Tummen upp för EU:s plan för ekonomisk återhämtning – men det finns risker

För att EU inte ska tappa konkurrenskraft måste företagen ta sig ur krisen och fortsätta att växa. Men då krävs en ambitiös och samordnad återhämtningsplan, där medlen går till investeringar som stärker konkurrenskraften och skapar nya arbetstillfällen.

Den bedömningen gör de nordiska och de baltiska arbetsgivarorganisationerna i ett gemensamt uttalande med anledning av EU:s krispaket. 

– Och det är bråttom. Den ekonomiska omstarten måste inledas omgående, så att Europa får en ordentlig skjuts framåt inom både den gröna och den digitala omställningen, säger Fredrik Persson, ordförande för Svenskt Näringsliv.

Det var i våras som EU-kommissionen presenterade sitt återhämtningspaket för att lyfta de 27 medlemsländerna ur den djupa ekonomiska nedgången till följd av Covid19-utbrottet. Stödet går under namnet ”Nästa generations EU” och består av ett antal olika insatser, bland annat investeringar i ett mer grönt och digitalt EU. 390 miljarder euro ges som bidrag, 360 miljarder som lån.

Huvuddelen av pengarna placeras i ett program för återhämtning och motståndskraft. Dit får medlemsländerna skicka in planer på vad de tänker göra, varpå EU bedömer respektive lands plan och därefter betalar ut pengarna.

Fredrik Persson välkomnar fonden, men pekar samtidigt på risker. När så stora pengar ska distribueras under så kort tid, tre år, finns en risk att de mottagande länderna inte har möjlighet att absorbera medlen på ett optimalt sätt. Det finns också en fara att medel satsas på fel saker eller kanske till och med slösas bort.

– Det svåraste är att snabbt identifiera projekt att investera i och som på sikt leder till stärkt konkurrenskraft och jobbskapande.

Mot den bakgrunden understryker Svenskt Näringslivs ordförande vikten av att det råder öppenhet kring hur medlen används. Inte enbart för att företag ska ha möjlighet att delta i projekt kopplade till Next Generation EU utan också för att stödpaketet ska nå legitimitet bland Europas medborgare.

– När gemensamma pengar ska satsas på detta sätt, så är det av yttersta vikt att allmänhet och media har full insyn i hur pengarna används, säger Fredrik Persson.

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor, efterlyser ett tydligare system för uppföljning av hur medlen i återhämtningsfonden används.

– Vi föreslår att EU tar fram en särskild scoreboard för att följa upp medlen och att EU-kommissionen löpande publicerar uppdateringar. En sådan scoreboard, eller resultattavla, ska baseras på tydliga kvantifierbara målsättningar som mäts löpande.

Hon bedömer att EU:s stimulanspaket har goda möjligheter att bli den ekonomiska injektion som behövs.

– Om medlemsstaternas regeringar använder sitt lands del av fonden på rätt sätt och till bra investeringar finns stora möjligheter att nå en väldigt god effekt, säger hon.

Det öppnar dörrar för svenska exportföretag. För av de 750 miljarder euro som satsas, så utgör det svenska stödet endast 3,7 miljarder euro. 

– De övriga 746,3 miljarderna satsas i andra EU-länder vilket kan utgöra en stor möjlighet för svenska företag. Att den europeiska ekonomin kommer på fötter igen efter pandemin är nödvändigt, både för företagens överlevnad, jobben och EU:s konkurrenskraft globalt.