Skogsjätten: Vi måste få bruka vår skog och inte låta Bryssel bestämma
Långa tillståndsprocesser och krångliga regler, inte minst från EU, är ett allt större tillväxthinder. ”Vi måste kämpa för vår grej så att vi får långsiktiga regelverk, sa Santhe Dahl, träindustrikoncernen Vida, på Tillväxtdagen i Växjö.
När Svenskt Näringslivs tillväxtturné gjorde sitt sjätte stopp, i hjärtat av Småland, var förstås hyllningarna till entreprenörskapet och de företagsamma människorna oundvikliga.
– Tillväxt skapas av människor som vill framåt. Här i Småland finns mycket av den framåtandan som driver innovation, entreprenörskap och industriell kunskap. Det behöver vi mer av, sa vice vd Karin Johansson i sitt inledningsframförande.
Hon fick medhåll av chefekonom Sven-Olov Daunfeldt.
– Tillväxt är modet i varje investering som bygger Sverige strakt och i värmen i mötet med varje ny kollega som anställs, sa han och slog fast att tillväxt börjar hos företagen.
Men tyvärr upplever åtta av tio företag som vill växa minst ett betydande tillväxthinder och det är bara två av tio företag som faktiskt växer, visar Svenskt Näringslivs Företagarpanel.
I Kronobergs och Kalmar län är det möjligheterna att hitta rätt kompetens som skapar störst problem, men även höga sjuklönekostnader och arbetsgivaravgifter, energiförsörjningen samt bristande infrastruktur innebär betydande hinder. Det hinder som växer snabbast i undersökningen är ökad regelbörda och byråkrati, som ökat med 17 procent det senaste året.
Undvik överimplementering
En bransch som är särskilt utsatt för regelkrångel och långa tillståndsprocesser är skogsnäringen och trävaruindustrin.
– Tillståndsprocesser tar lång tid och leder till att vi inte gör de investeringar som vi tänkt. Blir det för mycket krångel ger man helt enkelt upp och satsar på annat eller någon annanstans i världen. Vi verkar på en världsmarknad och Sveriges och Europas regler måste vara konkurrenskraftiga, sa Anna Malmqvist, vd för ATA Timber i Moheda.
ATA Timber är ett familjeägt skogsindustriellt företag som producerar sågade trävaror och massa. Företaget har cirka 110 anställda och en omsättning på nästan 1,9 miljarder kronor.
Anna Malmqvist pekade också på att mycket av regelkrånglet i skogsnäringen kommer från olika EU-direktiv men att Sverige inte alltid måste vara bäst i klassen när det gäller att införa regelverken.
– Vi behöver inte överimplementera allt som kommer från EU, underströk hon.
Santhe Dahl, styrelseordförande i träindustrijätten Vida, var inne på samma spår:
– Sverige har blivit rikt på skogen, malmen och vattnet. Det är det som byggt vårt välstånd. Vi måste få bruka vår skog och inte låta politikerna i Bryssel bestämma. Vi måste kämpa för vår grej så att vi får långsiktiga regelverk och kortare tillståndsprocesser, sa han.
Hård konkurrens
När representanter för en rad olika industriföretag tog plats på scenen i Växjö blev det tydligt att deras främsta tillväxthinder är kompetensbrist och dåligt utbyggd infrastruktur för både gods- och persontransporter.
– Vi investerar jättemycket i vår anläggning i Oskarshamn men vi jämförs ständigt med andra anläggningar i koncernen och då gäller det att jobba bort de hinder som finns. Vi behöver få de infrastrukturinvesteringar som vi behöver både för godstranposter och för vår personal. Vår kompetensförsörjning är helt beroende av inpendling och att våra anställda kan ta sig till jobbet, sa Per-Ola Andersson, logistikchef på Cab Assembly Scania, som tillverkar lastbilshytter för Scania‑koncernen i Oskarshamn.
Produktionsanläggningen är en av Sveriges största industrier och Kalmar läns största privata arbetsgivare med omkring 2 700 medarbetare.
För Anna Arvsell, delägare i det snabbväxande familjeföretaget Merlinum Forklift, är kompetensförsörjningen den största utmaningen. Företaget utvecklar och tillverkar elektriska gaffeltruckar i Ljungby och har cirka 15 anställda.
– I monteringen har vi inte så stora problem att hitta folk. Ljungby är lite av ett truckmecka. Men dataingenjörer och utvecklare – där är det jättesvårt att locka folk, sa hon och efterlyste ett mer anpassat skolsystem efter näringslivets behov.
Niklas Rindhagen, vd för Wica Cold i Vislanda, berättade att företaget löst kompetensbristen genom dels automation, dels genom internutbildningar både av arbetare och tjänstemän. Företaget tillverkar kyl- och fryslösningar för dagligvaruhandeln och har ungefär 350 medarbetare.
– Vi försöker alltid hitta personal som har en viss basnivå i sin utbildning från gymnasieskolan men sedan jobbar vi jättemycket med att utveckla personalen genom internutbildningar. Det uppskattas av medarbetarna och gör dem mer lojala, sa han.
Dousa snackade frihandelsavtal
Tillväxtdagen avslutades med ett tal av bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.
– Sverige har alla förutsättningar att bli Europas rikaste land, slog han fast och pekade ut ett antal reformområden som ska få fart på Sverige igen. Det handlar bland annat om stabila energipriser genom satsningar på bland annat kärnkraft, en avbyråkratisering av Sverige och EU med bland annat enklare processer för miljötillstånd, fler insatser för att få fler i arbete och ökad handel med andra länder.
– Även om vi är inne i en turbulent period och handeln med bland annat USA är skakig så styr vi i Europa över vår egen utveckling. Vi är mycket nära att få till nya frihandelsavtal med Australien, Indien och Mercosurländerna och bara dessa tre avtal kan skapa 1 000 nya jobb i Kronoberg kommande månader, sa Benjamin Dousa.
