Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

När det handlar om företagsklimatet är det enligt Christer Östlund tillåtet att stjäla hur många idéer som helst av varandra för att nå resultat.

En av inspiratörerna var Cecilia Lejon. På arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun tog hon initiativet till det som sedan fick namnet Trelleborgsmodellen. Man vände på perspektivet och fick fler och fler att kunna lämna försörjningsstödet och få en anställning.

– Vi gjorde ett strategiskt vägval och gick från det sociala perspektivet med fokus på biståndsrätt och omhändertagande till ett arbetsmarknadsperspektiv med självförsörjning och eget ansvar i centrum. Utgångspunkten var grundsynen på medborgarna. Att ställa krav är detsamma som att visa kärlek, förklarade Cecilia Lejon.

Arbetsplats först

En av principerna i Trelleborgsmodellen är att först hitta en arbetsplats och sedan successivt göra den nödvändiga kompletteringen av kompetensen.

– Samverkan med lokalt och regionalt näringsliv är avgörande för att lyckas. Allt måste ske på riktigt. Människor behöver jobb, inte sysselsättning. Vi avstod från sysselsättningar som systugor och snickeriverksamhet, berättade Cecilia Lejon.

Hon menade att Trelleborgs strategiska vägval gjorde att medborgarna fick bättre service till lägre kostnad. Antalet i självförsörjning ökade dramatiskt.

– Man måste helt och hållet släppa det gamla tänkandet och helhjärtat satsa på det nya. Annars blir det inte full effekt, framhöll Cecilia Lejon, som idag är konsult på PwC och delar med sig av sina erfarenheter av Trelleborgsmodellen.

Elva år på toppen

Solna har elva år i rad toppat Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. På inspirationsdagen på Arlanda påminde kommunalrådet Lars Rådén (M) om att utgångsläget i slutet av 1990-talet inte var det bästa.

– Solna hade hög arbetslöshet, omfattande försörjningsstöd och dålig ekonomi. Många såg oss som en sunkig förortskommun, konstaterade han.

Ett politiskt handslag över blockgränsen blev vändningen. Solna till toppen var målet. De allra flesta drog åt samma håll.

– Men det krävde förstås att vi bytte perspektiv, fastslog Lars Rådén och pekade på de tre delarna i Solnamodellen – att ställa krav på individen för att han eller hon ska komma i egen försörjning, att skapa en speciell kompetensförvaltning för att koncentrera insatserna och att arbeta med ett mycket tydligt näringslivsfokus med goda relationer med företagen.

Myndighetsdjungeln

Andreaz Strömgren är kommunchef i Timrå. På inspirationsdagen tittade han och Daniel Andersson, projektledare på Svenskt Näringsliv för kommunrelationer, närmare på företagens resa i myndighetsdjungeln.

– Kommunen ska fungera som ett verksamhetsstöd så att företagens ambitionsmål blir lättare att nå. Då måste vi främja mod och nyfikenhet bland våra medarbetare och försöka bygga upp en kollegial stämning. Det är inte livsfarligt att någon gång göra fel så länge felen går att rätta till, påpekade Andreaz Strömgren.

Han underströk att det i handläggningen av alla former av ärenden krävs att kommunen samordnar insatserna utifrån företagens behov och önskemål. En annan tung faktor är att kommunen finns med på ett tidigt stadium i processen.

Göra rätt från början

Daniel Andersson poängterade att det mest effektiva sättet för myndighetsutövning är att hjälpa företagen att göra rätt från början.

– Genom rådgivning är det möjligt att uppnå en högre grad av regelefterlevnad. I förlängningen lägger det grunden för ett bättre företagsklimat.

I diskussionen om förhands- eller efterhandsdebitering av tillsynsavgifter påminde Daniel Andersson om att lagstiftning om debitering efter det att tillsynen utförts verkar vara på gång.

– Här finns det lågt hängande frukt som kommunerna kan plocka. Varför inte visa sig proaktiv genom att införa den förändringen innan lagkravet kommer?

Ett enda ord

I ett avslutande panelsamtal fick företrädare för tre framgångsrika kommuner uppgiften att med ett enda ord beskriva vad som skapar förutsättningar för ett bra företagsklimat.

Mod var det ord som Annalena Järnberg, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Hällefors, fastnade för. 2015 låg Hällefors allra sist i Svenskt Näringslivs ranking. Vid den senaste mätningen hade man avancerat rejält och tagit sig upp till plats 134.

– Det krävs mod för att fatta beslut om att slå in på nya vägar och att ha som utgångspunkt att näringslivet är oerhört viktigt för en positiv utveckling i kommunen. Vi har verkligen lyssnat på företagens åsikter och försökt sätta oss in i deras vardag, underströk Annalena Järnberg.

Fredrik Kjos (M) är kommunstyrelsens ordförande i Upplands Väsby. Han valde ordet inställning för att förklara kommunens fina placering i rankingen. Upplands Väsby fick plats 18 förra gången och har länge legat i den absoluta toppen.

– Vi tar aktivt till oss det som företagen tycker och anstränger oss för att ständigt bli bättre. Det räcker inte att vara bra. Vi måste bli bättre genom att prova och våga prova nytt. Svenskt Näringslivs ranking är en komponent i detta hårda och långsiktiga arbete, menade Fredrik Kjos.

Framåtsträvande var det sammanfattande ordet från Åsa Bergström. Hon är näringslivschef i Solna, ”den ständiga ettan i rankingen” som någon uttryckte saken.

– Vi har hela tiden en dialog med näringslivet. Det behövs ett partnerskap med företagen, ett integrerat näringslivsarbete, ett tydligt ledarskap och kompetenta medarbetare. Det gör oss handlingskraftiga och snabbfotade, förklarade Åsa Bergström.

Högt betyg

Inspirationsdagen på Arlanda fick ett högt betyg av deltagarna.

– Det har varit ett spännande och innehållsrikt program där vi fått tips om nya angreppssätt på aktuella frågor, tyckte Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs.

I den senaste rankingen blev det plats 109 för Strängnäs. Kommunen var lite bättre för ett par år sedan, men mycket sämre än nu om vi går ytterligare några år tillbaka. Strängnäs är en av de utvalda kommunerna inom Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram för det lokala företagsklimatet.

– Det är vi glada för. Företagsklimatet är någonting som berör alla i den kommunala organisationen. Nu har vi ett långsiktigt arbetssätt som förhoppningsvis ger genomslag i företagsklimatet, betonade Jacob Högfeldt.