Bildkollage: Deklarationsblankett, bil på landsväg och porträtt Tony Gunnarsson
Foto: TT/Stefan Telll

Försämrade reseavdrag och annan tokig klimatpolitik

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Sveriges nuvarande klimatpolitik kommer att leda till produktionsminskningar i många branscher och samtidigt mycket liten effekt på de globala utsläppen, enligt flera expertinstanser. Det är dags för en klokare klimatpolitik, anser Tony Gunnarsson, projektledare på Svenskt Näringsliv i Västmanland.

Förändringar i produktionsvärde om etappmålen till 2030 ska nås.

Förändringar i produktionsvärde om etappmålen till 2030 ska nås. Scenario A: Staten gör det EU kräver i Sverige, resterande minskningar genom import av utsläppskvoter. Scenario B: Det svenska målet nås, med fullt utnyttjande av kompletterande åtgärder. Scenario C: Alla utsläppsminskningar i Sverige, inga kompletterande åtgärder. De totala koldioxidutsläppen är lika i de tre scenarierna. Det som varierar är hur stor del av reduktionen som sker i Sverige som en följd av höjd koldioxidskatt och hur stor del som sker genom import av utsläppskvoter som följer av reduktioner utanför Sverige. Att i huvudsak hantera utsläppsminskningarna i Sverige är ineffektivt och dyrt.

Tony Gunnarsson

"Sverige ska givetvis ha en ambitiös klimatpolitik, men den måste vara resultatinriktad och konsekvensutredd. Alla miljöpolitiska åtgärder borde utvärderas noggrant utifrån vilka konsekvenser de får", skriver Tony Gunnarsson, projektledare Svenskt Näringsliv Västmanland.

Foto: STEFAN TELL

Regeringens Reseavdragskommitté presenterade i somras att de vill avskaffa reseavdraget i sin nuvarande form och ersätta det med ett nytt system som ska omfatta färre resenärer. Uppåt 200 000 färre svenskar kommer att kunna göra reseavdrag, vilket beräknas spara staten 1 miljard kronor årligen.

Dessa förändringar kommer att slå hårt mot många som tar bilen till jobbet. Alla som har kortare väg än tre mil kommer helt att förlora möjligheten till avdrag. Att göra det dyrare med arbetspendling är dumt i ett läge där många företag har svårt att rekrytera.

Kommittén tar viss hänsyn till de med allra längst avstånd till jobbet. Men i det stora hela följer förslaget den politiska utveckling som gör det allt dyrare att köra bil i Sverige. Drivmedelsskatterna höjs numera årligen de senaste åren och är bland de högsta i världen. Också fordonsskatten har höjts.

Med det nya systemet hoppas man kunna minska utsläppen av koldioxid. Klimatvinsterna av förslaget är dock små. Koldioxidutsläppen beräknas minska med 220 000 ton eller motsvarande en procent av vägtrafikens utsläpp, samtidigt som hushållens kostnadsökningar blir desto mer påtagliga. Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, menar att reformen är ineffektiv: ”Miljönyttan är väldigt liten i förhållande till de samhällsekonomiska kostnaderna. Förslaget innebär alltså en kostnad på cirka 4 500 kronor för att minska koldioxidutsläppen med ett ton. Det finns effektivare sätt”.1

Inte heller på längre sikt syns någon ljusning. Experterna tror på en kilometerskatt inom tio år och i Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna utlovas en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor, vilket kommer att innebära kraftigt höjda miljö- och bränsleskatter. Detta kommer att drabba både privata bilister och de svenska företagens konkurrenskraft.

Svensk klimatpolitik slår hårt mot svenska företag

Transportskattehöjningarna är en del i försöken att klara av de mycket ambitiösa svenska klimatetappmålen inom ramen för Agenda 2030.  Denna politik kommer att pressa många näringar, särskilt utanför storstäderna.

I rapporten Konsekvenser av Sveriges klimatpolitik i transportsektorn, som Sweco gjort för Svenskt Näringslivs räkning, framkommer att beslutade styrmedel ”kan få stora negativa effekter på tillgänglighet och mobilitet” och leda till minskad internationell konkurrenskraft för branscher som skog, gruv- och mineral, stål och cement.2

Även Konjunkturinstitutet har i sin rapport Klimatpolitisk inventering räknat på de höjningar av koldioxidskatten som krävs för att nå målen. I dessa beräkningar upplever ”de flesta sektorerna en minskning i produktionen” och sektorer som transport, järn- och stål samt skog- och trävaror drabbas mycket hårt. Hårdast drabbas dock branscherna jordbruk, fiske och gruvnäring, inom vilka produktionsminskningarna är särskilt kraftiga. Hanteras målen genom fokus på de svenska utsläppen beräknas produktionen inom det svenska jordbruket falla med upp till häpnadsväckande 59 procent.3

Och på DN Debatt (17/6) menar Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys, att beslutet att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn med 70 procent fram till 2030 bygger på bristfälliga underlag och att det skulle krävas fördubblat bensinpris om riksdagens klimatmål ska nås.4

Redan 2016, när regeringen slog fast att den avsåg att skärpa miljömålen samt att minska insatserna utomlands och i stället koncentrera minskningen av utsläppen av växthusgaser till Sverige, uttryckte Finanspolitiska rådet i en rapport kraftig kritik. ”En snabb minskning av oljeanvändningen i Sverige kombinerad med sektorsvisa reduktionsmål inom landets gränser riskerar att bli dyrt för Sverige utan att det leder till minskade utsläpp eller visar hur världen kan minska sitt beroende av fossila bränslen, menade Finanspolitiska rådets dåvarande ordförande professor John Hassler.5

Stora kostnader för hushållen

Även om den svenska klimatpolitiken bara åstadkommer marginella minskningar av världens koldioxidutsläpp, så har den stora negativa effekter på bilberoende personers ekonomi. Särskilt hårt drabbar politiken hushåll med låga inkomster och hushåll i glesbygd, enligt bland annat Konjunkturinstitutet.

Drivmedelsskatterna är direkt kännbara i vanliga familjers vardag, varje gång de ska skjutsa barn, åka och handla eller ta sig till jobbet. Dessutom ökar detta en redan växande klyfta mellan stad och land. De familjer som är beroende av bilen i sin vardag bär redan en stor del av den miljöpolitiska skattebördan. Men skatterna fortsätter att öka trots att bilismen, och särskilt landsbygdsbilismen, redan är kraftigt överbeskattad jämfört med vad som kan motiveras med de samhällsekonomiska kostnaderna (där bland annat olyckor, vägslitage och koldioxidutsläpp räknas in).6

Med detta i ryggen måste man fråga sig om de ansvariga politikerna på allvar reflekterat över klimatpolitikens konsekvenser. Är de beredda att stå för de negativa ekonomiska effekterna? Är de medvetna om den stora börda man lägger på landsbygdens hushåll? Eller väljer man att ignorera detta och gömma sig bakom goda ambitioner?

En klokare klimatpolitik

Sverige ska givetvis ha en ambitiös klimatpolitik, men den måste vara resultatinriktad och konsekvensutredd. Alla miljöpolitiska åtgärder borde utvärderas noggrant utifrån vilka konsekvenser de får.

Ska Sverige på riktigt gå före i klimatfrågan får vi inte glömma bort att utmaningen är global. Internationella klimatsatsningar är exempelvis betydligt mer kostnadseffektiva än ytterligare åtstramningar i Sverige, då Sverige redan har världens högsta koldioxidskatt7. Finanspolitiska rådet bedömer att den stora globala utmaningen ligger i att minska utsläppen från kolkraft och kolanvändning på ett kostnadseffektivt sätt. Hänsyn måste tas till hur politiken påverkar de globala utsläppen, samhällsekonomin i stort och svenska medborgares vardag. Höga ambitioner måste kombineras med en realistisk tidshorisont och en förståelse för beroendet av den internationella utvecklingen. För höga svenska miljöskatter riskerar att få som enda effekt att både produktion och utsläpp flyttar utomlands.

Politiken borde lära av det svenska näringslivet som ligger i framkant i miljöfrågor, bland annat genom energi- och resurseffektivisering. I en krönika berättar Linda Flink, Svenskt Näringslivs expert på energi och klimat, att många svenska företag redan har låga klimatutsläpp jämfört med konkurrenter i andra länder. ”Många svenska företag utvecklar också smarta produkter och material som i sin tur används till att skapa klimateffektiva produkter. Det arbetas aktivt med utveckling av nya tekniker, fossilfria bränslen, utsläppsfria processer i industrin samt nya tjänster och produkter som hjälper konsumenter att minska sina klimatavtryck”.8

För att stödja näringslivet i klimatomställningen bör staten lägga större fokus på att underlätta teknikomställningen och elektrifieringen av bland annat fordonsflottan samt bostads- och industrisektorn. Omställningen kräver både kapital och god mylla för klimatinnovationer. Men det krävs också en fungerande och kostnadseffektiv elförsörjning. Så kan vi kombinera en trovärdig och ambitiös svensk klimatpolitik med stark ekonomisk konkurrenskraft, och så kan vi göra Sverige till ett land som andra vill följa efter.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Unga beslutsfattare i fokus

NÄRINGSLIVSAKADEMIN Näringslivsakademins första termin har nu gått av stapeln och ett 20-tal personer tog chansen i denna första runda som riktade sig till verksamma i Västmanland, Södermanland och Örebro län. Syftet har varit att öka samsynen kring vad som krävs för att företag ska kunna växa och anställa fler och som i sin tur kan leda till en bättre långsiktighet i politiken.
NYHET Publicerad:

Ökade kostnader för små skogsnäringar

AVGIFTER Från årsskiftet krävs det en ansökan till Trafikverket och avgift om 2 900 kronor för att få göra ett virkesupplag vid allmän väg, oavsett storlek på virkesupplag. Detta blir en ytterligare börda för redan tyngda skogsbrukare. "Det vore mycket olyckligt både ur ett kostnads- och ett administrativt perspektiv om detta blev realiserat, säger Thomas Claesson, ordförande för Mellanskog i Västmanland.
NYHET Publicerad:

Kommer ni att åtgärda detta, Köpings majoritet?

KOMMUNKRISEN Dåligt företagsklimat, få företag och för få i arbete. Köpings kommuns utmaningar är stora.
NYHET Publicerad:

Hur påverkas ditt företag av Brexit?

WEBBINAR En av Sveriges största handelspartner Storbritannien lämnade formellt den Europeiska Unionen den 31 januari, efter 46 års medlemskap. Vad händer nu?
NYHET Publicerad:

Låt alla gymnasieelever pröva att driva företag!

KOMMENTAR Under läsåret 2019/2020 får 1542 elever på 25 gymnasieskolor i Västmanland driva ett av länets 437 UF-företag! En mycket positiv utveckling som vi verkligen ska glädjas över.
NYHET Publicerad:

Med lite pejl kommer du långt

KOMMENTAR Hallå alla ni närmare 3000 västmanländska ungdomar som just nu står i begrepp att göra ert gymnasieval! Jag förstår att det funderas, våndas och diskuteras med era vårdnadshavare, kompisar, lärare och andra i er närhet. Gymnasievalet är ett stort beslut. Inte livsavgörande – men viktigt.
NYHET Publicerad:

Goda myndighetskontakter avgörande för Västmanlands bönder

REGELKRÅNGEL Regelförenklingar, exportfokus samt satsningar på digitalisering och förbättrad kompetensförsörjning var huvudpunkterna när regeringen strax före jul presenterade sin nya handlingsplan för Livsmedelsstrategin. Per Pettersson, ordförande för LRF i Mälardalen tycker att det finns många bra punkter i programmet och menar att livsmedelsstrategin kommer att få en positiv inverkan på landsbygdsföretagen.
NYHET Publicerad:

Lämna inte landsbygden i sticket

DIGITALISERING Regeringens bredbandsmål för 2020 kommer inte att nås. Målet var att 95 procent av alla hushåll och företag skulle ha tillgång till snabbt bredband år 2020. Misslyckandet sätter käppar i hjulet för kommunernas effektivisering och tillväxten på landsbygden.
NYHET Publicerad:

Handeln i Västmanland står inför stora utmaningar

HANDELN I Västmanland arbetar cirka 11 procent av de sysselsatta inom handeln och detaljhandeln omsätter 65 800 kronor per capita i länet, enligt Svensk Handels rapport Handelns betydelse. Branschen är dock stadd i stor förändring och utsatt för allt större internationell konkurrens. Därför blir det allt viktigare att politiker på både kommunal och nationell nivå skapar goda förutsättningar för de svenska handelsföretagen framgent.
NYHET Publicerad:

RUT-avdraget allt populärare i Västmanland

RUT 2019 blev återigen ett nytt rekordår för Rutavdraget. I Västmanland ökade användningen av Rut-avdraget med hela 14 procent jämfört med året innan. Därmed var antalet köpare av Rut-tjänster i länet hela 25 350 under 2019. "Det är mycket positivt att Rut-marknaden stärks i Västmanland, för det bidrar till att underlätta folks vardag och samtidigt öppna upp en ny bransch, där fler kvinnor får möjlighet att driva och utveckla företag", säger Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västmanland.
NYHET Publicerad:

Nu har du chansen att påverka våra politiker och tjänstemän

FÖRETAGSKLIMAT Den 2 januari skickades årets enkät om det lokala företagsklimatet ut till cirka 60 000 företagare i Sverige. Det är ni företagare som kan ge oss de rätta svaren, detta så vi tillsammans kan fortsätta arbetet med att förbättra och utveckla företagsklimatet i länet och i din kommun.
NYHET Publicerad:

Sjukskrivna medarbetare och läkarintyg – vad gäller egentligen?

WEBBINAR I detta webbinar tillsammans med Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv och Alija Dizdarevic, samverkansansvarig på Försäkringskassan får du svar på några av frågorna som uppstår i samband med sjukskrivna medarbetere och de sjukintyg som ligger till grund för sjukskrivningen.
NYHET Publicerad:

Här har du din julklapp, Stefan Löfven!

KOMMENTAR Sverige står inför stora problem. Med en svag tillväxt, växande utanförskap och omfattande integrationsutmaning borde goda råd vara dyra för regeringen. Här kommer en julklapp i form av fem budskap till Stefan Löfven från näringslivet som kan underlätta vardagen för såväl regeringen som svenska folket.
NYHET Publicerad:

TRR stöttar vid omställning “idag, igår & imorgon”

OMSTÄLLNING Digitalisering, Brexit och demografisk utveckling är faktorer som ökar kraven på dagens företagare. För vissa kan det skapa behov av omställning och uppsägning. Men, hur informerar man på bästa sätt sina medarbetare? Vilka framtidsmöjligheter har medarbetare efter uppsägning? och vad är egentligen en “people plan?” Det var frågor som Erica Sundberg och Susanne Corse från TRR besvarade under årets arbetsgivardag i Västerås.
NYHET Publicerad:

Ett år med GDPR – hur har det gått?

WEBBINAR I ett och ett halvt år har de nya dataskyddsreglerna med GDPR i spetsen tillämpats. Inför GDPR upplevde många företag brist på information och praktisk vägledning. Många företag har fortfarande en hel del frågor att sätta sig in i och förstå för att personuppgiftsbehandlingen ska klara de nya tuffare kraven.
NYHET Publicerad:

Lär dig mer om offentlig upphandling - Förbättra dina chanser att vinna med ditt anbud

WEBBINAR I detta webbinarium möter du Ellen Hausel Heldahl som är jurist och expert på offentlig upphandling. Ellen kommer att dela med sig av sina erfarenheter och beskriva konkreta exempel.
NYHET Publicerad:

Blanka läkarintyg ska inte förekomma!

SJUKFRÅNVARO Vad gäller när en anställd blir sjuk? Hur hanterar du som arbetsgivare ett blankt eller innehållsfattigt sjukintyg? Enligt Alija Dizdarevic, samverkansansvarig på Försäkringskassan, måste fler arbetsgivare bli medvetna om vad som gäller och hur man hjälper den anställde tillbaka till arbete.
NYHET Publicerad:

Krångliga miljöprövningar hämmar västmanländska lantbruk

REGELKRÅNGEL För lantbrukare som vill expandera sin verksamhet är proceduren om att godkännas som tillståndspliktig verksamhet oerhört kostsam och tidskrävande. Många företagare expanderar därför sin verksamhet upp till gränsen för tillståndsplikt. Detta skapar ett tillstånd där företagen stannar i sin utveckling istället för att expandera, något som skadar Västmanlands län där de gröna näringarna står för 2,5 procent av sysselsättningen.
NYHET Publicerad:

Stora kompetensbehov inom den västmanländska industrin

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Trots en relativt stor arbetslöshet i Västmanland på 8,5 procent så har industrin i Västmanland väldigt svårt att hitta kompetens. Tre av fyra svenska industribolag uppger att verksamheten har påverkats av bristen på kompetens. Hälften av industriföretagen har inte kunnat utveckla produkter och tjänster som planerat på grund av kompetensbrist. För en tredjedel av företagen har svårigheterna att rekrytera inneburit att man har gått miste om potentiella affärer. Detta enligt Teknikföretagens rapport Vinna eller försvinna.
NYHET Publicerad:

Ledarskapspolicy - lösningen på destruktivt ledarskap

ARBETSGIVARDAGEN Forskning om ledarskap har gått in i en ny fas. Från att ha betraktat ledarskap som att “göra rätt saker, eller göra saker rätt,” till att uppmärksamma att även ledare gör fel. "Vi ställer ofta höga krav på ledare och förväntar oss att de ska vara superhjältar, men man får göra fel. Ett destruktivt ledarskap uppstår först när medarbetare systematiskt och under en längre tid påverkas på ett sätt som de upplever som negativt", säger Maria Fors Brandebo, Fil dr på Försvarshögskolans ledarskapscentrum.