Hur blir det för dig? – Part three

(Läs kommentarerna här: Part one och Part two)

I den första kommentaren konstaterade jag att det är få kommuner som kan peka på att de har gjort någon utredning av vad en lagstiftning baserat på Reepalu-utredningens förslag skulle få för konsekvenser.

I den andra kommentaren går jag igenom omfattningen av välfärden i Södermanland som utförs av alternativa aktörer, dvs ej av den offentliga sektorn. Det är bland annat 24% av gymnasieeleverna som går i en skola som inte drivs i offentlig regi och 19% av grundskoleeleverna. 70% av de assistansberättigade fick sin assistans från en alternativ utförare.

Vad händer om vi borrar ännu lite mer in i detaljer i denna fråga? Här kommer några exempel till detta med utgångspunkt i Eskilstuna.*

855 barn i förskolan i Eskilstuna har valt en förskola som drivs av en privat aktör.

2392 barn i Eskilstunas grundskolor går i en av kommunens 6 friskolor.

838 av Eskilstunas gymnasieelever går i en av kommunens 5 friskolor.

124 personer på särskild boenden för äldre bor i något av de 2 boenden drivna av privata aktörer.

Hur planerar kommunen att agera i det fall en lagstiftning medför att någon eller flera av dessa enheter stänger igen? En utredning från PWC har visat att 8 av 10 välfärdsföretag för göra högst 2 procents vinst på omsättningen, en nivå som av de allra flesta bedöms vara för låg för att långsiktigt driva företag.

Ska kommunerna då bara ta över verksamheten och alla förbindelser som följer med detta? Det kan vara hyreskontrakt, leverantörsförbindelser, personal och i vissa fall kan lokalerna ägas av det företag som driver verksamheten. Kommer företaget ersättas för eventuella tillgångar som behövs för att driva verksamheten? Hur ska ersättningen för detta fastställas?

Ska dessa verksamheter sedan hanteras i kommunens budget- och styrsystem? Vilka konsekvenser får det för verksamheten?

Är det säkert att personalen vill följa med till en offentligt driven verksamhet? Hur ska kommunen säkerställa att de har personal för att driva verksamheterna vidare.

Flera av dessa frågor kanske inte utvecklas till ett problem. För andra områden kan säkert eventuella problem lösas i det fall kommunen är väl förberedd.

Ett första steg i en sådan förberedelse är att titta på olika möjliga scenarier och se vad detta kan få för konsekvenser. Därefter är det lämpligt att förbereda olika handlingsplaner. Har detta gjorts av kommunerna i Södermanland? Var finns i så fall dessa analyser.

En proposition om hur vinster ska begränsas inom välfärden ska läggas fram av regeringen i maj. Hur snabbt en ny lag ska implementeras vet vi visserligen inte. Det brådskar ändå. Redan när lagen klubbas i riksdagen kan det tvinga de privata företagen att börja agera.