Västmanlands tillväxt saktar in, konjunkturtoppen passerad

Den svenska ekonomin har befunnit sig i högkonjunktur sedan 2016. Toppen är nu nådd och tillväxttakterna kommer att sakta in framöver. Inbromsningen drivs dels av en avmattning i den internationella konjunkturen, dels av svaga bostadsinvesteringar. Det rör sig däremot inte om något dramatiskt fall i tillväxttakter utan snarare en mildare avmattning i konjunkturen. BNP-tillväxten bedöms sjunka från 2,3 procent i fjol till 1,4 procent i år respektive 1,5 procent 2020.

Trots de senaste årens högkonjunktur har tillväxten i BNP per capita varit svag. Framöver väntas denna svaga utveckling fortsätta och Sverige riskerar därmed tappa platser i OECD:s välståndsliga. En del av förklaringarna till tappet ligger i en mycket hög befolkningstillväxt, främst i form av flyktinginvandring på senare år, ett långvarigt lågt reformtempo som inte förmått öka ekonomins potential i önskvärd takt samt att konkurrensen från många av omvärldens länder har hårdnat. Sverige ligger dock fortfarande bra till ur ett internationellt perspektiv, men våra höga välfärdsambitioner gör att tillbakagången är oroväckande.

De politiska och ekonomiska riskerna bedöms i nuläget vara mycket stora. Osäkerheten om vilket brexitavtal som kommer att tecknas samt de ekonomiska konsekvenserna detta kommer att få för Storbritannien, EU och i förlängningen Sverige är fortsatt stor. Dessutom påverkas Sverige i hög grad av hur den globala handeln kommer att utvecklas framöver. Om handelshindren på globala marknader ökar framöver kommer det att få negativa konsekvenser för tillväxten i många regioner.

I Sverige är osäkerheten kring bostadsmarknaden fortsatt stor. Bostadsbyggandet har dämpats till följd av svagare prisutveckling sedan hösten 2017. Fallet ser dock ut att bli mildare än vad som tidigare befarades men negativa bostadsinvesteringar dämpar ändå tillväxten framöver.

I Västmanland har företagen haft en relativt hög investeringstakt, framför allt inom bygg- och industrisektorn, visar Svenskt Näringslivs undersökning. Och bland särskilt de större företagen uppger de flesta att de vuxit i antalet anställda. Men nu tror företagen på stramare tider. När länets företag tillfrågas om kommande sex månaders personalutveckling så är pessimismen betydligt högre än riksgenomsnittet. Bara i Skåne och Västernorrland är tron på personaltillväxt lägre. I Västmanland tror även betydligt fler företag att de egna investeringarna kommer att sjunka, jämfört med riket i stort. Kristin Lahed, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västmanland, menar att detta borde vara en väckarklocka för både arbetsmarknadens parter och landets politiker.

– Vi har i utgångsläget höga arbetskraftskostnader i Sverige. Om produktivitetsutvecklingen blir så svag som i vår prognos ställer det stora krav på parterna när avtalen ska förhandlas framöver. De senaste åren har många sektorers internationella konkurrenskraft hållits uppe av en svag krona, men det är inte långsiktigt hållbart. Samtidigt kan politikerna se till att se över skatterna på arbete och göra arbetsmarknaden mer flexibel så att företagen även fortsatt vågar satsa och anställa, säger Kristin Lahed.