Två rbetare med utländsk bakgrund arbetar i en fabrik
Foto: Matt Rourke

Integrationsskulden måste jobbas bort

NYHET Publicerad

KRÖNIKA Sverige har fört en misslyckad integrationspolitik. Detta tar sig bland annat uttryck i den dåliga etableringen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. Situationen förvärras dessutom av coronakrisen. Därför krävs ett omedelbart omtag i integrationspolitiken och reformer på flera områden.

Tony Gunnarsson

Nu är det mer nödvändigt än någonsin med ett omtag av integrationspolitiken konstaterar Tony Gunnarsson och föreslår en rad breda satsningar för att etablera utrikes födda på arbetsmarknaden.

Foto: Ernst Henry Photography AB

Att det tar lång tid för utrikes födda att etablera sig på svensk arbetsmarknad har länge varit känt. En siffra som under många år använts är att det tar åtta-nio år innan hälften av de nyanlända kommit i sysselsättning. Begreppet sysselsättning är brett och inkluderar arbetspraktik, utförande av arbetsliknande uppgifter, diverse arbetsmarknadsåtgärder och offentligt subsidierade jobb. Utrikes födda tenderar att i högre grad än inrikes födda vara sysselsatta i dylika åtgärder, såsom en del av etablerings- och integrationsprocessen. Trots det var arbetslösheten nästan fyra gånger högre bland utrikes födda än bland inrikes födda under 2018. Och sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är ett av de största i Europa.1

När bland annat Entreprenörskapsforum och Handelns forskningsinstitut under det senaste året i stället tittat på etableringstider utifrån självförsörjning framkom en ännu dystrare bild av det ekonomiska utanförskapet. Enligt Entreprenörskapsforum tar det i genomsnitt 12–13 år för att hälften av de utrikes födda ska uppnå självförsörjning på 12 800 kronor efter skatt och att drygt 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder inte är självförsörjande i Sverige. HFI konstaterade att hälften av alla utrikes födda som var i åldern 21-50 år när de anlände till Sverige efter 15 år är arbetslösa, utanför arbetskraften eller i ett arbetsmarknadspolitiskt program.2

Så har läget sett ut under den gångna högkonjunkturen. Den ekonomiska tvärbromsningen som följt i coronakrisens spår sätter systemet än mer på prov. Utöver uppenbara faktorer som utbildningsnivå, språkkunskaper och kontaktnät har det nämligen betydelse när individer invandrar till Sverige. När konjunkturen är stark har nyanlända historiskt haft större chans att få in en fot på arbetsmarknaden, medan det är tuffare under lågkonjunktur. Arbetslöshet under en ekonomisk kris drabbar särskilt de senast tillkomna på arbetsmarknaden. Särskilt allvarligt med coronakrisen är att den slagit hårdast mot viktiga instegsbranscher som besöksnäring, handel och persontransport.

Denna situation måste förbättras. Alldeles för många utrikes födda har fastnat i ekonomiskt och socialt utanförskap. Det drabbar inte minst individerna i fråga som får leva på små ekonomiska marginaler samtidigt som risken för psykisk och fysisk ohälsa ökar. Att gå från bidrag till arbete vore positivt för individens egen självkänsla och välmående, eftersom att kunna stå på egna ben gör att man i högre grad inkluderas i det svenska samhället. Att utrikes födda snabbt kommer i arbete är dessutom avgörande om ett land ska kunna tillvarata de ekonomiska fördelarna invandring skulle kunna innebära. Integrationssatsningar som genomförts genom åren har inte fått önskad effekt. I stället har flyktingars sysselsättningsutveckling i Sverige blivit gradvis sämre över tid de senaste decennierna, vilket bland annat Joakim Ruist visat.3 Omtag av integrationspolitiken är därför mer nödvändigt än någonsin. När det kommer till den senare delen, att etablera utrikes födda på arbetsmarknaden, handlar det om breda satsningar:

  • Incitamenten för människor i bidragsberoende att söka jobb och göra sig anställningsbara måste öka. Marginaleffekterna kan vara nästan 100 procent för den som går från bidragsförsörjning till arbete, vilket innebär att man inte får mer pengar i handen av att ta ett jobb. Detta måste förändras. Summan av bidragen bör aldrig bli högre än lönen från arbete. Kommuner och myndigheter måste fokusera på att få fler bidragstagare i arbete eller åtminstone att öka anställningsbarheten snarare än att enbart säkerställa rätten till bistånd. Krav på motprestation såsom jobbsökande, utbildning eller praktik är ofta ett bra verktyg.
  • Svenska elevers kunskapsinhämtning och framtida anställningsbarhet måste förbättras, liksom andelen behöriga till gymnasiet. Vuxenutbildningar måste fånga upp de som står utan arbete genom att möjliggöra komplettering av kunskapsluckor, validering och yrkesväxling. För dåliga kunskaper och låg utbildningsnivå är stora hinder för lyckad integration. Det måste bli en ökad tyngdpunkt på den kompetens som efterfrågas ute i arbetslivet, såsom praktiska yrkesutbildningar. Även satsningar på att förbättra språkkunskaper och digitala färdigheter kan förkorta vägen till många jobb.
  • Företagsklimatet måste förbättras. Högre tillväxt är det enskilt viktigaste för att få fler i jobb. Med goda och långsiktigt stabila förutsättningar vågar fler företag investera och anställa. Lägre kostnader för att anställa (etableringsjobb, sänkt arbetsgivaravgift) skapar fler enkla jobb.
  • Segregationen måste minska och lag och ordning återupprättas. Utanförskapskulturer och boende i utsatta områden skapar högre risk för arbetslöshet, kriminalitet och social oro. Kriminalitet skapar risker och ökade kostnader för företag. Detta minskar antalet jobb i Sverige och i synnerhet i utsatta områden. Trygghet och tillit skapar tillväxt.
  • Kommunernas incitament och verktyg för att jobba för fler i arbete måste förstärkas. Till följd av det kommunala utjämningssystemets utformning är kommunernas ekonomiska vinst av att fler kommer i arbete litet. Vissa kommuner kan till och med förlora pengar på att en person går från att leva på bidrag till att arbeta.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Kommunerna måste dra åt svångremmen

KOMMUNKRISEN "Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i sin ekonomirapport varnat för att många kommuner och regioner riskerar underskott framöver. Fyra av fem kommuner kommer att tvingas skära ner under 2020 och var tionde kommun att höja skatten. Med sjunkande intäkter och ökande välfärdsbehov finns stora behov av effektivisering inom kommunsektorn. Men situationen är inte hopplös. Det finns flera områden att titta på för att underlätta läget." Det skriver Tony Gunnarsson Svenskt Näringsliv Västmanland.
NYHET Publicerad:

Er tid är nu

SOMMARKRÖNIKA "Framtiden ska vara ljus och inspirerande. Det är därför högst bekymmersamt att ungas oro för framtiden nu ökar. Enligt UB uppger hälften av gymnasieungdomarna att de är oroliga inför framtiden, att jämföra med tre av tio när de ställde samma fråga hösten 2019." Det skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Västerås kommun stöttar företagen i krisen

CORONAKRISEN ”Det kommer aldrig att bli som vanligt igen, men successivt går vi mot en ny vanlighet. Hur den kommer att se ut vet vi inte än, men vi kommer att finnas där hela tiden och stötta företagen, för att hålla igång den lokala ekonomin är det viktigaste vi kan göra”, säger Anders Teljebäck, kommunstyrelseordförande i Västerås kommun.
NYHET Publicerad:

Fyra prioriteringar i EU:s återhämtningsplan

EU Bara månader efter att den nya EU-kommissionen tillträdde och presenterade sina planer för den kommande mandatperioden slog corona-pandemin till. Till de stora utmaningarna, som Brexit och en ny långtidsbudget, lades nu ytterligare en: att få EU att återhämta sig ur en medicinsk och ekonomisk kris. Vi har träffat chefen på Svenskt Näringslivs EU-kontor i Bryssel, Anders Edholm, för att höra vad svenska företag bör hålla koll på i EU den närmaste tiden.
NYHET Publicerad:

Så kan regeringen få fart på landsbygden

CORONAKRISEN Landsbygdsföretagen drabbas hårt av coronakrisen, konstaterar Småföretagarnas riksförbund i en debattartikel. Redan svaga lokala marknader slås ut av skiftet till internethandel, en ofta äldre befolkning drabbas hårt av viruset och redan tyngda kommuner får fallande skatteintäkter. Det skriver Tony Gunnarsson, Svenskt Näringsliv Västmanland och menar att nu krävs genomgripande reformer för att stärka landsbygdsföretagens långsiktiga konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Hur löser vi ett mer än dubbelt så stort elbehov?

SOMMARKRÖNIKA "I Sverige har vi ett av världens mest fossilfria elsystem. Ungefär 98 procent av elen vi använder produceras utan koldioxidutsläpp. Dessutom sker produktionen till en låg kostnad vilket har inneburit en viktig konkurrensfördel för svensk industri. Det är ingen överdrift att säga att låga och stabila elpriser har varit en grundförutsättning för vårt välstånd". Lina Håkansson, Svenskt Näringsliv, lyfter i denna krönika frågan om hur vi ska lösa vårt framtida elbehov.
NYHET Publicerad:

"Ge unga vuxna större möjligheter att karriärväxla"

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hallå där, Johan Olsson, samordningsansvarig kompetensförsörjning på branschorganisationen Byggföretagen i Västerås. Ni arbetar bland annat med att bredda rekryteringsbasen till bygg- och anläggningsbranschen. Varför ska man söka sig till er bransch?
NYHET Publicerad:

Integrationsskulden måste jobbas bort

KRÖNIKA Sverige har fört en misslyckad integrationspolitik. Detta tar sig bland annat uttryck i den dåliga etableringen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. Situationen förvärras dessutom av coronakrisen. Därför krävs ett omedelbart omtag i integrationspolitiken och reformer på flera områden.
NYHET Publicerad:

Visioner för miljön och klimatets skull

SOMMARKRÖNIKA "Det är en framåtblickande, visionär, syn som måste prägla vårt fortsatta miljöarbete. Sverige behöver ta fasta på utvecklingen i näringslivet, den hållbara utvecklingen, som en motor för att skapa ett välfärdssamhälle." Det skriver Nicklas Skår, Svenskt Näringsliv i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Elbrist oroar när Northvolt laddar för framtiden

ENERGIFÖRSÖRNING Det svenska industriföretaget Northvolt satsar stort på tillverkning av litiumjonbatterier för elbilar och lagring av energi. I Västerås har en stor anläggning för test- och utvecklingsverksamhet byggts upp och redan har många personer rekryterats. Ska Northvolt kunna fortsätta expandera behövs dock politiska satsningar på infrastrukturen, menar företaget.
NYHET Publicerad:

Var tredje företag i länet negativt påverkat av brottslighet

BROTTSLIGHET Problematiken med brottslighet ökar för företagen i Västmanland. 31 procent av företagen uppger nu att deras verksamhet påverkas negativt av brottslighet och otrygghet. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv med 937 svarande företag i Västmanland.
NYHET Publicerad:

Så undviker du bluffakturor och vd-bedrägerier

SÄKERHET Bluffakturor och internetbedrägerier är något som drabbar företagen under hela året. Särskilt besvärligt är det under sommaren då ordinarie personal inte är på plats och därför inte heller erfarenheten kring vilka leverantörer företaget använder och således vilka fakturor som ska betalas. Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk Handel, listar sina bästa tips för hantering av bluffakturor och vd-bedrägerier. 
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling för jobben

DEBATT Tusentals människor har avlidit i covid-19 och åter tusentals är på väg tillbaka efter svår sjukdom. Samtidigt befinner sig svensk ekonomi i djup kris. För många av Svenskt Näringslivs medlemsföretag har kunderna helt eller delvis försvunnit. Vi har träffat och pratat med många företagare som denna vår sett sina livsverk gå under. Sedan krisen inleddes har 13 115 personer i Västmanlands län antingen blivit arbetslösa eller korttidspermitterade.
NYHET Publicerad:

Vill att unga ska se företagande som ett naturligt yrkesval

SKOLNÄTVERK Välkommen Jennifer Österlund som kommer att arbeta heltid med att öka samverkan mellan skola och näringsliv i vår region. "Jag vill att företagande ska ses som ett lika naturligt yrkesval för unga som vilket annat som helst, och därför är jag väldigt glad och tacksam över att få jobba för det".
NYHET Publicerad:

Vi ställer inte in, vi ställer om

KRÖNIKA "Med en hållbar ekonomi har vi också muskler att hantera miljöutmaningar, social utsatthet och andra aspekter av hållbarhetsfrågan. Satsningar på företagsamhet och företagsklimat är således en satsning för ett hållbarare samhälle." Det skriver Kristin Lahed i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Det är dags att återstarta länets ekonomi

DEBATT Det är de strukturella förutsättningarna för företagande, arbete, forskning, utveckling och investeringar som avgör hur snabbt Sverige och Västmanlands län kan komma tillbaka på fötter och blicka framåt. Det skriver Kristin Lahed och Tony Gunnarsson, Svenskt Näringsliv i denna debatt.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsprång efter krisen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING För många företag har det sedan i mitten av mars handlat om att hantera coronakrisens mest akuta effekter. Många åtgärder har vidtagits och ett stort antal verksamheter har varslat, sagt upp eller permitterat sin personal. Nu går tankarna till hur man kan göra det bästa av tiden fram tills dess att det vänder. Kan man kanske till och med stå starkare när hjulen börjar snurra igen? 
NYHET Publicerad:

TRR stöttar företag i omställning

OMSTÄLLNING Att vara företagsledare och chef har alltid sina utmaningar, men för många är det tuffare än någonsin just nu. Erica Sundberg, regionchef för TRR Region Mitt, berättar om hur de stöttar företag som står inför omställning.
NYHET Publicerad:

Så kompetenssäkrar du företaget under krisen

WEBBINAR Ett webbinarium om hur du som arbetsgivare kan använda tiden under corona till att behålla och stärka kompetensen i ditt företag, för att stå starkare när det vänder.
NYHET Publicerad:

Försiktig optimism hos västmanländskt företag

CORONAKRISEN Kadesjös i Västerås med cirka 60 anställda går likt många andra företag just nu en osäker framtid till mötes. Företaget har trots krisen haft full beläggning under hela våren och bland annat hjälpt vården i form av att tillverka bågar till de skyddsvisir som används. VD Birgitta Lindblad berättar dock att osäkerheten inför hösten är påtaglig och att det måste råda en försiktighet i planeringen inför framtiden.