, säger tf regionchef Johan Olsson.
I snitt misslyckades tre av tio rekryteringsförsök i Sverige under förra året, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Trots att arbetslösheten är fortsatt hög, så förvärrades problemen med rekryteringar förra året. År 2019, innan pandemin, var siffran två av tio.
– Det finns en stark efterfrågan på arbetskraft. 68 procent av de östgötska företagen har försökt rekrytera under andra halvan av 2021, men det är fortfarande svårt, i länet uppger fler än 7 av 10 företag att det är svårt eller mycket svårt att hitta rätt kompetens. Var femte rekryteringsförsök misslyckades under andra halvan av 2021, säger Johan Olsson.
Han menar att rekryteringssvårigheterna får allvarliga konsekvenser för företagen. När företag inte kan rekrytera så påverkar det verksamheten. Den vanligaste konsekvensen för företag som inte hittar den kompetens de söker är att de får säga nej till uppdrag. 50 procent av företagen uppgav i rekryteringsenkäten att det har hänt dem.
– I ett längre perspektiv skadar det inte bara företagen, utan också Sveriges konkurrenskraft. Det drabbar också den gemensamma välfärden. Ju färre som är i arbete, desto mindre skattepengar till vård, skola och omsorg. Det är allvarligt, säger Johan Olsson.
Företagens efterfrågan på kompetens är bred. De behöver både medarbetare från universitet och högskolor till medarbetare som inte har någon formell utbildning och allt däremellan.
Mia Bernhardsen är policyexpert på Svenskt Näringsliv och ansvarig för genomförandet av rekryteringsenkäten. Hon menar att företagen framför allt behöver nya medarbetare med gymnasial yrkesutbildning. Idag är det 30 procent av en årskull som påbörjar en sådan utbildning.
− Det täcker inte de behov som företagen har. För att möta efterfrågan skulle 40 procent behöva avsluta en yrkesutbildning på gymnasiet. Den som har en praktisk yrkesutbildning med sig från gymnasieskolan och dessutom har några års yrkeslivserfarenhet är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden, säger Mia Bernhardsen.
Behovet av yrkesutbildad personal bekräftas också av siffror från Ekonomifakta. 67 procent av dem som har gått fordons- och transportprogrammet på gymnasiet har jobb inom ett år efter examen. Motsvarande siffra för bygg- och anläggningsprogrammet är 62 procent.