Sverige har befunnit sig i lågkonjunktur under en lång tid. Många företag och hushåll har drabbats hårt av kostnadsökningar och vikande efterfrågan. Det svaga konjunkturläget syns i Svenskt Näringslivs näringslivsindikator som fortfarande befinner sig under 100-strecket och som visar att Svenskt Näringslivs medlemsföretag har upplevt ett sämre stämningsläge än normalt i cirka tre års tid. Byggindustrin och konsumentnära branscher har drabbats hårt av kostnadsökningar och svag efterfrågan, medan exportorienterade företag har lyckats bättre tack vare en försvagad krona som gett en kostnadsmässig konkurrensfördel.
Företag som säljer bara till den inhemska marknaden vittnar om svagare utfall och framtidsutsikter jämfört med de som säljer till utlandet.
Den senaste tidens tullutspel och geopolitiska oro påverkar näringslivet negativt. Osäkerheten har mer hämmande indirekta effekter på ekonomisk aktivitet, vilket syns i sjunkande konsumentförtroende, än direkta effekter av ökade handelshinder. Sannolikt går många konsumentnära branscher mot ytterligare tid av svagt efterfrågeläge och konjunkturåterhämtningen dröjer till senare under 2025. Först under nästa år väntas BNP-tillväxten ta mer ordentlig fart. Svensk BNP växer med 0,7 procent 2025 och 2,8 procent 2026. Arbetslösheten bedöms vara 8,4 procent under 2026. Inflationstrycket har minskat betydligt men tendenser till förhöjd prisökningstakt finns i vissa produktgrupper. En svagare global efterfrågan kombinerad med kronförstärkning bör leda till avtagande inflationstryck, men utbudsstörningar kan orsaka uppåttryck.
Riksbanken gör två ytterligare räntesänkningar under året och styrräntan lämnas därefter oförändrad på 1,75 procent under hela 2026.