Miljöskatterna slår fel

Runar Brännlund, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Umeå universitet, har på uppdrag av Svenskt Näringsliv granskat samhällsnyttan med flertalet miljöskatter och hans betyg blir: underkänt. Rapporten beskriver vilka styrmedel som finns inom miljöpolitiken och innehåller en översyn över de olika styrmedlens för- och nackdelar.

– Många av dagens miljöskatter är inte miljöskatter, i så fall kan vi kalla moms för miljöskatt, säger han.

Hans resonemang bottnar i att flertalet miljöskatter är fiskala snarare än styrande, då skatterna oftast inte träffar det miljöproblem de är avsedda att adressera. Han exemplifierar med det nya skattesystemet för bilar, bonus malus.

– Det bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, säger Runar Brännlund.

Samma grundproblem är det med flygskatten, betonar han.

– Flygskatt baseras på resan, inte på de utsläpp som resan orsakar. Även om man skulle kunna flyga med luft som bränsle så får man skatta. Det är ett bra exempel på hur man inte utformar en miljöskatt.

I stället efterlyser Brännlund fler skatter som skapar incitament för teknikutveckling och innovation. Jon Wessling, som är ansvarig för miljö- och vattenfrågor på LRF Mälardalen instämmer i att svensk miljöpolitik missar målet och menar att vi i dagsläget bara exporterar miljöproblemen, i stället för att försöka lösa dem. LRF menar att om det ska bli förändring måste det löna sig att vara miljövänlig.

– Flera LRF-regioner har skrivit på en budkavle om att hälften av deras lantbrukare ska köra på 50% förnybart till 2020, men detta kommer tyvärr inte vara möjligt med dagens skatteregler som innebär att förnybara bränslen blir dyrare än fossila, säger Jon Wessling.

Han menar att en god miljöpolitik måste gå hand i hand med konkurrenskraftiga företag. I dagsläget har exempelvis Sveriges lantbrukare till följd av den svenska miljöpolitiken stora konkurrensnackdelar gentemot lantbrukare i andra länder, vilket gör det svårt för många företag att överleva.

– Detta är kostnaden för ett av de mest effektiva och hållbara jordbruken i världen och den får de svenska lantbruken betala, tyvärr utan att få betalt för många av de mervärden som det genererar. OECD släppte nyligen en rapport kring detta. Kostnaden har varit stor, företag har lagt ner eller rationaliserats till större enheter. Idag importeras ungefär hälften av maten vi äter och samtidigt står importen för ca 70% av utsläppen. Detta leder till att vi exporterar miljöpåverkan, medan vår egen jordbruksmark växer igen då lönsamheten viker. Med en stärkt konkurrenskraft för lantbruket i Sverige kan vi öka vår egen livsmedelsproduktion och samtidigt minska den totala påverkan från vår livsmedelskonsumtion, säger Jon Wessling.