Vart fjärde företag i Västra Götaland ser risk för varsel inom ett halvår

Svenskt Näringslivs företagarpanel mäter regelbundet framtidsutsikterna bland de lokala företagen i Västra Götaland. Den senaste mätningen, som genomförts under januari månad, ger en dyster bild. 24 procent av företagen i länet ser nu risk för varsel eller uppsägningar inom ett halvår. Motsvarande siffra i juni 2022 var 17 procent.

- Mycket är osäkert just nu. Kostnadsökningar slår hårt mot många företag och hushållens konsumtion viker. Det gör att fler företag nu tar höjd och ser risk för att behöva varsla, konstaterar Rudolf Antoni, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västra Götaland.

Den höga inflationen och Riksbankens snabba räntehöjningar har skapat en tuff situation för både hushåll och företag. Svenskt Näringslivs senaste konjunkturuppdatering visar att Sverige kommer befinna sig i lågkonjunktur under de kommande två åren. Hushållen kommer att dra ned konsumtionen kraftigt, arbetslösheten kommer att stiga och BNP förväntas falla med hela 1,6 procent under 2023.

- Prognoserna faller främst i de branscher som drabbas av att hushållen har dragit in på konsumtionen. Besöksnäringen, handeln och byggbranschen har det tufft just nu, konstaterar Rudolf Antoni.

Trots en kortsiktig risk för varsel så stabiliseras företagens prognoser på längre sikt. Svaren visar dock att det finns stora variationer mellan Västra Götalands olika länsdelar. I Göteborgsregionen och Sjuhärad är näringslivet något positivare än vid den senaste mätningen strax innan årsskiftet. När det gäller framtida produktion, försäljning och investeringar framåt 2024 är företagen bland de mest optimistiska i hela landet.

Göteborgsregionen sticker även ut positivt när det gäller framtida anställningsplaner. Fler företag tror fortsatt på ett ökat antal anställda om ett år. I Skaraborg och Fyrbodal är prognoserna däremot något dämpade för det kommande året.

- Både hushåll och företag i Västra Götaland har det tufft. Men företagen här i regionen är ändå mindre pessimistiska när det gäller framtiden än i många andra delar av landet. Nu behöver kostnadstrycket dämpas för att det ska kunna vända uppåt, menar Rudolf Antoni.