Svenskt Näringsliv står bakom målet om att EU ska nå netto-noll 2050 och vi bidrar aktivt i diskussionerna om hur EU bäst kan nå det skärpta 2030-målet. Hörnstenar i såväl den svenska som den EU-gemensamma klimatpolitiken måste utgöras av kostnadseffektivitet och en politik som stärker konkurrenskraften och undviker koldioxidläckage. Svenskt Näringsliv anser därför att ett större fokus på kostnadseffektivitet hade varit välkommet när EU-kommissionen fördelade utsläppsminskningarna mellan den handlande och den icke-handlande sektorn. Den betydande ökning i börda för den handlande sektorn innebär att 55-procentsmålet kommer att bli onödigt kostsamt att uppnå. Svenskt Näringsliv har också sedan tidigare uttalat ett starkt stöd för införandet av en nationell minimiskatt på CO2 i unionen. EU-kommissionen väljer att istället gå fram med ett förslag om ett nytt utsläppshandelssystem för uppvärmning av byggnader och transporter. Detta nya system riskerar att skapa betydande problem för Sverige, inte minst genom att ytterligare ett styrmedel nu adderas till den breda flora av styrmedel som redan reglerar svensk transportsektor. Vidare ser vi en risk att kostnader staplas på varandra. Slutligen bedömer Svenskt Näringsliv att den föreslagna sociala klimatfondens utformning bör förändras. I dess nuvarande utformning kommer svenska företag och hushåll att få bära en betydande börda för att finansiera omställningen inte bara i de ekonomiskt svagare delarna av unionen utan även i länder som Frankrike.