Ballonger hotas av EU:s kamp mot plastnedskräpning

Barnkalas, bröllop, företagsevent, fester – säg det tillfällen där det inte finns ballonger med i festyran. Men nu har ballongerna dragits in i EU:s arbete med det så kallade ”Single Use Plastic Directive”. Ambitionen är att minska nedskräpningen av plast i haven. Det gäller bland annat plastsnören, tops, flaskor och muggar, förpackningar och liknande. Med utgångspunkt i vad som hittas i havet och längs europeiska stränder, har tio grupper med plastföremål satts samman och de produkter som ingår i dem, kommer med all sannolikhet att beläggas med försäljningsförbud.

Däribland ballongpinnar.

– Visst är det både bra och nödvändigt att vi renar haven från plastavfall. Men ballonger tillverkas inte av plast utan av latex som är ett naturmaterial och bryts ner i naturen. Av någon anledning klumpas de trots det ihop med plastprodukter.

Det säger Dennis Anderberg som driver företaget Candab i Landskrona, ett av få företag i landet som är specialiserade på att trycka på ballonger. Ett producentansvar för ballonger skulle slå direkt mot företaget. Varje år levererar man drygt 6 miljoner ballonger med tryck på. Däremot tillverkas inga ballonger i Sverige utan de köps in från producenter ute i Europa.

Troligen är det inte ballongerna i sig utan de plastpinnar som de är fästa vid, som ligger bakom att EU valt att definiera också ballongerna som plast. Men oavsett om EU väljer att se ballongen som plastprodukter kvalar varken de eller pinnarna in i tio i topp-listan över de produkter som oftast återfinns i havet.

– De står för mindre än en procent av det skräp som återfinns i havet. Faktum är att vid den senaste mätningen fick man ihop mindre än fem kilo ballongskräp i hela Europa. Det gör att underlaget för listan och hur den satts samman kan ifrågasättas, säger Suteesh Chumber som via European Ballon and Party Council lobbar mot ett eventuellt förbud mot ballonger.

Svenska Naturvårdverket bekräftar att ballonger är med på ”Single Use Plastic Directive” som EU ska fattas beslut om i december. Medan pinnarna blir förbjudna kommer ballongerna troligtvis att beläggas med dels ett så kallat producentansvar, dels plikt att informera om hur ballonger ska hanteras. Producentansvaret innebär att Candab kan bli skyldiga att bekosta städningen av ballongrester ute i naturen, trots att ballongerna tillverkats i andra länder än Sverige.

– Men det är de företag som gör dem tillgängliga i respektive land som har ansvaret. Hur det sedan ska gå till har vi också frågat oss, säger Malin Göransson på Naturvårdsverket.

Ballonger utan pinnar är dock ingen fungerande lösning, bland annat för att vikten i pinnarna hindrar att de flyger iväg och bidrar till nedskräpningen i haven. Försök har därför gjorts att ersätta dem med till exempel bambu. Men det krockar då med andra EU-direktiv, bland annat Toy Safety Directive som menar att bambupinnarna kan brytas och de spetsiga ändarna innebär en skaderisk för barnen. Inte heller metallpinnar godkänns av EU av barnsäkerhetsskäl.

– Alltså finns det idag inga fungerande alternativ, säger Suteech Chumber.

Dennis Anderberg är uppgiven inför de inskränkningar som nu av allt att döma väntar och hur de kan komma att påverka verksamheten i företaget. Redan idag har branschen anammat informationskraven genom att använda symboler som varnar för att släppa iväg ballonger i luften. I förlängningen av ett förbud för ballongpinnarna och leverantörsansvaret för ballongern finns en mängd mindre företag i Europa som direkt och indirekt sysselsätter närmare 100 000 personer.

– Proportionerna är orimliga. Ballonger och pinnar finns i princip inte i haven och då blir det ju bara en symbolpolitik som faktiskt drabbar en hel rad mindre företag runt om i Europa.

– Utan pinnar kommer cirka hälften av vår försäljning att försvinna. Så vi har börjat se över vår verksamhet och vilka andra produkter vi kan ta in. Det går ju inte att bara sitta och vänta, då finns snart inte företaget kvar.