Allt för många konsekvensutredningar av nya regler för företag är bristfälliga. Därför bör Regelrådet få mer resurser, granskningarna hålla högre kvalitet och genomföras tidigt i regelprocessen, visar rådets årsrapport.
För trettonde året levererar Regelrådet en genomgång av konsekvensutredningar av nya regler och regeländringar som påverkar företagen.
I rapporten konstateras att sex av tio konsekvensutredningar håller måttet, en förbättring jämfört med 2020 då siffran var 55 procent. Men det är fortfarande på en för låg nivå, summerar Regelrådet.
Även Christer Östlund, mångårig expert på regelförbättring på Svenskt Näringsliv, konstaterar att utveckling går trögt.
– Återigen, har vi fått en årsrapport från Regelrådet som tydligt visar att det fortfarande finns stora möjligheter till förbättringar på området. Under flera år har utvecklingen stått och stampat.
Allt för många förslag lämnas utan att lagstiftaren har en tydlig bild av hur företagen påverkas. Christer Östlund ser flera förklaringar till det uppkomna läget.
För det första måste konsekvensutredningar, som kommer till rådet, hålla högre kvalitet.
Idag saknas bland annat ett sekretariat med statistiker och ekonomer som bidrar med beräkningar och analyser som krävs.
– Idag saknas bland annat ett sekretariat med statistiker och ekonomer som bidrar med beräkningar och analyser som krävs.
För det andra måste konsekvensutredningar utföras tidigt i regelprocessen, så att man redan från början kan analyser följderna av en ny regel. Det öppnar för Regelrådet att komma med synpunkter eller kompletteringar vid brister.
– Så funkar det inte idag. När utredningen är klar, skickas den till Regelrådet, och deras yttrande och synpunkter tas inte om hand i själva förslaget, de ligger separat, säger Christer Östlund
För det tredje så behöver Regelrådet få ett tydligare mandat och mer resurser för att klara av sitt uppdrag. I årsrapporten skriver rådet att man på grund av bristande resurser inte hanterat ett 40-tal inkommande remisser, som i stället besvarats med kanslisvar.
Enligt Christer Östlund, så ligger frågan på politikernas bord. En utredning föreslår att Regelrådet får mer muskler.
– Idag är Regelrådet inte dimensionerade för sitt uppdrag. Mer resurser är nödvändigt för att få bättre kvalitet på konsekvensutredningarna.
Att utvecklingen går åt fel håll får allvarliga konsekvenser för företagen. Regler som hanteras blir onödigt kostsamma, onödigt komplicerade. Frånvaro av gedigna konsekvensutredningar leder till onödigt krångel i systemet, konstaterar Christer Östlund.
– Dessutom tvingas politiker fattar beslut utifrån ett undermåligt beslutsunderlag, när konsekvenserna inte är tillräckligt utredda.
Trots att många regelrapporter genom åren gett luft åt klagomål, kanaliserat missnöje och frustration ser Christer Östlund ljusglimtar. Regeringens regelförenklingsutredning öppnar för effektivare konsekvensanalyser, utvärdering av regelverk och tydligare ansvarsfördelning av regelförenklingsarbetet.
– Just nu är vi ett läge där vi aldrig har varit tidigare, ett färdigt utredningsförslag finns att ta ställning till. Men den politiska viljan måste också finnas. Det är den absolut viktigaste faktorn för att få till en förändring i positiv riktning, säger han.
Regelförbättring