Daunfeldt: Nu drivs företag i konkurs

Under våren 2020 infördes möjligheten att skjuta upp betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms. Syftet var att underlätta för de företag som drabbades ekonomiskt på grund av coronakrisen. Totalt var det cirka 61 000 företag som beviljades anstånd. Nu, fyra år senare, har 22 000 företag fortfarande anstånd på cirka 43 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Skatteverket. Myndigheten räknar nu med förluster för anstånden.

– Ett allt kärvare konjunkturläge med ökande kostnader för till exempel räntor och el har ytterligare försämrat företagens betalningsförmåga. Sedan ska man ha med sig att många företag som har sökt tillfälliga anstånd har gjort det för att de har behövt hjälp med likviditeten och således kan ha haft en sämre ekonomi redan från början, säger Tomas Envall på Skatteverket, i en kommentar.

”Nu kommer vi se konkurser”

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, lyfter fram att många av de företag som fick tillfälliga skatteanstånd under pandemin var i dåligt skick redan innan och att ett flertal hade haft svårt att överleva även i ett bättre ekonomiskt läge.

– Men sen är det så att företagen haft det tufft den senaste tiden. Många hoppades att det skulle bli bättre när vi väl var ur pandemin, men nu vet vi att så blev det inte blev.

I stället fick företagen se en hög inflation och en kostnadskris där de hade svårt att få ut de höjda priserna mot kund, berättar han.

– Och nu blir det en tredje smäll, för nu kommer ju lågkonjunkturen med full kraft. Det innebär en minskad efterfrågan och en minskad konsumtion.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Bild: Kate Gabor

– Nu kommer vi se konkurser för att företag inte kan betala tillbaka skatteanstånden.

Av de runt 61 000 företag som fått skatteanstånd har runt 6 600 inlett en konkurs och 4,7 miljarder kronor av skatteanstånden har redan överförts till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Enligt Skatteverket handlar det om en sammantagen skatteskuld på mellan tolv och 16 miljarder kronor som inte kommer att kunna betalas tillbaka.

– Det blir lätt ett för stort fokus på skatteförlusterna för Skatteverket. Vi får inte glömma bort att det är många företag, bland annat leverantörer till företagen, som inte kommer få betalt för sina varor och tjänster, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Enligt rapporten har de mindre företagen, med en omsättning mellan en och tio miljoner kronor, svårast att betala tillbaka skatteanstånden.

– Det här riskerar att bli en snöbollseffekt som kan leda till att andra företag som kanske inte ens har haft tillfälliga skatteanstånd tvingas gå i konkurs eller säga upp personal för att de också drabbas indirekt av de här tillfälliga skatteanstånden.

Pandemistöden räddade många företag

Han noterar att antalet konkurser minskade under pandemin, sannolikt på grund av pandemistöden.

– Så det är klart att de här tillfälliga skatteanstånden, tillsammans med alla andra pandemistöd, räddade många företag från att gå i konkurs. Men de räddade också företag som kanske egentligen borde ha gått i konkurs.

Men det är lätt att vara efterklok och vi får inte glömma bort att pandemin var en extraordinär händelse, menar han.

– Jag har full förståelse att man försökte med olika verktyg för att på något sätt rädda företagen.

– Men det som man kan ifrågasätta är varför man fortsatt att bevilja de tillfälliga skatteanstånden tills i år. Jag tycker det är högst tveksamt varför man ska kunna rulla det här framöver sig i flera år.

Han menar att det går att dra lärdomar till nästa gång det eventuellt skulle behövas krisstöd. Framför allt borde pandemistöden haft bättre träffsäkerhet.

– Men när det gäller tillfälliga skatteanstånd i framtiden så är det viktigt att de ska vara just tillfälliga och användas under extraordinära omständigheter i korta perioder.

– Skatteanstånd är ingenting man ska använda i en vanlig lågkonjunktur då de tenderar att ha skadliga effekter på ekonomin.