Ökad dialog ska göra att Umeå når sina tillväxtmål 

På Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet tappar Umeå placeringar, från 167 till 179, jämfört med förra året. Sara Johansson driver Elite hotel Mimer i Umeå och är även Elite hotels chef för region norr. Hon har jobbat i besöksbranschen i över 20 år och är en av dem som driver på för att Umeå ska bli en ännu mer företagarvänlig kommun. 

– Generellt sett är det mycket som är bra, men jag anser att det behövs en mer öppen och nära dialog mellan tjänstepersoner, politiker och näringslivet, säger hon. 

Umeå kommun har som målsättning att ha 200 000 invånare år 2050. Sara Johansson är övertygad att om det målet ska nås krävs en större ansträngning för att locka fler företagare att etablera sig här. 

– Det är ju ett ambitiöst mål, och om vi ska nå dit måste vi jobba för det. Näringslivet och företagsetablering är en viktig del för att komma dit. Vi måste framför allt jobba med två saker: enkelhet och välkomnande. Om kommunen och myndigheter tar efter oss i besöksbranschen och ser att deras jobb också handlar om service, att kontakterna med myndigheterna måste vara enkla och att de är till för att hjälpa oss företagare att göra rätt, då tror jag vi kan nå långt tillsammans. 

Kulturförändring 

Rune Brandt är chef för den ganska nya förvaltningen Samhällsbyggnad. Stort fokus för honom ligger på att nå kommunens mål för bostadsbyggande. Han håller med om att dialog och kommunikation är vägen framåt för att lyfta näringslivsklimatet, och för förvaltningen handlar det om att förändra kulturer. 

– Vi måste skapa en kultur inom förvaltningen där alla förstår vilka förväntningar som finns och att det är service vi jobbar med, säger han. 

Samtidigt är han kritisk till Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. 

– Enligt min mening dras felaktiga slutsatser av resultatet. Rankingen har utmanat kommunerna att arbeta med frågorna, vilket varit bra men nu är det dags för nästa steg. Tillit och förtroende bygger på att enkäter av denna typ genomförs på ett adekvat sätt utifrån den fråga som ska belysas. För att förändra kulturen och utveckla servicen behövs kundenkäter i närtid efter beslut och tillsyn direkt riktade till de företag som haft kontakt med kommunen.  

– Resultaten från rankingen används som en övergripande attitydmätning medan andra enkäter används för att förändra och utveckla myndighetsutövningen, säger han. 

Personliga möten 

Brandt berättar att Samhällsbyggnad på flera olika sätt jobbar med frågor kring företagsklimatet. Bland annat har de startat ett nyhetsbrev för att bli mer transparenta och kunna berätta om vad som är på gång i verksamheten. Han tror också mycket på det personliga mötet och att samverkansmöten med näringslivet gärna kan vara ganska smala. 

– Det vanligaste med dialogmöten är att bjuda in väldigt brett, alla som vill får delta. Vi försöker kombinera de breda träffarna med smalare branschträffar för specifika grupper i näringslivet där vi kan prata konkret om de frågor som berör just dem, säger han. 

Lära av varandra 

I slutet av oktober höll Svenskt Näringsliv tillsammans med Tillväxt & Tillsyn en fortbildningsdag för politiker och tjänstemän i Umeå kommun kring myndighetsutövning och näringslivsklimat. Mikael Berglund, socialdemokratisk politiker i byggnadsnämnden, var en av deltagarna.  

– Det var en givande dag och jag tog med mig flera saker. Bland annat att synsättet kring myndighetsutövning kan förändras. Som myndighet har du ofta utgångspunkten att alla ska behandlas lika, men det blir inte alltid rätt. Är du ett stort företag kanske du behöver vissa saker, är du ett litet företag behöver du något annat, säger han. 

– Vi måste hela tiden lära oss av varandra och myndigheternas uppgift är att hjälpa till så att företagen kan följa de lagar som finns, säger han. 

Mycket som är positivt 

Som regionchef för Elites hotell i norra Sverige anser Sara Johansson att Umeå hör till de kommuner som ofta tolkar regler ganska snävt. Hon skulle gärna se att lagar tolkas mer lika i alla kommuner. Som exempel nämner hon serveringstillståndet. 

– Alkohollagen kan tolkas väldigt olika och jag som jobbar med en kedja och har verksamhet i flera kommuner ser att skillnaderna är stora. När det tolkas olika påverkar det våra möjligheter till att driva vår verksamhet så lönsamt som möjligt, säger hon. 

Samtidigt påpekar hon att hon upplever att mycket som händer kring näringslivet i Umeå nu är väldigt positivt. 

– Vi har bland annat påbörjat dialogmöten med tjänstepersonerna inom kommunen, och när vi sitter ned tillsammans så är vi ju överens att vi vill samma sak, att Umeå ska växa och att det ska vara härligt att driva företag här, säger hon.  

Hon får medhåll av Mikael Berglund som beskriver ett näringsliv som utvecklas starkt med många företag som växer och flera nyetableringar. 

– Siffrorna visar att vi har en positiv trend. Det finns därför ingen anledning att vi inte ska vara duktiga på frågor som rör näringslivsklimatet. Vi i kommunen måste se till att hela tiden höja vår kunskap kring företagarnas verklighet. Det handlar om ett ömsesidigt lärande, säger han.