Privata skolor kräver svar från politiker: Vad vill ni?

Grundskolan Engelska skolan, gymnasieskolan Skvadern och Trädets förskola i Sundsvall har åtminstone två saker gemensamt. De startades alla ur en frustration med kommunal verksamhet. Grundarna sökte sig i alla tre fall till den privata sfären för att få utlopp för sina idéer om utveckling och förbättringar. Idéer som de ansåg vara omöjliga att driva igenom i den kommunala världen. De har också varit offensiva i debatten om vinster i välfärden och de har öppet berättat om hur de känt sig motarbetade som privata utövare.

– När jag och en grupp kollegor startade Skvadern för 15 år sedan fanns inte pengar och förtjänst med alls som drivkraft. Vi har hela tiden bara drivits av en vilja att ge en bättre utbildning. Under årens lopp har vi mött motstånd och ren fiendskap från politiker och tjänstemän även om det långsamt blivit något bättre, säger Jan Nordin, en av Skvaderns ägare.

Läs Jan Nordins öppna brev till statsminister Stefan Löfven: Öppet brev till Stefan Löfven

En liknande erfarenhet har Anette Pettersson och Erica Rautila som för tio år sedan startade Trädets förskola.

– Vi har varit i uppförsbacke sedan starten, och vi kan undra ibland varför vi håller på. Vi började för att vi tror att vi är duktiga på att driva förskola med hållbarhet och hälsa som tema. Vi har också visat att vi klarar att vara kostnadseffektiva och få ekonomin att gå ihop. Men att ständigt känna sig motarbetad av vår uppdragsgivare är jobbigt, säger Erica Rautila.

Det de främst reagerar på är att det finns olika regler för de kommunala förskolorna och de privata, samt att de aldrig fått något tecken på uppskattning från sin uppdragsgivare.

– Vi går ofta på barn- och utbildningsnämndens möten för att vi är intresserade av politiken på området. Där får vi ofta svart på vitt att de privata aktörerna till skillnad från de kommunala benämns som en kostnadspost. Det tycker vi är ett tråkigt synsätt. Vi håller budget trots att vi har sämre stöd och förutsättningar än våra kommunala kollegor, säger Anette Pettersson.

Svenskt näringsliv har berättat om förskolan och orättvisan tidigare: Privat förskola drabbad av nya kommunala regler

En som också varit flitig i debatten är Engelska skolans rektor i Sundsvall, Pascal Brisson. Skolan är så populär att den byggs ut och är på god väg att bli störst i Sundsvall. Han vill mycket hellre debattera kvalitet i utbildning och samhällsutveckling än vinststopp för friskolor. Nu driver han frågan om obligatoriskt skolval och anser att det skulle minska klyftorna i samhället och öka integrationen.

– En viktig politisk reform skulle vara obligatoriskt skolval för alla. Det skulle göra att alla tvingades att engagera sig i hur kvalitetsnivån är i närområdets skolor, och det skulle göra att fler från segregerade områden skulle komma till skolor som är mindre segregerade. Det blir en bättre blandning av elever helt enkelt, säger Pascal Brisson.

Pascal Brisson säger att Engelska skolan vill vara med och förändra Sundsvall, bland annat genom att stärka värdet av den akademiska prestationen.

Dessutom är man en stor jobbskapare. I stort sett alla anställda vid Engelska skolan i Sundsvall har utländsk bakgrund. Över 30 av lärarna har hämtats från andra länder, många från Kanada.

I lärarbristens Sverige borde det vara en våt dröm för vilken skolpolitiker som helst.

– Tyvärr är inte politikerna som har makten intresserade att prata om de här sakerna med oss. Det är ärligt talat inte enkelt att föra dialog, vi får inte vara med i diskussionerna, säger Pascal Brisson.

Alla tre verksamheterna ställer en rak fråga till politikerna i barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall: Vad vill ni göra efter valet, vill ni samarbeta mer med oss eller mindre?