Näringslivspodden: Hur går det med regelförenklingsarbetet?
Regelkrångel, i form av byråkrati och omfattande administration, är ett av de mest återkommande problemen för svenska företag. Enligt Tillväxtverket uppgår de samlade regelkostnaderna till över 380 miljarder kronor per år – och de fortsätter att öka. I dagens avsnitt gästas vi av Christer Östlund som berättar mer om regelförenklingsarbetet.
Konsekvenserna är tydliga. Företag avstår från investeringar och nyanställningar när kostnader och tidsåtgång blir för stora. Enligt Tillväxtverket uppgår de samlade regelkostnaderna till över 380 miljarder kronor per år – och de fortsätter att öka.
Sverige har tappat mark i den internationella välståndsligan och regelverken upplevs som mer betungande här än i många andra länder, vilket påverkar konkurrenskraften.
Vissa områden sticker särskilt ut: skatter och redovisning, miljö- och arbetsmiljöregler samt arbetsmarknadslagstiftning. Dessutom varierar tillämpningen, inte minst mellan kommuner, vilket skapar ytterligare osäkerhet för företag som verkar på flera platser.
För att möta problemen har regeringen inrättat Förenklingsrådet, där Christer Östlund är ledamot, med uppdrag att ta fram konkreta förslag på regelförenklingar. Intresset är stort och hundratals förslag har redan kommit in.
Hittills har tre färdiga förslag lämnats, bland annat förändringar i momsregler, förenklade krav för serveringstillstånd och lättnader inom yrkestrafik. Tillsammans kan de minska företagens kostnader med omkring 5 miljarder kronor.
Förenklingsarbetet har brett politiskt stöd och förväntas fortsätta över tid. Det är också nödvändigt. Mindre krångel handlar inte bara om administration, det är en förutsättning för att fler företag ska kunna växa och bidra till Sveriges välstånd.
