Daunfeldt: ”För mycket av en krisbudget”

Över lag ger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, vårändringsbudgeten som presenterades idag ett lågt betyg. Även om det är positivt med till exempel satsningar på att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället lyser viktiga tillväxtreformer med sin frånvaro:

– Det blir underkänt, en tvåa på en femgradig skala. Det är för mycket av en krisbudget fortfarande med mer pengar till regioner och skolan än till tillväxtbefrämjande åtgärder, säger han.

Nu är han nyfiken på hur den kommande höstbudgeten kommer att se ut:

– Vi hade hellre sett en mindre vårbudget och en större reformbudget i höst. Det hade varit mycket bättre. I höst tror jag ändå att det finns möjligheter att vi kommer att få se en del tillväxtreformer och en del satsningar. Jag hoppas det i alla fall.

Det är en ovanligt stor vårändringsbudget som presenteras denna vår 2024, totalt på 16, 8 miljarder kronor. Regionerna får 6 miljarder kronor, en halv miljard kronor ska satsas i skolan i år, 1, 4 miljarder till fler fängelseplatser, en miljard till reparation av E6 vid Stenungsund och ett förlängt tillägg i bostadsbidraget på 650 miljoner kronor.

– Det är bra att regeringen slutar peka på inflationen, för den politiken verkar man nu lägga bakom sig, och i stället lägga mer expansiva budgetar. Men problemet är att när man lägger mycket pengar på utgiftsökningar i vårdändringsbudgeten betyder det också att det tas från utrymmet som finns i budgeten i höst.

Systemfel

Det finns en tendens i Sverige att en stor del av regeringens budgetar innehåller extra statsbidrag till kommuner och regioner. Även om Sven-Olov Daunfeldt har förståelse för att flera av regionerna är hårt pressade i lågkonjunkturen anser han att det i grunden handlar om ett systemfel som har funnits länge:

– Regioner och kommuner har skrikit efter pengar i princip i varje budget, även när de har gått med enorma överskott, vilket de har gjort under en lång period. Vi pratar om 308 miljarder kronor i överskott under en period på nio år. Men de har inte klarat av att spara överskotten från de goda åren för att kunna använda dem under de sämre åren.

– Det är ett strukturproblem. Det är klart att om regioner och kommuner får pengar varje gång de vill ha mer pengar så kommer de aldrig att effektivisera verksamheten, lägger han till.

Sven-Olov Daunfeldt efterfrågar reformer för att få i gång en investeringsdriven tillväxt i Sverige. Det handlar bland annat om att åtgärda det eftersatta underhållet av vägar och järnvägsnät, bygga ut energiförsörjningen och att lösa det skriande kompetensbehovet som finns inom näringslivet.

För företagen över lag är kompetenskrisen det största tillväxthindret trots att det är lågkonjunktur och arbetslösheten ökar. Men det är också ett problem för att det hämmar utbyggnad av just elproduktion och kraftledningar samt för underhåll av vägar och järnvägar. Det måste anställas mängder av utbildad arbetskraft för att investeringarna ska realiseras.

– Det innebär att regeringen måste kombinera satsningar på infrastruktur och energiförsörjning med satsningar på utbildningar som kan anpassas efter den här typen av behov. Det måste i sin tur kombineras med en strategi för att attrahera internationell kompetens till Sverige, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Det handlar bland annat om att sänka marginalskatterna så att det lönar sig mer att flytta till Sverige och jobba.

– Vi vill också få i gång bostadsbyggandet och korta handläggningstiderna på Migrationsverket för att få hit den typen av kompetens, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Viktiga skattereformer

Inför höstbudgeten är det också av största vikt att regeringen levererar på skatteområdet. Överst på listan är att slopa avtrappningen av jobbskatteavdrag för högre inkomster (vilket sänker marginalskatterna just).

– Riksrevisionen har visat att den reformen är självfinansierad på lite sikt. Det skulle öka incitamenten att arbeta och utbilda sig och se till att det blir mer lönsamt för folk att komma hit och jobba i Sverige, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Det är samtidigt viktigt att den åtgärden kombineras med skattesänkningar för de med lägre inkomster. Daunfeldt vill också att brytpunkten för när inkomsttagare också betalar statlig skatt höjs i takt med inflationen. Om det inte görs ökar skatten ”automatiskt” för väldigt stora grupper i samhället.

Ytterligare en reform som Sven-Olov Daunfeldt har förespråkat en längre tid är att regeringen gör skuldankaret överordnat dagens överskottsmål i budgeten, och dessutom höjer skuldankaret från dagens 35 procent till 40 procent av BNP.

En större statlig skuldsättning kan frigöra resurser för trängande behov som till exempel upprustning av vägar och järnvägar.

– En förutsättning för att de nya och omfattande investeringarna ska komma på plats är att vi tillåter ett underskott. Annars kommer inte det att vara möjligt, säger han.