Bildkollage: Deklarationsblankett, bil på landsväg och porträtt Tony Gunnarsson
Foto: TT/Stefan Telll

Försämrade reseavdrag och annan tokig klimatpolitik

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Sveriges nuvarande klimatpolitik kommer att leda till produktionsminskningar i många branscher och samtidigt mycket liten effekt på de globala utsläppen, enligt flera expertinstanser. Det är dags för en klokare klimatpolitik, anser Tony Gunnarsson, projektledare på Svenskt Näringsliv i Västmanland.

Förändringar i produktionsvärde om etappmålen till 2030 ska nås.

Förändringar i produktionsvärde om etappmålen till 2030 ska nås. Scenario A: Staten gör det EU kräver i Sverige, resterande minskningar genom import av utsläppskvoter. Scenario B: Det svenska målet nås, med fullt utnyttjande av kompletterande åtgärder. Scenario C: Alla utsläppsminskningar i Sverige, inga kompletterande åtgärder. De totala koldioxidutsläppen är lika i de tre scenarierna. Det som varierar är hur stor del av reduktionen som sker i Sverige som en följd av höjd koldioxidskatt och hur stor del som sker genom import av utsläppskvoter som följer av reduktioner utanför Sverige. Att i huvudsak hantera utsläppsminskningarna i Sverige är ineffektivt och dyrt.

Tony Gunnarsson

"Sverige ska givetvis ha en ambitiös klimatpolitik, men den måste vara resultatinriktad och konsekvensutredd. Alla miljöpolitiska åtgärder borde utvärderas noggrant utifrån vilka konsekvenser de får", skriver Tony Gunnarsson, projektledare Svenskt Näringsliv Västmanland.

Foto: STEFAN TELL

Regeringens Reseavdragskommitté presenterade i somras att de vill avskaffa reseavdraget i sin nuvarande form och ersätta det med ett nytt system som ska omfatta färre resenärer. Uppåt 200 000 färre svenskar kommer att kunna göra reseavdrag, vilket beräknas spara staten 1 miljard kronor årligen.

Dessa förändringar kommer att slå hårt mot många som tar bilen till jobbet. Alla som har kortare väg än tre mil kommer helt att förlora möjligheten till avdrag. Att göra det dyrare med arbetspendling är dumt i ett läge där många företag har svårt att rekrytera.

Kommittén tar viss hänsyn till de med allra längst avstånd till jobbet. Men i det stora hela följer förslaget den politiska utveckling som gör det allt dyrare att köra bil i Sverige. Drivmedelsskatterna höjs numera årligen de senaste åren och är bland de högsta i världen. Också fordonsskatten har höjts.

Med det nya systemet hoppas man kunna minska utsläppen av koldioxid. Klimatvinsterna av förslaget är dock små. Koldioxidutsläppen beräknas minska med 220 000 ton eller motsvarande en procent av vägtrafikens utsläpp, samtidigt som hushållens kostnadsökningar blir desto mer påtagliga. Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, menar att reformen är ineffektiv: ”Miljönyttan är väldigt liten i förhållande till de samhällsekonomiska kostnaderna. Förslaget innebär alltså en kostnad på cirka 4 500 kronor för att minska koldioxidutsläppen med ett ton. Det finns effektivare sätt”.1

Inte heller på längre sikt syns någon ljusning. Experterna tror på en kilometerskatt inom tio år och i Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna utlovas en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor, vilket kommer att innebära kraftigt höjda miljö- och bränsleskatter. Detta kommer att drabba både privata bilister och de svenska företagens konkurrenskraft.

Svensk klimatpolitik slår hårt mot svenska företag

Transportskattehöjningarna är en del i försöken att klara av de mycket ambitiösa svenska klimatetappmålen inom ramen för Agenda 2030.  Denna politik kommer att pressa många näringar, särskilt utanför storstäderna.

I rapporten Konsekvenser av Sveriges klimatpolitik i transportsektorn, som Sweco gjort för Svenskt Näringslivs räkning, framkommer att beslutade styrmedel ”kan få stora negativa effekter på tillgänglighet och mobilitet” och leda till minskad internationell konkurrenskraft för branscher som skog, gruv- och mineral, stål och cement.2

Även Konjunkturinstitutet har i sin rapport Klimatpolitisk inventering räknat på de höjningar av koldioxidskatten som krävs för att nå målen. I dessa beräkningar upplever ”de flesta sektorerna en minskning i produktionen” och sektorer som transport, järn- och stål samt skog- och trävaror drabbas mycket hårt. Hårdast drabbas dock branscherna jordbruk, fiske och gruvnäring, inom vilka produktionsminskningarna är särskilt kraftiga. Hanteras målen genom fokus på de svenska utsläppen beräknas produktionen inom det svenska jordbruket falla med upp till häpnadsväckande 59 procent.3

Och på DN Debatt (17/6) menar Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys, att beslutet att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn med 70 procent fram till 2030 bygger på bristfälliga underlag och att det skulle krävas fördubblat bensinpris om riksdagens klimatmål ska nås.4

Redan 2016, när regeringen slog fast att den avsåg att skärpa miljömålen samt att minska insatserna utomlands och i stället koncentrera minskningen av utsläppen av växthusgaser till Sverige, uttryckte Finanspolitiska rådet i en rapport kraftig kritik. ”En snabb minskning av oljeanvändningen i Sverige kombinerad med sektorsvisa reduktionsmål inom landets gränser riskerar att bli dyrt för Sverige utan att det leder till minskade utsläpp eller visar hur världen kan minska sitt beroende av fossila bränslen, menade Finanspolitiska rådets dåvarande ordförande professor John Hassler.5

Stora kostnader för hushållen

Även om den svenska klimatpolitiken bara åstadkommer marginella minskningar av världens koldioxidutsläpp, så har den stora negativa effekter på bilberoende personers ekonomi. Särskilt hårt drabbar politiken hushåll med låga inkomster och hushåll i glesbygd, enligt bland annat Konjunkturinstitutet.

Drivmedelsskatterna är direkt kännbara i vanliga familjers vardag, varje gång de ska skjutsa barn, åka och handla eller ta sig till jobbet. Dessutom ökar detta en redan växande klyfta mellan stad och land. De familjer som är beroende av bilen i sin vardag bär redan en stor del av den miljöpolitiska skattebördan. Men skatterna fortsätter att öka trots att bilismen, och särskilt landsbygdsbilismen, redan är kraftigt överbeskattad jämfört med vad som kan motiveras med de samhällsekonomiska kostnaderna (där bland annat olyckor, vägslitage och koldioxidutsläpp räknas in).6

Med detta i ryggen måste man fråga sig om de ansvariga politikerna på allvar reflekterat över klimatpolitikens konsekvenser. Är de beredda att stå för de negativa ekonomiska effekterna? Är de medvetna om den stora börda man lägger på landsbygdens hushåll? Eller väljer man att ignorera detta och gömma sig bakom goda ambitioner?

En klokare klimatpolitik

Sverige ska givetvis ha en ambitiös klimatpolitik, men den måste vara resultatinriktad och konsekvensutredd. Alla miljöpolitiska åtgärder borde utvärderas noggrant utifrån vilka konsekvenser de får.

Ska Sverige på riktigt gå före i klimatfrågan får vi inte glömma bort att utmaningen är global. Internationella klimatsatsningar är exempelvis betydligt mer kostnadseffektiva än ytterligare åtstramningar i Sverige, då Sverige redan har världens högsta koldioxidskatt7. Finanspolitiska rådet bedömer att den stora globala utmaningen ligger i att minska utsläppen från kolkraft och kolanvändning på ett kostnadseffektivt sätt. Hänsyn måste tas till hur politiken påverkar de globala utsläppen, samhällsekonomin i stort och svenska medborgares vardag. Höga ambitioner måste kombineras med en realistisk tidshorisont och en förståelse för beroendet av den internationella utvecklingen. För höga svenska miljöskatter riskerar att få som enda effekt att både produktion och utsläpp flyttar utomlands.

Politiken borde lära av det svenska näringslivet som ligger i framkant i miljöfrågor, bland annat genom energi- och resurseffektivisering. I en krönika berättar Linda Flink, Svenskt Näringslivs expert på energi och klimat, att många svenska företag redan har låga klimatutsläpp jämfört med konkurrenter i andra länder. ”Många svenska företag utvecklar också smarta produkter och material som i sin tur används till att skapa klimateffektiva produkter. Det arbetas aktivt med utveckling av nya tekniker, fossilfria bränslen, utsläppsfria processer i industrin samt nya tjänster och produkter som hjälper konsumenter att minska sina klimatavtryck”.8

För att stödja näringslivet i klimatomställningen bör staten lägga större fokus på att underlätta teknikomställningen och elektrifieringen av bland annat fordonsflottan samt bostads- och industrisektorn. Omställningen kräver både kapital och god mylla för klimatinnovationer. Men det krävs också en fungerande och kostnadseffektiv elförsörjning. Så kan vi kombinera en trovärdig och ambitiös svensk klimatpolitik med stark ekonomisk konkurrenskraft, och så kan vi göra Sverige till ett land som andra vill följa efter.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Försämrade reseavdrag och annan tokig klimatpolitik

KOMMENTAR Sveriges nuvarande klimatpolitik kommer att leda till produktionsminskningar i många branscher och samtidigt mycket liten effekt på de globala utsläppen, enligt flera expertinstanser. Det är dags för en klokare klimatpolitik, anser Tony Gunnarsson, projektledare på Svenskt Näringsliv i Västmanland.
NYHET Publicerad:

Unga som sommarjobbar är framtiden inom handeln

SOMMARJOBB För många företag har sommaren inneburit en hektisk period med mycket att göra. Till hjälp har de haft sommarjobbare för att klara av det ökade trycket. Antalet anställningar i Sverige för personer i åldrarna 15 till 24 ökar med 96 000 under sommaren, enligt siffror från AKU. "De flesta som jobbar hos oss stannar oftast kvar och jobbar extra under helger och lov", säger Jonas Fjäll, platschef på Ikea Västerås.
NYHET Publicerad:

Yrkeslandslaget lockar fler till yrkesförberedande utbildningar

WORLDSKILLS I augusti åker två västmanlänningar, Anna Widholm från Aspa och Filip Sandgren från Västerås, till Kazan i Ryssland för att tävla i Yrkes-VM. ”Det känns väldigt häftigt att få tävla med det svenska yrkeslandslaget. Jag har lagt ner så mycket tid och övning inför Yrkes-VM och jag ser fram emot att visa vad jag går för”, säger Filip Sandgren, plattsättare.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bidrar till att rädda klimatet

KLIMATARBETE Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. Forskningen är tydlig, den globala uppvärmningen måste begränsas, helst till under 1,5 grader. För att klara det måste världens utsläpp gå mot netto-noll till mitten av seklet. Sedan några år tillbaka har näringslivets klimatarbete intensifierats ytterligare. Det arbetas aktivt med utveckling av nya tekniker, fossilfria bränslen, utsläppsfria processer i industrin samt nya tjänster och produkter som hjälper konsumenter att minska sina klimatavtryck, villket är mycket positivt och något som måste bejakas och stöttas. Det skriver Linda Flink, Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Sjunkande antal varumärkesansökningar från Västmanland

PATENT Företag i Västmanland söker i mindre utsträckning om nationella varumärken, enligt statistiken från Patent- och registreringsverket för 2018. Under 2017 gjordes 130 varumärkesansökningar från Västmanland, men under 2018 hade detta sjunkit till enbart 105.
NYHET Publicerad:

Tankeläsning är svårt

UPPHANDLING Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större. En del menar att det handlar om över 1000 miljarder kronor per år.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter måste designas bättre

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Ungas inträde på arbetsmarknaden

ARBETSMARKNAD Som ett resultat av Januariöverenskommelsen sänks arbetsgivaravgiften för ungdomar under 18 år från och med den första augusti i år, för att 1 januari 2020 slopas helt. Åtgärder i syfte att sänka företagens kostnader är bra, men generella sänkningar vore bättre än särlösningar, anser Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Var tredje butik drabbats av stölder senaste veckan

KOMMENTAR Fyra av tio företagare har utsatts för brott rapporterar VLT (27/6) med hänvisning till en Novusundersökning. Och vanligast är inbrott, stöld och bedrägeri. Att tryggheten för företagare minskar styrks av flera undersökningar.
NYHET Publicerad:

Industrin i Västmanland står för tre av tio jobb

SYSSELSÄTTNING Västmanlands industri står för tre av tio jobb i länet. Dessutom står sektorn för 45 procent av det totala förädlingsvärdet i Västmanland. Det är den näst högsta andelen i landet efter Jönköpings län, och visar att industrin fortfarande är av avgörande betydelse för länet, berättar Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Självkörande fordon är inte lösningen

KOMPETENFÖRSÖRJNING Näringslivet i Västmanland kan påverkas om transportnäringens rekryteringsbehov inte tas på allvar. Automatisering är inte lösningen varken på kort eller på lång sikt. Det menar Caj Luoma, som är chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.
NYHET Publicerad:

Sala siktar högt

FÖRETAGSKLIMAT Sala kommun har högst andel företagsamma människor i Västmanland. Därmed har kommunen all anledning att satsa på ett bättre företagsklimat än n vad de får i årets enkätundersökning som Svenskt Näringsliv har gjort. Där ger de tillfrågade Salaföretagen kommunen betyget 3,1 vilket är knappt godtagbart. Men efter ett par röriga år internt i organisationen tror nu kommunledningen på bättring.
NYHET Publicerad:

Jättekliv framåt för Kungsör

FÖRETAGSKLIMAT Kungsörs företagsklimat förbättras för tredje året i rad, visar Svenskt Näringslivs enkätundersökning. Enkätundersökningen omfattar cirka 31 000 svar från Sveriges företagare. Signalen från de över 800 deltagande företagarna från Västmanland är att länets företagsklimat förbättrats något, men att det är stora skillnader mellan kommunerna.
NYHET Publicerad:

"EU måste fortsätta riva hinder för den fria rörligheten"

EU VALET Hallå där, Lina Eriksson, som kandiderar till Europaparlamentet för Liberalerna. Vi på Svenskt Näringsliv vill veta hur kandidater från länet ser på EU:s förhållande till företagsamhet, entreprenörskap och villkoren för landets företag. Vilka frågor med kopplingar till näringslivet skulle du vilja driva i EU?
NYHET Publicerad:

Västmanlands företagsamma resa

FÖRETAGSKLIMAT Västmanlands företagsamma resa förde i år en mängd politiker och företagare till bland annat bryggeriet Coppersmiths och Steam Hotel i Västerås. Under dagen fick resenärerna djupdyka i bland annat ämnen som osund konkurrens och näringslivets regelbörda.
NYHET Publicerad:

Åsa Eriksson (S): Vi måste tillvarata digitaliseringens möjligheter

HALLÅ DÄR Åsa Eriksson, socialdemokratisk riksdagsledamot från Norberg som deltar på Svenskt Näringslivs Företagsamma resa 2019. Vilka frågor med kopplingar till näringslivet kommer du att driva under denna mandatperiod?
NYHET Publicerad:

Åsa Coenraads (M): Stoppa ökningen av regelbördan

HALLÅ DÄR Åsa Coenraads, moderat riksdagsledamot från Västerås som deltar på Svenskt Näringslivs Företagsamma resa 2019. Vilka frågor med kopplingar till näringslivet kommer du att driva under denna mandatperiod?
NYHET Publicerad:

Företagen nyckeln för lösningarna på klimatfrågan

EU-VALET Hallå där, Emma Wiesner, som kandiderar till Europaparlamentet för Centerpartiet. Vi på Svenskt Näringsliv vill veta hur kandidater från länet ser på företagsamhet, entreprenörskap och på villkoren för landets företag. Vilka frågor med kopplingar till näringslivet skulle du vilja driva i EU?
NYHET Publicerad:

Försäkringsregler sätter käppar i hjulen för smyckesbranschen

SÄKERHET Att bedriva smyckesbutik på en liten ort har varit en utmaning som guldsmeden Patrik Lund lyckats väl med. Samtidigt gör försäkringsbranschens beslut att inte låta smyckesbranschen teckna försäkringar att det blir både dyrare och krångligare att vara företagare.
NYHET Publicerad:

Ekologisk mjölkgård klassas som miljöfarlig

FÖRETAGSKLIMAT Ingrid och Henrik Sommar bedriver ett lantbruk i Rytterne, utanför Västerås. På Svånö gård har de sedan tre decennier en verksamhet innefattande såväl mjölkkor som växtodling och skogsbruk. När de övertog verksamheten var det en av många mjölkgårdar i området, men nu återstår blott tre i hela Västerås kommun.