Obegripligt vinsttak oroar välfärdsföretagen

I Västernorrland har Vårdföretagarna 50 medlemsföretag. Dessa driver 100 verksamheter med cirka 1 550 årsanställda. Några av dessa företag var representerade när förbundsdirektören Inga-Kari Fryklund mötte branschen på Hotel Baltic i Sundsvall.

– Det är möjligt att bilden av vår bransch just nu kan uppfattas som mörk. Men det är viktigt att se på de hot som finns just nu och mobilisera opinion, säger hon.

Reepaluutredningens förslag om ett vinsttak, som innebär att rörelseresultatet får vara max 7 procent av bokfört operativt kapital plus statslåneränta, står högst på listan över hot. I operativt kapital ryms framförallt tillgångar som fastigheter, varulager och maskiner – något som dessa företag inte har i någon större utsträckning. De har istället mycket personal och satsar på sina medarbetare och på att utveckla nya arbetssätt – något som inte ska räknas enligt utredningens sätt att se

– Blir detta verklighet är det dödsstöten för många av våra medlemsföretag. Effekterna av förslaget gör företagen så sårbara att de helt enkelt inte går att driva, säger Inga-Kari Fryklund.

Hon tar upp ett räkneexempel från företaget Aktiv Assistans i Norr AB. Företaget omsatte 48 miljoner kronor 2015 och hade en rörelsemarginal på 3,6 procent, eller 1,75 miljoner kronor. Med de tänkta nya reglerna skulle de enligt egna beräkningar behöva gå med 1,1 miljoner kronor i förlust för att hålla sig inom lagens råmärken.

– Enligt revisionsföretaget PwC kommer åtta av tio företag inom välfärden att tvingas ned på en rörelsemarginal på under två procent. Hela modellen är obegriplig för de flesta, säger Inga-Kari Fryklund.

På temat bristande konkurrensneutralitet underströk Inga-Kari Fryklund de förhållanden som gäller i dag, där förluster i verksamheter i offentlig regi är både vanliga och tillåtna, men som inte är det i de privata företagen. Sju av tio kommuner med LOV gick med förlust i hemtjänsten 2015.

– I stället är vår bild att de privata utförarna pressas ännu mer för att lösa situationen, kommenterar hon.

Nästa orosmoln: den pressade branschen personlig assistans. Där är låg uppräkning av assistansersättning, efterskottsbetalning från Försäkringskassan och problem med utbetalningar, låga marginaler samt hårdare bedömning för att få assistans konkreta punkter att förändra.

Annat som diskuterades var kommande tillståndsprövning av verksamheter och tillämpande av offentlighetsprincipen, vilken riskerar att kräva stora administrativa resurser av privata företag. Men det pratades även om hur branschen gemensamt kan skapa opinion och bygga förtroende hos den breda allmänheten.

– Vi behöver ta opinionen och politikers oro på allvar. Det gör vi genom att vara transparenta och öppna i debatten. Att privata företag också ligger i framkant vad gäller kvalitet behöver tydliggöras mycket mer. Till detta hör också frågan; vem vill jobba inom vård och omsorg? Där har Vårdföretagarna och vården och omsorgens arbetsgivare, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting en stor utmaning.

Text och foto: Anders Lövgren