Salas många företagsamma förvånar inte kommunalrådet

-Vi har ungefär 2 500 företag. Sala präglas av entreprenörskap och småföretag. Några riktigt stora företag finns inte. Det ökar riskspridningen och gör oss mindre sårbara för konjunktursvängningar, förklarar Carola Gunnarsson, som själv driver ett lantbruksföretag tillsammans med sin bror och svägerska.

Hon pekar på att det finns en företagsamhet i vid bemärkelse och berättar bland annat om det rika föreningslivet.

-Sala är en av de föreningstätaste kommunerna i landet. Det finns ett stort engagemang. Här sitter ingen och väntar på att någon annan ska göra något. Vi sätter igång själva, säger Carola Gunnarsson.

Inte utan stolthet nämner hon agerandet i Sala i samband med att flyktingmottagandet nådde sin topp hösten 2015.

-Av de 160 asylsökande som kom till Sala kunde 60 procent erbjudas praktik tack vare att så många företag ställde upp. Ett 10-tal personer fick erbjudanden om jobb. Genom projektet Grön i Sala försökte vi också hitta kopplingar mellan de asylsökandes kompetens och behoven i de gröna näringarna. Det blev ett framgångsrikt projekt, konstaterar Carola Gunnarsson.

Utan avtryck i rankingen

Något som överraskar henne något är att företagarandan i Sala hittills inte gjort några avtryck i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. I den senaste rapporten, i september förra året, stannade Sala på plats 254 bland Sveriges 290 kommuner.

-Kompetensbristen är ett allvarligt hinder för många företag. Det är mycket svårt att hitta medarbetare. Den fortsatta bredbandsutbyggnaden är ett annat högprioriterat område. Kommunen är stor till ytan. Vi har en aktiv och levande landsbygd där hälften av företagen finns.

Carola Gunnarsson betonar också vikten av satsningar på infrastrukturen i övrigt, inte minst på ytterligare förbättringar när det gäller tågförbindelserna till Dalarna, Västerås och Stockholm.

Under 10 års tid har den ekonomiska föreningen Företagarcentrum, med betydande stöd från kommunen och med näringslivets företrädare djupt involverade, fungerat som något av ett näringslivskontor. Sedan årsskiftet är verksamheten förändrad och ingår som en integrerad del av den kommunala förvaltningen.

-Att det operativa arbetet förts över hit är en tydlig markering av den roll som näringslivet har för kommunen. Jag ser det som en nystart. Det ska bli lättare för företagen att snabbt få kontakt med de rätta tjänstemännen. Rekrytering av en näringslivschef pågår för fullt, säger Carola Gunnarsson.

Diversifieringen en huvudförklaring

-Diversifieringen av näringslivet i Sala kommun är en huvudförklaring till att vi hamnar så högt när Svenskt Näringsliv mäter företagsamheten, framhåller Magnus Eriksson.

Han driver företaget Konsult i media, har många års erfarenhet av försäljnings- och marknadsfrågor, är ordförande i Företagarna Sala och var med och startade det kommunala partiet Salas Bästa inför valet 2010.

Magnus Eriksson påminner om den oro som en gång fanns för att Sala saknade stora dominerande företag.

-Länsstyrelsen spådde på 1960-talet att Sala därför skulle få en sämre tillväxt än många andra kommuner i länet. Utvecklingen gick istället i andra riktningen, understryker han.

Magnus Eriksson tycker att i synnerhet handeln lyckats väl i kommunen, bland annat med alla etableringar i det gamla Domusvaruhuset, Galleria Sala Torg som det heter idag, med H&M, KappAhl, Kicks, Ur & Penn och en rad andra butiker.

Högt på hans näringspolitiska önskelista står fortsatta satsningar på kommunikationer, inklusive bredband ut till de små byarna långt från själva tätorten. En annan viktig punkt är en ökad ömsesidig förståelse mellan företagare och kommunens tjänstemän.

-Det behövs en ökad samverkan. Då måste vi förstå varandra bättre, poängterar Magnus Eriksson.

För närvarande byggs åtskilliga nya bostäder i Sala. Mycket görs för att stimulera nyetableringar av företag.

-Det är förstås bra, men vi får inte glömma att också slå vakt om de företag som redan finns i kommunen och speciellt se till önskemålen från företagen på landsbygden, säger Magnus Eriksson.

Inte beroende av storföretag

-Genom att Sala inte gjort sig beroende av ett stort Volvo, ett stort ABB eller något annat stort företag har vi klarat oss riktigt bra. Hälften av företagen ligger på landsbygden. Där finns det sällan möjligheter att enbart leva på jordbruket. Du måste komplettera med att kanske ha en entreprenadmaskin, en liten mekanisk verkstad eller att köra buss, säger Ulf Wallin.

Han och hans bror Jan driver herr- och dammodebutiken Wason i Sala centrum, ett familjeföretag med rötter tillbaka till 1958.

Lite mer positiva attityder mot företagen från kommunens sida är någonting som Ulf Wallin gärna skulle se. Han efterlyser också en systematisk samverkan med universitet och högskolor, främst i Uppsala och Västerås.

-Tänk om vi kunde locka hit fem procent av studenterna därifrån. Det kunde bli ett utmärkt kompetenstillskott för Sala, menar Ulf Wallin.

Att Svenskt Näringslivs kartläggning visar att många invånare i kommunen är företagsamma överensstämmer helt med hans eget intryck. Beträffande Salas tämligen dåliga placering i rankingen av företagsklimatet tror Ulf Wallin att gamla surdegar fortfarande kan spela in.

-När restaurangkedjan Max skulle etablera sig i Sala pratades det om att deras stolpe med företagsskylten var så hög att kommunen satte sig på tvären och Max valde att inte alls komma till Sala. Det kanske bara är en skröna. Jag vet faktiskt inte, men sådana faktor kan påverka uppfattningen om företagsklimatet, säger Ulf Wallin.

Han är styrelseledamot i Företagarcentrum som nu får en annan funktion när kommunen bygger upp en egen näringslivsavdelning.

-Det är värt att prova något nytt. Jag har inget emot förändringen.

Precis som många andra i näringslivet och kommunen efterlyser Ulf Wallin ytterligare satsningar på kommunikationerna.

-Sala har alla förutsättningar att bli en högintressant pendlarort, säger han.

Sören Karlsson