I ett öppet brev understryker de nordiska arbetsgivarorganisationerna att EU:s sociala pelare inte är ett rättsligt bindande dokument samt betonar vikten av att respektera kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna samt medlemsländernas olika arbetsmarknadsmodeller och välfärdssystem.
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter listar 20 principer och rättigheter som syftar till att stödja rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem och antogs vid det sociala toppmötet i Göteborg 2017.
Redan innan den sociala pelaren antogs, varnade de nordiska arbetsgivarna för att den skulle leda till en lagstiftningsagenda och att detta riskerade att skada de nordiska arbetsmarknadsmodellerna. Denna utveckling har dessvärre redan besannats där förslagen om minimimilönedirektiv samt lönetransparensdirektiv är särskilt oroande.
I ett brev till respektive ordförande för kommissionen, rådet och parlamentet understryker Svenskt Näringsliv och övriga nordiska arbetsgivarorganisationer att EU måste visa respekt för proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna, som är kärnprinciperna i Lissabonfördraget, men också att respektera kompetensfördelningen mellan medlemsstaterna och EU samt värna medlemsstaternas olika arbetsmarknadsmodeller och välfärdssystem.
I en intervju med Ekot säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl att han uppfattar minimilönedirektivet som en murbräcka.
– Man bryter ny mark och lyckas man med det så kommer det komma en lavin av förslag, säger han.
LO:s vice ordförande Therese Guovelin, befarar också att det kan komma fler nya förslag på EU-lagar på arbetsmarknadsområdet.
– Det blir ju lättare om man får igenom ett direktiv om minimilöner, säger hon till Ekot.
Den inre marknaden