Förutsättningar för kvinnors företagande en jämställdhetsfråga

Svenskt Näringsliv har precis släppt den årliga undersökningen om företagsamheten i Sverige. Andelen företagsamma kvinnor - det vill säga de som har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD/ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag - ligger nu på 7,7 procent av kvinnorna i arbetsför ålder. Det är den högsta nivån någonsin. Dessutom ökar andelen företagsamma kvinnor i nästan samtliga län och i drygt 200 kommuner.

7,6 procent av Uppsala läns kvinnor är företagsamma. Den kommun som har den största andelen kvinnor som är företagsamma är Knivsta med 10,4 procent. I Älvkarleby kommun är bara 4,8 procent av kvinnorna företagsamma. För Håbo kommun är motsvarande siffra 8,2 procent och för Enköping 8,7 procent

Det är förstås glädjande att kvinnor i allt högre grad engagerar sig i företagande. Men trots att kvinnors företagsamhet ökar är fortfarande 7 av 10 som ansvarar för ett företag män. Det finns dock branscher och sektorer där förhållandet på sverigebasis är det rakt motsatta, där fler kvinnor än män ansvarar för företag. Ett exempel är välfärdssektorn. Av de företagsamma inom välfärden var i fjol hela 6 av 10 kvinnor.

Men den stora potential som finns för kvinnligt företagande i branscher där många kvinnor arbetar hotas nu.Det förslag om vinstbegränsning som regeringens utredare Ilmar Reepalu presenterat skulle slå mot kvinnliga småföretagare i välfärden. Förslaget visar på en bristande förståelse för hur företag fungerar, vilka drivkrafter de har, och hur lönsamhet bidrar till effektivitet och utveckling.

Ett annat exempel är Rut-branschen som ofta är en första väg in i både anställning och företagande för kvinnor, inte minst utrikesfödda. Sedan förra året har möjligheten att göra avdrag för Rut-tjänster halverats till max 25 000 kronor per år vilket har påverkat såväl jobbtillväxt som antalet utförare inom branschen negativt. Även detta är ett exempel på hur förutsättningarna för kvinnligt förtagande försämrats.

Regeringen borde förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande. Det vore en viktig insats för jämställdheten – som dessutom skulle bidra till fler jobb och bättre välfärd.