Västsvenska kommuner måste bli bättre på digitalisering

Som privatperson är man van att kunna göra det mesta via sin mobiltelefon och allt från banktjänster till mat- och klädesinköp sker via digitala tjänster. Inte sällan kan man följa sina ärenden i realtid och få eventuella leveranser efter sina egna önskemål och villkor. För företagare, liksom privatpersoner, är det således nödvändigt att ställa om till ett allt mer digitaliserat arbetssätt. Det gäller i allt från kontakter med kunder, anställda, leverantörer och banker till företagets kommunikation utåt. Hur ser det då ut i företagens kontakt med sina kommuner? Företagens ärenden likt ansökningar och tillstånd bör självklart beaktas med samma effektivitet och transparens, för att inte glömma möjligheten att följa ärendet i realtid. Sådan är dock inte alltid verkligheten.

Den svenska nationella målsättningen är tydlig. I oktober 2015 undertecknade den dåvarande regeringen en avsiktsförklaring med Sveriges kommuner och landsting (SKL), med syfte att digitalisera det offentliga Sverige. Regeringens uttalade mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter. Statlig och kommunal sektor ska således förbättras, effektiveras och kvalitetssäkras, med hjälp av digitala tjänster och verktyg. Snart har fyra år passerat och dessvärre tycks digitaliseringen inom offentlig sektor fortsatt gå långsamt och det är stora skillnader i graden av digital utveckling mellan kommunerna, framförallt i Västra Götalands län.

Enligt nya uppgifter från Svenskt Näringslivs företagarpanel i Västra Götaland, där 444 företagare svarat på frågor om digitalisering, uppger nästan hälften att de numer använder e-tjänster vid kontakt med kommunen. Av dessa företagare önskar hela 39 procent att det fanns fler digitaliserade tjänster, där digitala bygglov och serveringstillstånd är särskilt efterfrågade.

Digitalisering handlar i grund och botten om att genom ökad kvalitet och effektivitet förbättra aktuella arbetsmetoder. En positiv process för såväl kommun som företag då det innebär att medarbetare, på båda sidor, kan ägna sig åt mer kvalitativa och kvalificerade uppgifter. Kommunen kan därmed använda skattemedel mer effektivt och företagare slipper lägga onödiga resurser och tid på administration.

Enligt uppgifter från SKL blir tillgången till digitala verktyg i vissa kommuner allt bättre, samtidigt som andra kommuner står stilla i utvecklingen. Konkurrens mellan företag ska speglas av skillnader i kvalitet och pris – inte skillnader i villkor. Kommuner som erbjuder e-tjänster kan handlägga ärenden snabbare och mer effektivt. Därmed tillgodoses företagarnas behov i högre utsträckning. Att driva företag i en kommun som inte digitaliserat sin myndighetsutövning, kan därför ses som en stor nackdel och få negativa konsekvenser för det aktuella företagets framtida utveckling.

Att efterfrågan på ökad digitalisering är stor samt att utvecklingstakten måste öka råder det således inga tvivel om. Samtidigt finns det genom initiativ tagna av SKL flera möjligheter till en mer nationellt sammanhållen utveckling. En utveckling som inte endast skulle gynna företagen verksamma ute i kommunerna utan även den enskilda kommunen i sig själv genom de mervärden ett bättre företagsklimat bidrar till.

För att kommunerna ska kunna möta allmänhetens förväntningar, och följa samhällsutvecklingen, krävs det att de ökar utvecklingstakten i sitt arbete med digitaliseringen. Både tillsammans med varandra men framförallt med hänsyn tagen gentemot näringslivet och deras behov. Digitaliseringen måste gå fortare, det vinner vi alla på.