Så kan AI lyfta tillväxten: Sverige måste få bolag att stanna och locka till sig talang

AI-investeringarna har blivit en viktig motor i den amerikanska ekonomin. Samtidigt har Sverige svårt att få sina snabbväxande AI-bolag att stanna och skala upp i landet. Det framkom vid ett seminarium om hur AI utgör dagens nyckelområde för tillväxt.

AI-investeringarna har blivit en viktig motor i den amerikanska ekonomin. Samtidigt har Sverige svårt att få sina snabbväxande AI-bolag att stanna och skala upp i landet. Det framkom vid ett seminarium om hur AI utgör dagens nyckelområde för tillväxt.

AI har på kort tid blivit centralt för den globala investeringsboomen. I USA har AI-relaterade investeringar stått för en betydande del av tillväxten sedan 2024. Samtidigt har unga AI-bolag sett både omsättning och värderingar rusa.

Under ett seminarium i Näringslivets hus på temat “AI – dagens nyckelområde för tillväxt”, presenterade Anders Bornefalk, nationalekonom, en genomgång av hur Sverige och EU står sig när det gäller framväxten av nya AI-företag.

För några år sedan spreds bilden att Sverige har flest unicorn – företag som värderas till över 1 miljard dollar – per capita efter Silicon Valley. En sanning med modifikation, vars relevans i dag inte står sig särskilt väl, enligt Anders Bornefalk.

– Man behöver inte bara titta på antalet unicorns, men det skickar onekligen en viktig signal för var ett land befinner sig hierarkiskt i utvecklingen.

Personaloptioner en lösning

Sverige ligger på plats 10 om man mäter antalet unicorns per miljon invånare. Singapore, Israel, USA, Irland, Luxemburg, Estland, Litauen, Finland och Storbritannien ligger alla före Sverige. När det gäller värdering av unicorns miljon invånare befinner sig Sverige på plats 18.

Sverige har redan fått fram flera lovande AI-företag, däribland Neko Health och Lovable, som båda har stannat i Sverige. Anders Bornefalk citerade Lovables vd Anton Osika: ”Building an AI unicorn in Europe is like playing on hard mode.”

– Potential finns, men vi har en bra bit kvar för att bli en magnet som lockar till oss talang från andra länder, sade Anders Bornefalk.

Amanda Erkén, medgrundare till ett nytt AI-bolag, lyfte fram personaloptioner som ett alternativ för att attrahera internationell talang till Sverige.

– Om vi ska få hit de bästa utvecklarna från Meta och Google, så behöver vi ändra regleringarna med personaloptioner, sade hon.

Hon fick medhåll från Sara Rywe, partner på riskkapitalbolaget Byfounders och tidig investerare i Lovable, som också deltog i panelen.

– Man ska kunna ge personaloptioner utan att det kostar. Skatten ska läggas när pengarna kommer ut. Problemet i dag ligger i att betala skatt innan du har några pengar att betala skatt av.

Resonemanget ligger i linje med vad Svenskt Näringsliv förespråkar, som vill se höjda gränsvärden och ett större optionsutrymme, med inspiration från bland annat Storbritannien och Irland.

Sara Rywe ansåg därtill att USA bör tjäna som inspiration för Sverige.

– Är det något land vi ska kolla på är det USA. Om Europa ska vara någorlunda konkurrenskraftig måste vi kunna rekrytera och behålla talang, och göra det möjligt att kommersiellt agera mellan länder utan byråkrati, sade hon.

”Regelverken tolkas på många sätt”

Ett svenskt framgångsexempel är företaget Hubert, som har utvecklat ett AI-baserat screeningverktyg för rekrytering. I en AI-baserad intervju får kandidaterna svara på frågor som anpassas efter arbetsgivarens krav. Resultatet används sedan för att sålla fram kandidater tidigt i rekryteringsprocessen.

Det är svårt för små, nystartade bolag att skala upp i Europa.

Enligt Hubert kan tekniken ge rekryteraren ett bättre beslutsunderlag än ett traditionellt CV och personligt brev. Bolaget har också expanderat från Sverige till andra nordiska och europeiska marknader.

Fredrik Östgren, vd och medgrundare av Hubert, deltog också i seminariets panel och berättade om hur regelverket påverkar förutsättningarna för ett svenskt AI-bolag.

– Europas marknad är komplex. Regelverken tolkas på många olika sätt, vilket kostar mycket och gör det svårt för små, nystartade bolag att skala upp i Europa, sade han.

En utmaning för att få bolagen att stanna är att möjliggöra att de också kan växa här. Det handlar bland annat om tillgången till kapital, kompetens och möjligheten att snabbt nå stora marknader.

”Företag kan anställa fler”

Att AI påverkar arbetsmarknaden är ingen hemlighet. När vissa arbetsuppgifter automatiseras förändras samtidigt efterfrågan på kompetens, medan nya arbetsuppgifter och yrkesroller kan växa fram.

– Det kommer att bli en enorm kompetensförflyttning. Hur många jobb som kommer försvinna eller tillkomma är svårt att säga exakt, men arbetsmarknaden kommer förändras i grunden, sade Fredrik Östgren.

AI höjer produktiviteten, effektiviserar arbetet och sänker kostnaderna.

För företagen blir frågan därför inte bara hur AI kan ersätta arbete, utan också hur tekniken kan användas för att göra befintliga medarbetare mer produktiva.

Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, beskrev på seminariet AI:s påverkan på tjänstesektorn.

– Andelen svenska företag som använder AI har tredubblats på två år, men skillnaden är stor mellan branscher. Exempelvis inom kommunikation och information använder sig nio av tio företag av AI, sade han.

Han hänvisade till forskning som uppskattar att i yrken där AI kan utföra många uppgifter väntas jobben bli färre – upp till 20 procent av jobben kan ersättas på sikt.

– Men AI höjer också produktiviteten, effektiviserar arbetet och sänker kostnaderna. Detta gör det möjligt för företag att sänka priset, sälja mer och anställa fler, sade Patrick Joyce.