Riksdagen flaggar för förändringar om ”gold-plating”

Sverige har hårdare EU-regler än andra länder. Förklaringen är att regeringen och svenska myndigheter inte sällan går betydligt längre än vad som är nödvändigt när nya EU-regler ska genomföras. Resultatet är mer byråkrati, stora kostnader och konkurrensnackdelar på den inre marknaden för svenska företag.

EU-kommissionen beräknar att en tredjedel av företagens administrativa kostnader för att följa EU-lagstiftning kommer från ineffektiv och överambitiös implementering, snarare än reglerna i sig.

Fenomenet, känt som ”gold-plating”, har nu fått riksdagen att agera.

I ett tillkännagivande uppmanas regeringen att arbeta för att EU-direktiv genomförs i svensk lagstiftning på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft.

Utgångspunkten bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. Överskrids miniminivån bör effekterna för företag redovisas tydligt, anser riksdagen.

Ett mycket välkommet initiativ. Överimplementeringen av EU-rätten ställer till oerhört mycket problem för företagen, anser Göran Grén, näringspolitisk chef.

– Det märkliga i det hela är att det inte är något myndigheterna är skyldiga att göra, utan det sker helt på eget initiativ. Att man ska analysera och väga in effekterna för näringslivet borde vara en självklarhet vid all regelgivning, men särskilt då man går utöver det som EU-rätten föreskriver, säger han.

Även Danmark brottas med problemen. En nytillsatt kommitté har till uppgift titta närmare på om EU-direktiv är mer långtgående än vad som krävs. Under ett seminarium, arrangerat av Näringslivets regelnämnd, berättade Eva Kjer Hansen, dansk minister för fiske, jämställdhet och nordiskt samarbete, att hon vid nästa möte med ministrarna för nordiskt samarbete ämnar föreslå att man arbetar tillsammans hur EU-regler ska implementeras i de nordiska länderna.

De nordiska länderna är kända för sin minimalistiska design, Vi borde applicera samma tänkande på regleringar, konstaterade Eva Kjer Hansen.

Svenskt Näringsliv har under lång tid jobbat för EU-lagar som inte skadar svenska företags konkurrenskraft. Problemet är att näringslivet dras in i lagstiftningsprocessen för sent, då allt är nästan klart och litet går att påverka eller förändra. Detta i kombination med att det saknas eller endast finns en bristfällig analys över effekterna för näringslivet leder till undermålig lagstiftning som är svår att följa och är kostsam för företagen, summerar arbetsgivarorganisationen.

– Sverige lägger exempelvis till extra regler och krav när vi inför en ny EU-reglering. Vi kan lära av Österrike där man framgångsrikt arbetat med att minska regelbördan och undvika så kallad ”gold-plating”, sa vd Jan-Olof Jacke nyligen.