Offentlig upphandling - därför deltar inte värmländska företag  

Varje år annonseras drygt 13 000 upphandlingar i landets kommuner och totalt uppgår de kommunala inköpen till 500 miljarder kronor om året. Trots att det är en stor marknad för många företag, och ett sätt för kommuner att bli mer effektiva med skattemedel, är anbuden få. Vi har frågat företagen varför.  

 Offentliga inköp i Värmlands 16 kommuner är en stor marknad för många värmländska företag och varje år annonseras drygt 600 upphandlingar i länet. En förutsättning för bra affärer och ett effektivt nyttjande av skattemedel är att företag vill vara med och konkurrera. Trots det inkommer det enligt upphandlingsmyndigheten endast en till två anbud i 41 procent av upphandlingarna och 14 procent av upphandlingarna avbryts. Med andra ord är det bristande konkurrens i upp emot hälften av alla upphandlingar.  

Vad säger företagen i Värmland om upphandling?  

Svenskt Näringsliv undersöker varje år företagsklimatet i landets kommuner. Bland annat hur företagen upplever att upphandlingarna fungerar i kommunerna. I Värmland gav företagen i 2020 års mätning det låga betyget 2,86 på en 6-gradig skala. Självklart varierar detta betyg något mellan de enskilda kommunerna.  

— Oavsett om man har negativa erfarenheter eller en dålig bild av offentlig upphandling är det ett stort problem. Det gör att för få företag vill vara med i upphandlingar och att vi därmed får en otillräcklig konkurrens. Här finns ett förtroendegap som kommunerna måste arbeta bort, konstaterar Anna Hedberg, regionchef för Svenskt Näringsliv i Värmland.   

Under det fjärde kvartalet 2020 ställdes frågor om offentlig upphandling i Svenskt Näringslivs regionala företagarpanel i Värmland. Totalt genomfördes 129 intervjuer med företag där drygt 60 procent av dem någon gång har deltagit i offentlig upphandling.     

Enligt undersökningen finns det främst två anledningar till att värmländska företag väljer att inte lämna anbud i offentlig upphandling; En allt för omfattande administration samt att upphandlingar ofta har för stort fokus på låga priser. Många företag anger även att de bedömer chansen att vinna upphandlingen som för liten – i förhållande till vilken tid som behöver tas i anspråk för att lämna ett komplett anbud. Sammantaget gör detta att många företag väljer att avstå att lämna anbud, vilket leder till en sämre konkurrens.   

— Regelkrångel får inte vara ett hinder för näringslivet att delta i offentliga affärer. Upphandlande myndigheter måste vara medvetna om att varje krav, oavsett avsikt, försvårar möjligheterna för inte minst små företag att vara med och konkurrera, menar Anna Hedberg.   

Enligt de tillfrågade företagen var den viktigaste faktorn för att de ska börja lämna, eller öka antalet anbud, i offentliga upphandlingar att de inte ensidigt fokuserar på pris utan även på kvalitet. Många företag efterfrågar mer relevanta krav och mer information om kommande upphandlingar. Dessutom lyfter företagen en bristande uppföljning och utvärdering, vilket på sikt riskerar att skada förtroendet för offentlig sektor som affärspartner.  

—Vi får ofta signaler om att upphandlingar fokuserar för mycket på lägsta pris utan tillräcklig uppföljning från upphandlarens sida. Ska upphandlingar kunna fokusera mer på kvalitet istället för pris så behövs bättre kunskap för att kunna sätta upp relevanta kvalitetskrav. Det är svårt att åstadkomma utan ta hjälp av företagen. Genom att bjuda in företag eller branschorganisationer till dialog innan man annonserar kan det enkelt åtgärdas, avslutar Anna Hedberg