Ett halvt steg bakåt räcker inte – skrota förslaget om entreprenörskatt!

En del politiker blev nog förvånade över det stora engagemang som landets företagare visat i kritiken mot förslaget om skärpt entreprenörsskatt. Många har skickat egna remissvar om hur förslaget slår mot just deras verksamhet, skrivit artiklar och kontaktat politiker. Regeringen backade ett halvt steg och lägger nu ett förslag som är ungefär hälften så illa som det ursprungliga. I den nya remissrunda som nu börjar tar regeringen förhoppningsvis till sig av kritiken och stryker alla förslag till försämringar men tyvärr har regeringens agerande redan skadat företagsklimatet.

Företagares stora engagemang mot förslaget är inte oväntat. En ny undersökning via Svenskt Näringslivs företagarpanel visar att hela 75% av landets företagare känner till utredningsförslaget. En majoritet uppger att de skulle få minskad benägenhet att anställa och hela 47 procent i Västra Götalands län skulle minska sina investeringar om det ursprungliga förslaget skulle genomföras.

Förmodligen har även regeringen fångat upp dessa tydliga signaler eftersom de nu modifierar förslaget. Entreprenörsskatten är nämligen helt central för incitamenten. Regeringens egen entreprenörskapsutredning konstaterade nyligen att ”skatterna sannolikt är det viktigaste och mest kraftfulla ramverk som den politiska makten förfogar över för att skapa en dynamisk och entreprenörskapsinriktad miljö”.

Det är därför inte heller förvånande att hela 61 procent av företagarna i Västra Götaland av de nu tillfrågade företagen svarar att de redan har eller kommer att göra en större utdelning innan de nya reglerna börjar gälla. Förslaget att försämra reglerna och höja skatten har således påverkat företagen innan det är klubbat. Sedan reformen 2005 har villkoren successivt blivit allt bättre för aktivt företagande med starkare incitament för att skapa jobb och anställa. Detta har medfört att företagares förtroende för villkoren att äga och driva företag i Sverige stärkts. Men nu hotas denna positiva utveckling. Det är allvarligt, för ett gott investeringsklimat måste bygga på långsiktighet.

Företagande är förenat med större risk än att vara anställd. Många företagare har dessutom satsat allt de äger i sina företag; inte sällan är bostaden säkerhet för företagets krediter. Eget sparande och avsättning till pensioner får ibland stå åt sidan för engagemanget i det egna bolaget. Företagare ser därför ofta möjligheten att spara s k utdelningsutrymme som ett sätt att någon gång i framtiden kunna ta ut en slant vid en eventuell framtida försäljning. Att så många nu väljer att ta ut utdelning på grund av hotet om försämringar innebär därför minskade möjligheter till investeringar, expansion och nya jobb. Det är också problem om buffertar minskar eller töms eftersom sårbarheten ökar för alla som kan råka ut för oväntade nedgångar vid t.ex. svagare konjunktur. På längre sikt kommer försämringar av skattereglerna på entreprenörskap inte bara att minska skatteintäkterna när utdelningarna minskar, de kommer även minska den entreprenöriella aktiviteten.

Ibland talas det med förakt om att börsnoterade företag agerar kortsiktigt för att höja börskursen med risk för minskad långsiktig tillväxt och värdeskapande. Detta brukar kallas för kvartalskapitalism. De extrautdelningar som nu görs på grund av hotet om högre skatt kommer att öka skatteintäkterna under Magdalena Anderssons pågående mandatperiod. Hur det går sedan för företagen får bli ett bekymmer för kommande mandatperioder. Regeringens agerande med entreprenörsskatten skulle kunna kallas för mandatsperiodskapitalism.

Skatteskärpningarna som föreslås slår mot alla som står i begrepp att anställa, starta företag och investera i sina verksamheter och detta skickar en bedövande tydlig signal om att regeringen faktiskt försämrar för företagande, entreprenörskap och risktagande. För att värna om framtida villkor borde regeringen ta tillbaka samtliga skadliga skatteförslag.