Alfa Laval investerar i blivande EU-länder – ”Måste agera nu”

En rad länder väntar på att släppas in i EU-samarbetet och när de väl blir medlemmar väntar stora möjligheter. Nya siffror visar att handeln kan komma att dubblas, inte minst från svenska företag. ”Det gör oss mer attraktiva i världen för handelsavtal”, säger Thomas Møller, chef för Alfa Lavals energidivision.

Givetvis finns det risker med att investera i länderna som snart blir EU-medlemmar. Men den största risken är att inte agera. Affärsmöjligheter och andra ekonomiska aspekter av EU:s utvidgning har kommit i skymundan för politik och säkerhet.

Fyra länder väntas gå med i EU de närmaste åren. Montenegro räknar med att avsluta förhandlingarna med EU-kommissionen i år och gå med 2028. Albanien, Moldavien och Ukraina siktar på att avsluta förhandlingarna 2028, vilket kan betyda medlemskap 2030.

– Utvidgningen kommer tveklöst att bli av. Vi vill att svenska företag ska känna till det, sa Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, vid ett seminarium.

– Vi vill skapa en bättre förståelse för detta och se till att näringslivets perspektiv finns med i utvidgningsprocessen.

Ytterligare fem kandidatländer finns. Men de släpar efter, främst på grund av problem med EU:s krav på demokrati och rättsstat. Nordmakedonien och Serbien förhandlar med kommissionen medan Bosnien och Hercegovina, Georgien och Turkiet inte gör det.

– Vi måste agera nu när det finns ett möjlighetsfönster, säger Thomas Møller, chef för Alfa Lavals energidivision.

– Att inte agera snabbt nu är den verkliga risken. Den största faran är att inte acceptera någon risk alls.

I så fall kommer kanske andra aktörer än europeiska att ta chansen i dessa länder. Ryssland och Kina kommer att få stort inflytande.

Nya möjligheter

Nya medlemsländer i unionen betyder att EU-företag får en större hemmamarknad med möjlighet till större skalfördelar och specialisering. Insatsvaror kan bli billigare och leveranskedjor diversifieras. Visserligen är köpkraften svag i dessa länder, men väntas öka relativt snabbt. Så skedde när tio östländer gick med i EU 2004 och 2007, från Estland i norr till Bulgarien i söder.

– Storlek på marknaden har betydelse. Det gör oss också mer attraktiva i världen för handelsavtal, säger Thomas Møller.

Tillgång till kvalificerad arbetskraft är en annan fördel för svenska och andra EU-företag, inte minst ingenjörer och IT-specialister i Ukraina.

– Arbetskraften på Västra Balkan har vissa hantverkskunskaper som inte finns hos oss längre, som maskinteknik nära smide. Men nyttiga kunskaper gäller inte bara vår bransch, säger Anton Svensson, vd på det småländska industriföretaget EWES med produktion i Bosnien och Serbien.

Om EU utvidgas med åtta länder (Turkiet borträknat) skulle EU:s BNP öka med 0,3 procent och Sveriges med 0,1 procent, enligt en studie från danska Implementing Consulting Group. Effekten för EU skulle bli större än det så eftertraktade frihandelsavtalet med Mercosurländerna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay). EU:s BNP-ökning genom ökad Mercosurhandel beräknas bli 0,2 procent.

För Sveriges del väntas exporten av varor och tjänster fördubblas till de nya EU-länderna från nuvarande låga nivåer, enligt studien. Tullarna är redan låga, så vinsterna görs främst genom harmonisering av regler. Leveranskedjor kan förbättras och tillverkning närmare Sverige kan ersätta viss import från Kina.

Ökad svensk export

Svensk export väntas särskilt öka inom kemikalier, elektronik, pappersvaror, livsmedel och skogsbruk. Som bieffekt gynnas handelsrelaterade tjänster och transporter, säger Eva Rytter Sunesen, delägare i Implementing Consulting. Samtidigt väntas konkurrensen öka för svenska företag inom järn, stål, fordon och metallprodukter då företag. Ofta blir det europeiska företag som outsourcar tillverkning till de nya länderna.

Storleken på kandidatländerna varierar mycket. Ukraina är klart störst av de åtta. När det gäller att uppfylla inträdeskraven ligger Montenegro främst, med bara 650 000 invånare. Det lilla landet marknadsför sig som en knutpunkt för hela Västra Balkan.

– Vi har Adriatiska havets djupaste hamn i Bar. Och vi använder redan euron. Vi vill bli det 28:e EU-landet år ’28, säger Montenegros EU-ambassadör Petar Marković.

Montenegros användning av euron är ensidig. Bara EU-länder kan formellt bli medlemmar av euron.

Den starka politiska drivkraften att genomföra utvidgningen har ännu inte riktigt nått näringslivet, säger Asees Ahuja, senior EU-expert. Kunskapsbrist bland svenska företag är en anledning. Hittills har främst större företag engagerat sig. När Svenskt Näringsliv frågade svenska företag sa 40 procent att de skulle vara intresserade att öka verksamheten i kandidatländerna. Svaren om vad som behövs för att agera förvånande.

– Företagen sa: ”Vi behöver fundamenta”, det var ganska överraskande för oss. De vill ha politisk stabilitet, ett starkt rättsväsen, starka statliga strukturer och bra mekanismer mot korruption, säger Asees Ahuja.

– Vi hade i stället väntat oss att de behövde sänkta tullar och anpassning av regler.

EU-medlemskap bygger förtroende

EU-medlemskapet är viktigt för att bygga förtroende, särskilt för tjänsteimportörer och investerare, säger hon. Det är en sorts kvalitetsstämpel.

Tina Karlberg, vd för Sweco International, bekräftar den bilden.

– För att investera i ett land behöver vi känna att vi kan lita på landet, att det är lätt att göra affärer, att rättsstaten fungerar, att konkurrensen är rättvis och givetvis att marknaden är tillräckligt god, säger hon.

USA har lanserat tanken att Ukraina skulle få ett snabbspår in i EU redan till 2027 som en del i en fredsuppgörelse. Men EU-länderna har sagt klart nej till att tumma på inträdeskraven. Inträdet ska vara meritbaserat. Förhandlingarna om medlemskap täcker 35 områden (kapitel). Dit hör till exempel lagstiftning om inre marknaden, konkurrenspolitik, skatter, miljö, energi och rättsväsende, med mera.

Gradvis tillträde till marknaden

EU ger visst gradvis tillträde till inre marknaden före medlemskapet, som att Ukraina släpps in på energimarknaden. Andra delar kan vara mer symboliska som att låta länderna delta i fri roaming och det europeiska betalsystemet SEPA.

På fredagen utlyste Islands regeringen en folkomröstning i augusti om att återuppta förhandlingar om EU-medlemskap. Den meritbaserade behandlingen betyder att om Island skulle börja förhandla skulle landet förstås ligga långt framme. Island har redan antagit en stor del av lagstiftningen för inre marknaden genom deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES och är mycket väl utvecklat politiskt och ekonomiskt.