Så kan Västerås frigöra 481 miljoner
I debatten kring välfärdsföretagen har det under en längre tid spridits myter i sken av att det är sanningar och fakta, man hänvisar till övervinster och att skattemedel ska gå till välfärdens verksamheter. Men sanningen är den att om kommunerna istället använder sina medel mer effektivt så kan det verkliga skatteläckaget hejdas.
I dagarna kommer riksdagen att rösta om förslaget om begränsning av vinster i välfärden. Förslaget har kritiserats hårt av företag, organisationer och många kommuner och skulle, om det införs, innebära att många friskolor, privata förskolor, boenden för äldre och funktionshindrade, hemtjänstföretag och företag som bedriver personlig assistans i Västmanland liksom i övriga Sverige tvingas lägga ner.
Regeringen och Vänsterpartiet har motiverat sitt förslag med många felaktiga argument. Inte minst påståendet att välfärden läcker skattemedel, när privata utövare tillåts dela ut vinster.
Sanningen är att de privata utförarna inte kostar mer – Tvärtom! de får lika hög eller lägre ersättning än de kommunala för samma tjänster. Samtidigt visar undersökningar att de privata aktörerna levererar bättre eller lika bra kvalitet på nästan alla områden inom välfärden. Och vinsterna är små, de utgör mindre än en procent av välfärdens samlade resurser.
Skatteläckage från välfärdsbolag är alltså en bluff. Sanningen är att det tyvärr finns ett verkligt skatteläckage, som består av omfattande ineffektivitet i kommunerna.
I en ny analys som gjorts av analysföretaget WSP på uppdrag av Svenskt Näringsliv har det beräknats hur mycket resurser som skulle frigöras i Västerås kommun, om kommunen var lika kostnadseffektiv inom sex olika välfärdsområden som ett genomsnitt av en benchmarkinggrupp kommuner inom respektive område. Benchmarkingkommunerna har såväl hög kvalitet som låga kostnader.
Om Västerås kommun blev lika effektiv som de bästa kommunerna skulle 481 miljoner kronor frigöras, vilket skulle räcka till en skattesänkning på 2,03 kronor. Eller en förstärkning med 5600 nya platser i grundskolan eller särskilt boende för 900 personer i äldreomsorgen. Och detta alltså utan att personalen behöver springa snabbare eller att tulla på kvaliteten. Utan bara genom att kommunen arbetar lika smart och genomtänkt som jämförbara kommuner idag redan gör.
WSP:s kostnadsjämförelse tar hänsyn till att det finns strukturella olikheter mellan kommunerna som medför kostnadsskillnader som inte går att påverka. Ändå finns alltså en stor potential för effektivare resursanvändning. För att klara utmaningen med en större andel unga och äldre i befolkningen är det också nödvändigt att få mer värde för varje skattekrona.
Västerås skulle kunna gå före i debatten, ta tag i de brister som finns och visa att man menar allvar med att varje skattekrona i välfärden ska användas på bästa sätt.
Tre faktafel i välfärdsdebatten
- Nej, 7 av 10 är inte emot vinster i välfärden. Det där är gamla siffror och dessutom gäller frågan i SOM-undersökningen (som man förmodligen refererar till) något helt annat än det förslag än det som regeringen lägger fram.
- Nej, det finns inga 4,7 mdr i "övervinster" och dessutom försvinner inte dessa rörelsevinster från välfärden, till största andelen används de för att vidareutveckla verksamheten. Vinstnivåerna är på samma nivåer som i jämförbara branscher. Siffran 4,7 är en ren hittepå-siffra från regeringen och avser alla vinster som ligger över den gräns som regeringen själva har satt - och som skulle leda till omfattande företagsnedläggningar.
- Nej, Sverige är absolut INTE det enda landet i världen där man har vinstdrivande företag i välfärden. Det borde inte vara så svårt att räkna ut med tanke på att vi ju har flera internationella och framgångsrika svenska företag som säljer välfärd i andra länder
DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
