Framgångsrika företag banar väg för ett grönt Europa

Europeisk konkurrenskraft har tagit stryk en längre tid. Medan amerikansk BNP har ökat med omkring 80 procent de senaste 15 åren har BNP i Tyskland, ryggraden i europeisk tillverkningsindustri, ökat med knappa 20 procent.

– Med andra ord är det här en process som har pågått ganska länge, och som inte kommer att lösa sig av sig själv i en konjunktursvängning eller något liknande. Det här är en mer strukturell utmaning, säger Fredrik Persson, ordförande i BusinessEurope, som representerar 42 nationella näringslivsorganisationer i 36 länder.

Utvecklingen har blivit särskilt tydlig under pandemin som relativt symmetriskt slog över hela jorden men däremot drabbade effekterna av det ryska anfallskriget mot Ukraina europeiska företag betydligt mer än företag i Asien och i USA.

– Precis när allt började få fart igen så kom den här andra krisen som har skapat ett väldigt utsatt läge för det europeiska näringslivet och den europeiska konkurrenskraften, säger Fredrik Persson.

Tre avgörande faktorer

Fredrik Persson lyfter fram de tre faktorer som han anser har störst negativ påverkan på europeiska företags konkurrenskraft just nu.

En av dem är höga energipriser. Även om de är lägre än för något år sedan så är de fortfarande åtminstone dubblade jämfört med hur de var före pandemin. För framtida kontrakt är de i många fall till och med högre än så.

– Höga energipriser påverkar särskilt tillverkningsindustrin och skapar en konkurrensnackdel, speciellt i ett läge då behovet av energi och elektricitet framåt ökar. Det gör att fler överväger att investera någon annanstans.

Varje år genomför BusinessEurope en undersökning bland sina medlemmar där en av frågorna är hur de ser på Europa som investeringsland. För ett år sedan sa nio av tio medlemsländer att Europa är mindre attraktivt att investera i jämfört med USA och Asien. Och trots flera EU-initiativ inom området i år, är det fortfarande lika många.

– Europas attraktivitet som investeringsdestination har sjunkit kraftigt, och den faktor som lyfts fram framför alla andra är kostnaden för energi.

De flesta exportbolagen har produktionskapacitet i både USA, Europa och Asien och kan flytta kapacitet mellan länderna utan att varken behöva starta eller lägga ner fabriker, påpekar han.

– Det här sker väldigt tyst – det är så man trimmar. När man vid ett investeringsbeslut väger kostnader för förutsägbarhet för energi blir det inte attraktivt att investera i Europa.

En annan faktor som bekymrar näringslivet är regelbördan. Det är krångligt att driva företag i Europa.

– Regelbördan har ökat kraftigt de senaste fem åren – europeiska lagstiftare har tagit fram totalt 850 nya regulatoriska skyldigheter för företag, vilket representerar mer än 5 000 sidor med lagstiftning.

Växande regelbörda håller företagen tillbaka

Särskilt tungrott är det för mindre företag, och av de 20 miljoner företag som BusinessEurope representerar genom sina medlemmar är 99 procent små eller medelstora. Bara under det senaste året har företagare fått nya regler eller lagar nästan varannan dag att ta hänsyn till, förklarar han.

– Följden blir att företaget inte går in i ett nytt land, låter bli att anställa en person till, eller tappar orken helt och hållet. Dessutom driver det inte precis på den gröna omställning som behövs.

Ännu en faktor är tillståndsgivningen, för både nya och existerande verksamheter, som upplevs som trög och långsam. I och med det högre ränteläget har det blivit ännu mer angeläget än före pandemin och kriget i Ukraina.

– Tid har plötsligt en helt annan kostnad. Räntan får en kraftfull effekt på lönsamheten i dina investeringar. För en byggare som investerat i mark blir kostnaden nu mycket större om tillståndet att få börja bygga dröjer flera år.

I den nya geopolitiska världen spelar frihandelsavtal en allt större roll, enligt Fredrik Persson. Pandemin och kriget i Ukraina har visat behovet av att inte vara för beroende av ett enskilt land.

– Jag tror inte att globaliseringen är över men företagen hade nog trimmat sina leveranskedjor lite för bra – och så skakade allting om. Nu vill man ha fler alternativ. Det bästa som politikerna kan göra är servera möjligheter för företagen i form av frihandelsavtal, för att stärka resiliensen.

I och med att kriget i Ukraina skapade stigande energipriser, ökad regelbörda och långa tillståndsprocesser så puttades investeringar och verksamheter ut ur Europa. Och samtidigt som det pressade på Europa så valde USA att genomföra satsningen på Ira-paketet.

– Även om det var ett nödvändigt steg i den gröna omställningen blev timingen plågsam för Europas del – en olycklig dubbelkombination som blev väldigt kraftfull. Det där var tungt för Europa. Och nu efter ett år med Ira är det tydligt att skapandet av nya jobb och investeringarna kommer till USA.

EU-kommissionen har agerat relativt kraftfullt med ett antal initiativ, bland annat Critical Raw Materials Act och Net Zero Industry Act. Det är en bra start men det räcker inte, anser han.

– Vad vi verkligen behöver är att The European Green Deal kompletteras med en Industrial deal. För det är bara genom att hjälpa företagen att vara framgångsrika och konkurrenskraftiga i Europa som vi kan nå EU:s ambitiösa gröna, digitala och geopolitiska mål.

Näringslivet står fullt ut bakom ambitionerna i The European Green Deal, försäkrar han.

– Det är nödvändigt att genomföra, men när vi går från teori till praktik så anser vi att det är en god idé att lyssna på företagen. För utan den dialogen når vi inte målen, och då får vi se europeiska bolag lämna Europa och ersättas av andra bolag som inte har samma ambitionsnivå.

Samtidigt är det bråttom nu, enligt Fredrik Persson.

– Europa har ett kraftfullt och fantastiskt näringsliv med en blandning av stora och små bolag så även om vi har tillväxt och konkurrenskraft att ta igen så kan vi komma tillbaka på banan. Men det måste finnas en insikt om att vi måste agera här och nu.

Inför EU-valet presenterar BusinessEurope konkreta förslag till förändringar inom energiområdet, men också för hur tillståndsgivningen kan kortas och regelbördan minskas.

– Det är enda sättet. Vi är förbi gnällbiten – låt oss i stället fylla på med de här konkreta listorna på vad som behöver göras. Med vår bredd har vi örat mot marken och vet vad som händer i europeiska företags vardag.

Han tror att det blir svårt för Europa att matcha USA som militär stormakt, men han hoppas kunna bidra till Europa som ekonomisk stormakt och därmed också som demokratisk stormakt.

– Det är drivkraften för mig, säger Fredrik Persson.

Stena: Dags att värna konkurrenskraften

För rederiet Stena är det framför allt två EU-frågor som har mest betydelse, enligt Claes Berglund, samhälls- och hållbarhetsansvarig på Stena: Att det finns en gemensam spelplan så att länder inom Europa inte konkurrerar med varandra, och att Europa är konkurrenskraftigt mot övriga världen.

– För oss är det viktigt att sjöfarten står sig starkt internationellt och förutsättningen för en stark europeisk sjöfart sätts i Bryssel av EU.

Vad skulle ni vilja att svenska EU-parlamentariker jobbade mer med?

– Det låter kanske lite klichéartat men just nu tror jag att Europas konkurrenskraft gentemot övriga världen är den övergripande största frågan. Men att försöka lösa hela konkurrenskraften genom EU:s The Green Deal verkar inte vara helt rätt väg att gå.

För att klara den gröna omställningen måste EU måna mer om den internationella konkurrenskraften, och kalibrera om sina insatser, för att den inte ska försvagas, påpekar han.

– Man måste ha båda de sakerna i huvudet samtidigt och bli lite mer nyanserad. Nu har det varit mycket fokus på att ställa om och det är naturligtvis bra. Vi välkomnar det på alla sätt, men det är också viktigt att hålla noggrann koll på vår konkurrenskraft.

Som exempel nämner han att europeisk industri är utsatt för importtullar, bland annat när det gäller koldioxid, som gör det dyrare att producera saker i Europa än vad det är för industrier utanför EU.

Det måste finnas en bra finansiell sektor för att kunna driva väl fungerande företag, betonar Claes Berglund.

– Tyvärr trycks en hel del av finansieringen ut från Europa nu på grund av de gröna krav som ställs på bankerna. Stena investerar mer och mer i Asien och allt mindre i Europa. Det är inte bra ur europeiskt perspektiv.

Krävs tillgång på kompetens och forskning

Det tillförs också mycket administration till de europeiska bolagen, till exempel regler kring redovisning och hållbarhetsredovisning, som innebär en stor rapporteringsbörda.

– Intentioner är goda – att vi ska bli hållbara och livskraftiga företag – men det har gått lite för fort.

En annan central fråga är tillgången till kompetens och bra forskning och innovation inom Europa.

– USA har alltid varit väldigt starka där, men vi ser nu också hur mycket det växer i Asien.

Alltmer av det som rör företagens villkor flyttar till Bryssel från Sverige, konstaterar Claes Berglund, samhälls- och hållbarhetsansvarig på Stena.

– Ta alla direktiv när det gäller hållbarhetsredovisning till exempel. Nästan all företagslagstiftning har idag sina rötter i Bryssel och hela bidragssystemet styrs av EU-riktlinjer. Därför är det otroligt angeläget för oss att ha bra representation där nere. Där är Business Europe en garant för att tillvarata våra intressen.

Företaget påverkas varje dag av det som händer inom EU. Och så ska det vara – det är bra att villkoren blir lika för alla företag i Europa, betonar han.

– Från Stenas sida tycker vi att det är toppen! Vi lever ju i Europa och vill ha en gemensam marknad där vi kan flytta produkter och tjänster inom Europa. Det som stökar till det är när EU-regler appliceras på olika sätt i olika länder.