Remissinstanser rosar regelförenklingsförslag

Regler läggs på hög och bildar en ogenomtränglig massa. Under lång tid har utvecklingen gått åt fel håll, trots att politiker och regeringar av olika kulör jobbar med att profilera sig som småföretagarvänlig. Bland annat genom att lova att rensa upp i regelverken och därmed minska företagens kostnader för att administrera lagar och regler.

Exakt hur det ska gå till är grumligt. Inte sällan är det på stället marsch. En djupdykning i statistiken visar att regelkostnaderna ökar med drygt en miljard kronor per år

Christer Östlund, expert på regelförbättring på Svenskt Näringsliv, menar att politikerna saknar ambition på området, då regelförbättring inte är politiskt prioriterat.

– Den senaste stora insatsen gjordes 2008 när Regelrådet bildades, säger han.

Men nu verkar en islossning vara på gång, en våg av förbättringar presenteras i regeringens regelförenklingsutredning, som är ute på remiss.

Målet för politiken är att de samlade regelverken ska stärka företagens konkurrenskraft, att regelkostnadernas andel av BNP minskar över tid och att kostnadsutvecklingen för regelförändringar är lägre än i omvärlden.

– Skulle vi genomföra det utredningen föreslår, ja då skulle vi ha bättre möjligheter att sänka företagens regelkostnader på sikt.

Enligt Företagarna, Näringslivets Regelnämnd och Svenskt Näringsliv är det läge att ta ett helhetsgrepp om hur regelverken påverkar företagen. Effektivare konsekvensanalyser av nya regler, utvärdering av regelverk och en tydligare ansvarsfördelning av regelförenklingsarbetet måste till för att vända utvecklingen, anser remissinstanserna.

Vassare konsekvensanalyser kräver bland annat höjd kompetens, så att de samhällsekonomiska aspekterna görs tydligare men också att det införs en kontrollfunktion som analyserar om en regel är bristfällig och behöver kompletteras förtydligar Christer Östlund.  

Ständiga förbättringar av det löpande regelarbetet

Han vill också se en funktion som ser över det fortlöpande arbetet med att förbättra det aktuella regelverket.

– Oförutsedda konsekvenser i form av högre kostnader eller samhällsförändringar som gör att en regel känns betungande är exempel där vi behöver en funktion som hanterar det ständiga arbetet med att förbättra regelverket.

Christer Östlund lyfter även vikten av att regelbundet utvärdera reglerna som påverkar företagen. Bland annat bör det prövas om regleringen är nödvändig för att uppnå syftet och om samhällsnyttan överstiger kostnaderna.

– Utgångspunkten är att det måste vara en självständig myndighet med stor integritet, frikopplad från den politiska styrningen, som har hand om den här frågan. Mest lämpliga är antingen Riksrevisionen eller Ekonomistyrningsverket. De kan göra kontrollerna tillsammans, eller var och en för sig.

Remisstiden för regelförenklingsutredningen, som är en förlängning av näringsminister Ibrahim Baylans förenklingsresa, löper ut 24 januari nästa år. Därefter tar politikerna över.

Christer Östlund noterar att det för första gången finns ett förslag på en ny, sammanhållen regelprocess, där man tar ett helhetsgrepp, från det att regeln införs till det att den utvärderas.

– Jag bedömer att det finns ett växande politiskt intresse kring de här frågorna. Ska vi få ner ökningstakten för regelkostnaderna måste vi göra stora förändringar, och här är förslagen hur det ska gå till, säger han.