945 miljoner skäl att lära av andra

Det förutsätter att Sveriges kommuner är villiga att lära av varandra. Frågan är hur stor en sådan potential kan tänkas vara omräknat i pengar.

Vi vet att kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig mycket åt mellan kommuner och att det inte finns något statistiskt samband mellan kostnader och resultat. För att undersöka vilken teoretisk potential till effektiviseringar och besparingar som finns anlitade Svenskt Näringsliv konsultföretaget WSP för att utföra beräkningar (officiell statistik i huvudsak från databasen Kolada). Underlaget tog avstamp i att de bäst presterande kommunerna, som förmådde att leverera höga resultat till låga kostnader, fick utgöra en benchmarkinggrupp inom varje område.
För att inte kommunernas skiftande förutsättningar skulle spela in rensades, så långt det är möjligt, både måtten för kostnader och resultat för strukturella skillnader. De områden som studerades var: förskola, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt stöd och service till funktionshindrade (LSS). Det vill säga huvuddelen av kommunens kärnverksamhet.
Låt mig ge ett exempel:
Om kostnaderna i Uppsala skulle sänkas till genomsnittsnivån för de kommuner som presterar bäst resultat till lägst kostnad, skulle detta innebära en besparing på 945 miljoner kr. Detta motsvarar en effektivisering på 12 procent. Denna besparing skulle motsvara en skattesänkning om 2,93 kr från nuvarande 32,85 till 29,92 kr. Verksamheterna i kommunen skulle även kunna utvecklas för motsvarande summa. Sammantaget motsvarar det till exempel grundskoleverksamhet för ytterligare 11 000 elever, förskola för 9 100 barn eller särskilt boende för 1 300 personer inom äldreomsorgen.
Finns det framgångsfaktorer?
Absolut! Först handlar det om insikt – allt handlar inte bara om resurser. Det handlar också om hur resurser används. Givet detta handlar det om saker som att ha tydliga politiska mål, att med systematiska jämförelser med andra kommuner följa upp dem och att använda ny teknik på ett smart sätt. Det handlar också om ett bra ledarskap, som förstår att nyttja medarbetarnas kompetens och att undvika detaljreglering. Det handlar inte om att ”springa fortare”. Att dessutom ha fungerande konkurrens vad gäller välfärdstjänster är av stor betydelse. Kommunerna förstår, oftast, brådskan med att effektivisera välfärdstjänsterna i kommunal sektor - men de måste börja nu!