Ekologisk mjölkgård klassas som miljöfarlig

NYHET Publicerad

FÖRETAGSKLIMAT Ingrid och Henrik Sommar bedriver ett lantbruk i Rytterne, utanför Västerås. På Svånö gård har de sedan tre decennier en verksamhet innefattande såväl mjölkkor som växtodling och skogsbruk. När de övertog verksamheten var det en av många mjölkgårdar i området, men nu återstår blott tre i hela Västerås kommun.

video spelare

IMG_E1529

"Jag tycker att man från politiskt håll bör fråga sig om man vill ha ett svenskt lantbruk kvar, för till slut orkar man inte mer", säger Ingrid Sommar.

Foto: Linda Bergström
LISA EHDE 3640

"Varje mjölkföretagare i snitt genererar ytterligare fem jobb och att mjölkproduktionen är en nödvändighet för att vi ska nå flera av våra miljömål", säger Lisa Ehde.

Foto: ESTER SORRI ester@sorri.se

De menar att ett av skälen till den allt svårare vardagen för svenska mjölkbönder är den allt tyngre regel- och administrationsbördan, orsakad av bland annat felriktade miljöpolitiska åtgärder. För trots att paret Sommar driver en ekologisk gård så klassas den i likhet med andra lantbruk som miljöfarlig verksamhet, bland annat eftersom korna producerar gödsel. Det har länge upprört branschen att klumpas ihop i samma kategori som kemikalieindustrier och raffinaderier, särskilt då korna också bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald. Från detta håll menar man snarare att lantbruket till stor del bygger på ett kretsloppssystem. Marken odlas och ger foder till djuren som ger gödsel tillbaka till åkrarna.

– Att vi klassas som miljöfarlig verksamhet är ett av våra största problem. Det gör att lantbruket lyder under oerhört hårda regelverk och omfattande kontroller. När vi började klarade vi av pappersarbetet med några pärmar, nu är det hyllmeter av blanketter och journaler det handlar om. Vi får lägga allt mer tid på administration och mindre på att sköta gården. Jag tycker att man från politiskt håll bör fråga sig om man vill ha ett svenskt lantbruk kvar, för till slut orkar man inte mer. Går man på för hårt med miljöpolitiken kommer gårdarna fortsätta lägga ned samtidigt som de eventuella miljöproblemen bara exporteras, säger Ingrid Sommar.

Med jämna mellanrum har böndernas ansträngda läge uppmärksammats på senare år, såsom under den uppmärksammade mjölkkrisen 2016 eller förra sommarens torka. Men snarare är enskilda svackor handlar det om en stadig nedgång över en längre tid, berättar Lisa Ehde, chef för LRF Mjölk.

– De senaste åren har inneburit en minskning av både antalet mjölkgårdar och antalet mjölkkor i Sverige. Konsekvensen av detta är att mjölkinvägningen minskat med ca 2-3 % per år. Idag är självförsörjningsgraden för mejeriprodukter i Sverige drygt 70 %. Det finns alltså en stor potential att öka svensk mjölkproduktion. En ökad svensk mjölkproduktion skulle även innebära fler jobb på landsbygden och unika miljövärden. Som exempel kan nämnas att varje mjölkföretagare i snitt genererar ytterligare fem jobb och att mjölkproduktionen är en nödvändighet för att vi ska nå flera av våra miljömål.

Ska Sveriges mjölkbönder kunna skapa sig bättre konkurrenskraft och lönsamhet, så måste det de ges bättre förutsättningar.

– För att vända den nedåtgående trenden krävs såklart åtgärder från en rad olika håll. Vi på LRF Mjölk arbetar framförallt på politiska åtgärder för att öka konkurrenskraften. Nu vill vi se verkstad av den livsmedelsstrategi som klubbades igenom Riksdagen för snart två år sedan! Områden som vi fokuserar på är bland annat att förenkla och snabba på miljötillståndsprövning för mjölkföretag samt att få till förändringar i de regleringsbrev som styr de myndigheter som påverkar mjölkbonden i dess vardag. Vi skulle vilka att myndigheterna fick ett tydligare främjandeuppdrag och mer fokus på tillväxt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ett år med GDPR – hur har det gått?

WEBBINAR I ett och ett halvt år har de nya dataskyddsreglerna med GDPR i spetsen tillämpats. Inför GDPR upplevde många företag brist på information och praktisk vägledning. Många företag har fortfarande en hel del frågor att sätta sig in i och förstå för att personuppgiftsbehandlingen ska klara de nya tuffare kraven.
NYHET Publicerad:

Lär dig mer om offentlig upphandling - Förbättra dina chanser att vinna med ditt anbud

WEBBINAR I detta webbinarium möter du Ellen Hausel Heldahl som är jurist och expert på offentlig upphandling. Ellen kommer att dela med sig av sina erfarenheter och beskriva konkreta exempel.
NYHET Publicerad:

Blanka läkarintyg ska inte förekomma!

SJUKFRÅNVARO Vad gäller när en anställd blir sjuk? Hur hanterar du som arbetsgivare ett blankt eller innehållsfattigt sjukintyg? Enligt Alija Dizdarevic, samverkansansvarig på Försäkringskassan, måste fler arbetsgivare bli medvetna om vad som gäller och hur man hjälper den anställde tillbaka till arbete.
NYHET Publicerad:

Krångliga miljöprövningar hämmar västmanländska lantbruk

REGELKRÅNGEL För lantbrukare som vill expandera sin verksamhet är proceduren om att godkännas som tillståndspliktig verksamhet oerhört kostsam och tidskrävande. Många företagare expanderar därför sin verksamhet upp till gränsen för tillståndsplikt. Detta skapar ett tillstånd där företagen stannar i sin utveckling istället för att expandera, något som skadar Västmanlands län där de gröna näringarna står för 2,5 procent av sysselsättningen.
NYHET Publicerad:

Stora kompetensbehov inom den västmanländska industrin

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Trots en relativt stor arbetslöshet i Västmanland på 8,5 procent så har industrin i Västmanland väldigt svårt att hitta kompetens. Tre av fyra svenska industribolag uppger att verksamheten har påverkats av bristen på kompetens. Hälften av industriföretagen har inte kunnat utveckla produkter och tjänster som planerat på grund av kompetensbrist. För en tredjedel av företagen har svårigheterna att rekrytera inneburit att man har gått miste om potentiella affärer. Detta enligt Teknikföretagens rapport Vinna eller försvinna.
NYHET Publicerad:

Ledarskapspolicy - lösningen på destruktivt ledarskap

ARBETSGIVARDAGEN Forskning om ledarskap har gått in i en ny fas. Från att ha betraktat ledarskap som att “göra rätt saker, eller göra saker rätt,” till att uppmärksamma att även ledare gör fel. "Vi ställer ofta höga krav på ledare och förväntar oss att de ska vara superhjältar, men man får göra fel. Ett destruktivt ledarskap uppstår först när medarbetare systematiskt och under en längre tid påverkas på ett sätt som de upplever som negativt", säger Maria Fors Brandebo, Fil dr på Försvarshögskolans ledarskapscentrum.
NYHET Publicerad:

Skyll inte på lagstiftningen – gör istället er hemläxa!

UPPHANDLING Det pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras. Det påstås bland annat att det är lagens fel att upphandlande myndigheter måste köpa till ”lägsta pris”, att lagen förhindrar upphandlare att tala med leverantörer och att det enligt lagen inte får ställas krav på referenser. Inget kunde vara mer fel. Självklart får man beakta kvalitet i upphandlingen, tala med varandra och ställa krav på referensobjekt eller referenser.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten skapar otrygghet för Västmanlands företagare

KOMMENTAR De senaste årens dramatiska ökning av grova våldsbrott har orsakat stora nyhetsrubriker. Den lågprioriterade mängdbrottsligheten uppmärksammas inte på samma sätt, trots att den är mycket utbredd, ofta fungerar som inkörsport till tyngre kriminalitet och kostar svenska företag stora belopp.
NYHET Publicerad:

Ansvarsfulla avtal säkrar jobb och välfärd

KOMMENTAR Konjunkturen bromsar nu in, inte bara i Västmanland och resten av Sverige, utan även på viktiga exportmarknader. Samtidigt finns en risk att svenska företag och jobb hamnar mitt i upptrappade handelskonflikter och fortsatt osäkerhet kring Brexit. Det råder alltså en betydande ovisshet kring den ekonomiska utvecklingen framöver.
NYHET Publicerad:

Kompetenskris i fokus inför stundande avtalsrörelse

AVTAL 2020 Strax innan jul ska parterna lämna in sina krav inför den avtalsrörelse som drar igång nästa år. 500 kollektivavtal ska omförhandlas, något som berör 2,8 miljoner anställda runt om i Sverige. För flera företag är huvudfrågan att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, och göra det lättare att hitta rätt kompetens.
NYHET Publicerad:

Med cirkulärt tänk omvandlas avfall till resurs

CIRKULÄR EKONOMI Klimat- och miljöfrågan stod på agendan när Svenskt Näringslivs arbetsgivardag gick av stapeln. Enligt Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy, är dessa frågor viktiga för Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer. Lika viktigt är det att med rätt investeringar och effektiv resurshantering spelar näringslivet en avgörande roll i arbetet mot att uppnå FN:s klimatmål. Men, hur ska företag göra för att effektivt nyttja sina resurser? Vad är cirkulär ekonomi? Och, vad finns för det för hinder? Under seminariet “Hållbarhet behöver vara lönsamt” inspirerar Jenny till att tänka cirkulärt.
NYHET Publicerad:

Hållbarhet och personalfrågor i fokus under Arbetsgivardagen i Västerås

ARBETSGIVARDAG Under arbetsgivardagen kunde deltagarna besöka flertalet seminarier som avhandlade de viktiga frågor och utmaningar som arbetsgivare idag står inför. Bland annat diskuterades hållbarhet, personalförändringar i företag och den kommande avtalsrörelsen.
NYHET Publicerad:

Så blev kommunen kvitt förlorarstämpeln

FÖRETAGSKLIMATET 195 platser uppåt i kommunrankingen på tre år. Det är effekten av att Kungsör lägger sig nära företagarnas hållning. ”Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.
NYHET Publicerad:

Stort behov av ägarskiften i Västmanland

GENERATIONSSKIFTE Svenska företagare blir äldre, i dagsläget är en femtedel av Sveriges företagsamma personer över 64 år. Stora värden i form av företag, arbetstillfällen och skatteintäkter står på spel när ett generationsskifte ska genomföras. Anders Ydstedt, expert på ägarfrågor, vet vad som krävs för ett lyckat ägarskifte.
NYHET Publicerad:

Frida ska öka samverkan mellan skola och näringsliv i Västmanland

SKOLNÄTVERK Vi välkomnar Frida Järleskog som ny skolnätverksansvarig till Svenskt Näringslivs regionkontor i Västmanland. Frida kommer i sin roll som skolnätverksansvarig att arbeta med att öka samverkan mellan skola och näringsliv genom att förmedla Svenskt Näringslivs kostnadsfria skolmaterial.
NYHET Publicerad:

Prao bra för både elever och arbetsgivare

PRAO Sedan en tid är prao återigen obligatoriskt i högstadiet. Det innebär en utmaning för både skolor och företag i Västmanland, men de många fördelarna överväger, anser Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv satsar på en NäringslivsAkademi för unga beslutsfattare

UTBILDNING Svenskt Näringslivs regionkontor i Södermanland, Västmanland och Örebro gör en gemensam satsning för att öka kunskapen om vad som krävs för ett växande och välmående företagande. Satsningen heter NäringslivsAkademin Mälardalen.
NYHET Publicerad:

Avtalsrörelsen avgörande för Västmanlands konkurrenskraft

AVTAL 2020 Under avtalsrörelsen 2020 kommer cirka 500 avtal för 2,8 miljoner löntagare i samtliga samhällssektorer att förhandlas om. Att avtalen blir internationellt konkurrenskraftiga är avgörande för Västmanlands län, som exporterar varor för cirka 42 miljarder årligen och där totalt cirka 40 000 jobb är beroende av utrikeshandel.
NYHET Publicerad:

Tre Västmanlandskommuner bland de 100 bästa

FÖRETAGSKLIMAT Hallstahammar, Kungsör och Västerås har bäst företagsklimat i Västmanland. Det visar Svenskt Näringslivs årliga ranking om företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Över 30 000 företagare har satt betyg på sin kommun. Dessa svar utgör, tillsammans med statistikfaktorer som marknadsförsörjning och andel företagsamma, grund för rankingen.
NYHET Publicerad:

Kungsör sätter företagsklimatet främst

FÖRETAGSKLIMAT Kungsörs kommun stiger i rankingen av lokalt företagsklimat med 106 placeringar, en imponerande klättring som gör dem till den kommun i Västmanlands län som gjort störst förbättring i år. Men ännu är de inte nöjda. ”Målet är att vara bäst” säger Claes-Urban Boström, kommundirektör i Kungsör.