Valfriheten är viktig för elever och föräldrar

Många elever går i dag i en fristående skola. I Uppsala län rör det sig om 6 769 grundskoleelever fördelade på Älvkarleby kommun med 240 grundskoleelever, Håbo kommun, Uppsala kommun med 4847, och Enköpings kommun med 940 grundskolelever.

Ännu fler elever och föräldrar bör få möjlighet att välja skola. Ett aktivt skolval som omfattar kommunala och fristående skolor är kvalitetsdrivande och positivt för svensk skola. Det finns goda exempel från flera kommuner som byggt upp en samordnad antagning där föräldrar och elever får god information om de olika skolorna, skolorna får fylligare information om vårdnadshavarnas önskemål samtidigt som alla huvudmän fortsatt har kontroll över sin antagning. 

En statlig utredning, den så kallade Likvärdighetsutredningen, har nyligen föreslagit att ett aktivt skolval ska ske innan elever placeras i förskoleklass eller grundskola. Det är bra. Sämre är att utredningen föreslår att Skolverket ska ta över skolvalet. Ännu sämre är förslaget att sänka ersättningen till fristående skolor. En färsk rapport, som skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv (2020), visar att fristående skolor tvärtom varit underfinansierade, det vill säga fått mindre pengar jämfört med de kommunala skolorna under 2010-talet, även när hänsyn tas till skillnader i uppdrag och elevernas socioekonomiska bakgrund.    

Utredningen argumenterar för att kommunerna har ett särskilt skolpliktsansvar, det vill säga att kommunerna har ett ansvar för att bereda alla barn i kommunen en skolplats. Men redan idag kan kommunerna ersätta de kommunala skolorna för dessa merkostnader. Det är värt att notera att också Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är tveksamma till att kommunerna efter att ha fastställt ett grundbelopp till de fristående skolorna ska göra ett sådant skolpliktsavdrag.

Om fler elever och föräldrar ska kunna göra ett aktivt skolval så är det helt fel att sänka skolpengen till fristående skolor. Att sänka ersättningen skulle försämra likvärdigheten vilket skulle drabba eleverna som går i friskolor. Friskolorna blir då inte heller samma stimulerande konkurrent till de kommunala skolorna, vilket i slutändan också drabbar eleverna i de kommunala skolorna negativt. 

Den svenska skolan har problem med sviktande kunskapsresultat och minskad likvärdighet. Ökat fokus på kunskap i skolan, ordning och reda samt på lärarnas viktiga uppdrag är centralt. Att ge friskolorna skulden för skolans problem är orimligt.