Nästan alla Skånes 33 kommuner deltog när Svenskt Näringsliv och Region Skåne anordnade möte om lokalt företagsklimat. På agendan stod allt från kommunalt näringslivsarbete till hur ett serviceinriktat arbetssätt kan stärka företagandet.
Hur stort är intresset för skånskt företagsklimat? Större än väntat, visade det sig när Svenskt Näringsliv och Region Skåne bjöd in kommunrepresentanter på högsta ledningsnivå till mötet Tillsammans för ett företagsklimat i världsklass i hela Skåne. Anmälningarna blev så många att arrangemanget snabbt fick flyttas till större lokaler i Malmö, 27 av Skånes 33 kommuner deltog. Det blev en halvdag av inspirerande diskussioner om företagande, myndighetsutövning och näringslivsutveckling.
Johan Dalén, regionchef för Svenskt Näringsliv i Skåne, inledde med en dragning om serviceinriktad myndighetsutövning. Han påminde bland annat om vikten av att kommunala handläggare försöker att se ärenden ur företagarnas perspektiv. De som ansöker om olika former av tillstånd är till exempel sällan experter på vilka regler som gäller. Ibland vet företagare inte ens vilken avdelning inom kommunen de bör vända sig till. Förvaltningar kan vara tröga och svåröverskådliga. Och därtill kommer den snårskog av lagar och regler som företag har att förhålla sig till. Just därför är det så viktigt att kommuner i möjligaste mån gör det lätt för företagarna att göra rätt, betonade Johan Dalén.
Han avlöstes på scenen av Peter Schölander och Anna Nilsson, kommunstyrelseordförande respektive näringslivschef i Höganäs kommun. De berättade om hur Höganäs i juni lyckades bli först ut med gårdsförsäljning av alkohol. Det var ingen tillfällighet att de kom i gång innan andra kommuner ens börjat hantera ansökningar. Kommunledningen hade hållit ett öga på frågan i många år och var väl förberedda när den nya lagstiftningen trädde i kraft. Alkoholhandläggaren hade till exempel haft kontakt med samtliga berörda i förväg. Ändå var det förstås inte friktionsfritt, men kommunen valde att se möjligheter och hantera problem efter hand som de kom. Mycket löstes genom att sitta ned med näringsidkarna och diskutera möjliga lösningar, förklarade Peter Schölander och Anna Nilsson.
I de efterföljande diskussionerna kom ett inspel från Christian Sonesson, kommunstyrelseordförande i Staffanstorp där det endast kostar 1 200 kronor att ansöka om ett tillstånd för gårdsförsäljning av alkohol. På många håll i landet kostar det mycket mer.
– Jag tycker att lagen ger lite väl stort utrymme för att straffa ut det man inte är så positiv till, sa Christian Sonesson.
Hans kollega i Vårgårda, Bengt Hilmersson, intervjuades därefter via länk. Bengt Hilmersson berättade om sina erfarenheter som kommunstyrelseordförande i den kommun som enligt Svenskt Näringslivs undersökning har haft Sveriges bästa företagsklimat flera år i rad. Enligt Bengt Hilmersson är en av framgångsfaktorerna att Vårgårda inte har någon näringslivsavdelning. Näringslivsarbete bedrivs av näringslivet själva genom ett så kallat Center of innovation. Där sitter en kommunchef med, men däremot ingen från politiken. Utgångspunkten är att jobba lösningsorienterat och i möjligaste mån lösa problem inom förvaltningen. Till exempel uppmanas företag ibland att vänta lite med bygglovsansökan och i stället inleda en rådgivningsrunda via en särskild mejlkanal. Genom ett sådant arbetssätt kan det sedan gå undan när det väl är dags för bygglov eftersom kommunen och de sökande då redan är överens.
Vårgårda har en pragmatisk syn på vilka regler som gäller. Om något inte är direkt olagligt, så är det tillåtet – åtminstone om man inte kan se att det ger några problem. Ibland rådfrågar kommunen också länsstyrelsen kring om något är möjligt att göra? Någon måste testa gränserna, underströk Bengt Hilmersson. Och kommunen har inget egenvärde i sig, utan är till för medborgarna, resonerade han.
Johan Dalén gick sedan igenom vilka faktorer som innebär störst tillväxthinder för företagen i Skåne. Byråkrati och krångliga regler hör till de största bromsklossarna, men är också sådant som går att göra något åt. Goda exempel från Skatteverket visar hur mycket som kan göras. På tio år gick Skatteverket från krångel till smidighet och fick till på köpet högre förtroendesiffror. Internt definieras effektiv myndighetsutövning nu som summan av rättssäkerhet och god service.
Vem är vi till för? Vi är aldrig till för oss själva.
Region Skåne – som företräddes av regionråd Anna Jähnke samt näringslivsutvecklarna Karin Kroon Gunnarsson och Åsa Lundqvist Peyron – påminde sedan om utbildningsmaterialet Inte bara trevlig. Det ger kunskap om serviceinriktad myndighetsutövning i flera steg, inklusive uppföljning med mikrolärande. Allt finns att tillgå gratis på nätet, www.intebaratrevlig.se.
En kommun som påbörjat resan mot ett bättre företagsklimat är Trelleborg. Från scenen berättade kommunalrådet Bert Westerberg och näringslivschefen Zouhair Arabi-Eter om hur man tänker. En grundprincip i Trelleborg är till exempel att det ska vara lätt för företagen att göra rätt. Det ska också vara attraktivt för dem att växa och etablera sig i kommunen, liksom att stanna kvar och leva vidare. Kommunikation och kontinuitet är viktigt för att uppnå detta och ett centralt grepp är en årlig näringslivsvecka.
Under ett panelsamtal på scenen berättade Peter Säll, vd för Kabbarps Trädgård, och Lukas Östberg, vd för Höganäs Bryggeri, om verkligheten de möter.
– Företagare har noll koll på hur en kommun fungerar och är organiserad. De behöver bara ha hjälp med saker”, betonade Peter Säll.
Lukas Östberg framhöll i sin tur att kommuner måste se företagsamhet som en kärnverksamhet. Och så kallade lotsprogram, där tjänstemän från flera olika avdelningar samlas för samtal med företag, kan underlätta mycket, menade han. Därtill borde det göras mer för att minska lokala skillnader i avgifter, regler och praxis.
– Om man ska ha världens bästa företagsklimat, så måste man samordna lite mellan kommunerna, sa Lukas Östberg.
Enigheten var bred bland mötesdeltagarna om att ett serviceinriktat arbetssätt bör ses som centralt. Endast så kan offentliga myndigheter sköta sitt uppdrag fullt ut.
Anna Jähnke summerade med den retoriska frågan:
– Vem är vi till för?
Och svarade själv:
– Vi är aldrig till för oss själva.
Lokalt Företagsklimat