Mest vård för pengarna? En analys av effektiviteten i Sveriges regioner
I denna rapport studerar vi effektiviteten bland Sveriges regioner genom att undersöka vilka regioner som bäst lyckas omvandla nedlagda resurser till hur mycket och hur bra vård som invånarna får. Effektivitetssiffrorna justeras för skillnader i strukturella förutsättningar mellan regionerna i syfte att få en jämförelse som är så rättvis som möjligt.
Rapportens resultat är följande:
Om regionerna utvecklar sina verksamheter till att bli lika effektiva som den mest effektiva regionens, så kan de i genomsnitt minska sina kostnader med 21 procent och fortfarande leverera lika mycket och lika bra vård som de gör idag. Effektiviseringspotentialen är högre inom den specialiserade somatiska vården (22 procent), kallad specialistvården i denna rapport, än inom primärvården (18 procent).
Det finns ingen tydlig koppling mellan strukturella förutsättningar, var i landet regionen ligger, och regionernas totala effektivitet. Större regioner tenderar dock att vara mer effektiva inom primärvården, medan specialistvården utförs mer effektivt bland mindre regioner.
I rapporten har vi studerat hela primärvården men endast 10 procent av regionernas utgifter inom specialistvården för liknande standardiserade vårdinsatser, eftersom det saknas ändamålsenliga data för resten av specialistvården. Den årliga effektiviseringspotentialen mätt i kronor för primärvården och de studerade delarna av specialistvården uppgår till 11,8 miljarder per år under den undersökta perioden. Under antagandet att effektiviteten för de analyserade insatserna är representativ för liknande insatser, skulle effektiviseringspotentialen uppgå till cirka 21,7 miljarder kronor per år.
Mer effektiva regioner har i genomsnitt en högre andel hälso- och sjukvårdspersonal bland sina anställda, bättre ekonomiska resultat, mindre budgetavvikelser, samt köper i större utsträckning vård från privata aktörer och från andra regioner. En hög andel administrativ personal samt höga kostnader för politisk verksamhet är däremot förknippade med lägre regional effektivitet.
Den pågående demografiska förändringen kommer att öka behovet av sjukvård och minska andelen förvärvsarbetande. Detta sätter press på regionernas förmåga att finansiera sina verksamheter. Under perioden från 2005 och 2023 har statsbidragen ökat från 10 till 16 procent av regionernas totala intäkter. Denna utveckling är lång[1]siktigt ohållbar och den stora effektiviseringspotentialen som skattas i denna rapport visar att regionerna i stället behöver påbörja en effektivisering av sina verksamheter. När mindre av statens resurser behövs för att stötta regionerna kan mer användas till nödvändiga tillväxtreformer som skapar välstånd. Glädjande nog ser vi tecken på att effektiviteten i regionerna har förbättrats mellan 2021 och 2023 och det är angeläget att regionerna fortsätter utvecklas i samma riktning.