Företagare knäckt efter kommunens avtalsbrott – sålde företaget

Det familjeägda företaget Stångberga Omsorg har drivit ett äldreboende i Vallentuna kommun i 20 år. För ett par år sedan ville familjen utveckla sin verksamhet. Planen var att driva ett demensboende i anslutning till äldreboendet.

År 2014 öppnade sig möjligheten då Stångberga Omsorg vann en upphandling om demensboende med ett garanterat avrop om minst 18 demensplatser. Upphandlingen var en så kallad lägstapris-upphandling där det bud som kan uppfylla alla krav till lägst pris vinner.

– Jag föredrar upphandlingar som fokuserar på kvalitet men i detta fall kunde vi ta fram ett bra pris utan att nagga på de kvalitetsmål som vårt familjeföretag alltid har strävat efter. Kalkylerna byggde på att vi skulle få ersättning enligt avtal på det garanterade antalet platser, säger Fredrik Josephson.

Stångberga Omsorg behövde bygga till en ny flygel för att inrymma det nya demensboendet. Det var det upphandlade avtalet som låg till grund för att banken gick med på ett lån om 45 miljoner kronor för att flygeln skulle kunna bli verklighet.

– Det var vår i särklass största investering. Vi har lagt ner så mycket tid och engagemang i detta, säger Fredrik Josephson.

Förberedelserna inför öppningen i oktober 2015 var i full gång. Flera branschtidningar skulle skriva om boendet och många gäster var inbjudna. Fredrik Josephson hade anställt och utbildat nya medarbetare för att uppfylla sin del av avtalet.

Men två veckor innan öppningen ringer en tjänsteman från Vallentuna kommun. Det finns inte några patienter att placera på Stångberga och kommunen tänkte inte att betala för några platser.

– Jag blev chockad. Det var ett overkligt besked. Jag har svårt att beskriva med ord hur det kändes. Jag blev väldigt orolig över ekonomin och hur jag skulle hantera mina medarbetare som jag hade anställt och som måste få lön, säger Fredrik Josephson.

Kommunikationen från kommunen var bristfällig. Fredrik Josephson saknade en ansvarig handläggare och fick inga raka besked eller svar på sina frågor.

När Vallentuna kommun väl återkopplade var det med ett förslag som skulle komma att orsaka ännu mer problem för Stångberga Omsorg. Kommunen föreslog att företaget skulle kunna ta emot ensamkommande flyktingbarn i de nya lokalerna i stället.

– Nu i efterhand tycker jag att det var ett absurt förslag men vi var så pressade vid den här tidpunkten att vi sa ja, säger Fredrik Josephson.

– Vi som brinner för demensvård saknade kompetens att ta hand om dessa ungdomar. Vi fick inte heller någon handledning eller information av Vallentuna kommun om den säkerhetsrisk och i vissa fall kriminalitet som fanns kopplat till de ensamkommande flyktingbarnen, förklarar han.

Perioden med flyktingar på Stångberga blev kortvarig och präglad av problem. Lokalerna förstördes och det var stökigt och oroligt på boendet. Inte förrän kvällstidningarna uppmärksammade polisutryckningar hörde Vallentuna kommun av sig.

– Vi var helt utlämnade. Jag var orolig för säkerheten och bekymrad över förstörelsen. Många äldre på boendet bredvid, deras anhöriga och vår personal var skärrade och undrade vad som hände, säger Fredrik Josephson.

Den tillfälliga lösningen avbröts. Stångberga Omsorg var tvungna att reparera de nybyggda lokalerna för 300 000 kronor och återigen försöka hitta ny lösning för lokalerna.

Men Vallentuna kommun var inte villiga att uppfylla det ingångna ursprungliga avtalet. Det fanns bara några enstaka demenspatienter att placera på Stångberga.

– Det går inte att driva en verksamhet på de premisserna och det vet kommunen. Jag kan inte ha ett boende för 18 demensgäster igång med anställd personal och inte veta hur många platser kommunen tänker använda. Kanske klarar stora bolag det, men det verkar orimligt. Avtalet var ju dessutom skrivet med garanterade avrop på 18 demensplatser, säger Fredrik Josephson.

Enligt honom har företaget i flera år försökt lösa situationen med kommun och man har haft åtskilliga möten med socialförvaltningen utan att det har lett framåt. I februari i år, nästan fyra år efter det att Stångberga vann Vallentunas upphandling, gav Fredrik Josephson upp. Han sålde Stångberga Omsorg till stiftelsen Bräcke Diakoni.

– Jag är trygg med att Bräcke Diakoni tagit över. Det är en stiftelse som delar vår värdegrund, säger Fredrik Josephson.

– Men frågan är hur Vallentuna kommun jobbar med sina privata utförare. Vad vi har gått igenom är ett skräckexempel. Kommunen saknar förståelse för företagens förutsättningar. Jag vill att vi ska kompenseras och att kommunen ska ändra förhållningssätt till privata aktörer, fortsätter han.

David Gyllenstråle, tillförordnade socialchef i Vallentuna kommun, uppger att kommunen utreder ärendet. Han vill inte säga om kommunen gjort sig skyldig till avtalsbrott eller inte förrän utredningen är klar.

– Avtalsbrott tycker jag är en väldigt stark tolkning. Vi har haft ett samarbete flera år och vi har betalat alla fakturor som Stångberga Omsorg har skickat. Det är först efteråt företagaren säger att han inte har fått rätt summa, säger David Gyllenstråle.

Det fanns ett avtal om 18 demenspatienter men kommunen fyllde inte platserna. Är inte det ett avtalsbrott?
– Det är här tvistefrågan ligger. Enligt Fredrik Josephson skulle vi betala för 18 platser oavsett hur många demenspatienter vi hade att placera eller inte. Vi vet ännu inte om han har rätt till ersättning för dessa platser eftersom det är under utredning. Men jag anser att det är orimligt att kommunen ska betala för tomma platser. Det vore inte okej mot skattebetalarna.

Vad händer nu?
– Jag och våra kommunjurister har haft ett möte med Fredrik Josephson och hans advokat där han förklarade hur han har tolkat avtalet. Vi utreder frågan och ska ge Fredrik Josephson svar under våren. Till dess kan jag inte säga vem som gjort rätt eller fel.