Ekologisk mjölkgård klassas som miljöfarlig

De menar att ett av skälen till den allt svårare vardagen för svenska mjölkbönder är den allt tyngre regel- och administrationsbördan, orsakad av bland annat felriktade miljöpolitiska åtgärder. För trots att paret Sommar driver en ekologisk gård så klassas den i likhet med andra lantbruk som miljöfarlig verksamhet, bland annat eftersom korna producerar gödsel. Det har länge upprört branschen att klumpas ihop i samma kategori som kemikalieindustrier och raffinaderier, särskilt då korna också bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald. Från detta håll menar man snarare att lantbruket till stor del bygger på ett kretsloppssystem. Marken odlas och ger foder till djuren som ger gödsel tillbaka till åkrarna.

– Att vi klassas som miljöfarlig verksamhet är ett av våra största problem. Det gör att lantbruket lyder under oerhört hårda regelverk och omfattande kontroller. När vi började klarade vi av pappersarbetet med några pärmar, nu är det hyllmeter av blanketter och journaler det handlar om. Vi får lägga allt mer tid på administration och mindre på att sköta gården. Jag tycker att man från politiskt håll bör fråga sig om man vill ha ett svenskt lantbruk kvar, för till slut orkar man inte mer. Går man på för hårt med miljöpolitiken kommer gårdarna fortsätta lägga ned samtidigt som de eventuella miljöproblemen bara exporteras, säger Ingrid Sommar.

Med jämna mellanrum har böndernas ansträngda läge uppmärksammats på senare år, såsom under den uppmärksammade mjölkkrisen 2016 eller förra sommarens torka. Men snarare är enskilda svackor handlar det om en stadig nedgång över en längre tid, berättar Lisa Ehde, chef för LRF Mjölk.

– De senaste åren har inneburit en minskning av både antalet mjölkgårdar och antalet mjölkkor i Sverige. Konsekvensen av detta är att mjölkinvägningen minskat med ca 2-3 % per år. Idag är självförsörjningsgraden för mejeriprodukter i Sverige drygt 70 %. Det finns alltså en stor potential att öka svensk mjölkproduktion. En ökad svensk mjölkproduktion skulle även innebära fler jobb på landsbygden och unika miljövärden. Som exempel kan nämnas att varje mjölkföretagare i snitt genererar ytterligare fem jobb och att mjölkproduktionen är en nödvändighet för att vi ska nå flera av våra miljömål.

Ska Sveriges mjölkbönder kunna skapa sig bättre konkurrenskraft och lönsamhet, så måste det de ges bättre förutsättningar.

– För att vända den nedåtgående trenden krävs såklart åtgärder från en rad olika håll. Vi på LRF Mjölk arbetar framförallt på politiska åtgärder för att öka konkurrenskraften. Nu vill vi se verkstad av den livsmedelsstrategi som klubbades igenom Riksdagen för snart två år sedan! Områden som vi fokuserar på är bland annat att förenkla och snabba på miljötillståndsprövning för mjölkföretag samt att få till förändringar i de regleringsbrev som styr de myndigheter som påverkar mjölkbonden i dess vardag. Vi skulle vilka att myndigheterna fick ett tydligare främjandeuppdrag och mer fokus på tillväxt.