LogoLogo
LogoLogo
Nyhet24 september 2019

Här trivs företagen bäst – och sämst

Tydlig, tillgänglig och professionell. Så vill många företag att deras hemkommun ska vara. Och alla dessa egenskaper hittar vi hos – just det – Solna. Kommunen är bäst på företagande för tolfte gången i rad, enligt en färsk näringslivsranking.

Ranking 2019
Låg kommunalskatt, hög andel entreprenader, många företagare och att flertalet av kommunens invånare förvärvsarbetar är några faktorer till att Solna ånyo har landets bästa företagsklimat.
Annika Bröms
Annika Bröms, regionchef för Stockholm.
Foto: STEFAN TELL

En del av landets kommuner kanske är gröna av avund, någon till och med röd av ilska. Anledningen är att Solna har landets bästa företagsklimat för tolfte året i rad.

Låg kommunalskatt, hög andel entreprenader, många företagare och att flertalet av kommunens invånare förvärvsarbetar är några framgångsfaktorer, enligt årets kommunranking från Svenskt Näringsliv.

90 000 personer på 10 000 arbetsplatser, en besöksnäring som växer, inte minst tack vare Friends Arena och Mall of Scandinavia, är ett par kännetecken.

Solnas politiker är tydliga i sitt budskap. Näringslivet är en prioriterad fråga, och det finns en struktur som gör att alla förvaltningschefer jobbar aktivt med företagsklimatet, konstaterar Annika Bröms, regionchef för Stockholm.

– Det märker företagen. De får ett professionellt bemötande, man lyssnar och får rätt information.

Har då kommunen ingen akilleshäl?

– Likt alla kommuner som växer och förändras är kommunikationen med företag viktig att se över, säger Annika Bröms.

Årets mätning visar att Höganäs och Staffanstorp skuggar Solna i toppen. 42 kommuner får betyget bra, en fyra på den sex-gradiga skalan. Den bästa noteringen hittills. 153 kommuner höjer sitt sammanfattande resultat, medan 137 sänker sina omdömen.

– De flesta kommuner rör sig framåt och presterar gradvis bättre, enligt företagen. Samtidigt är konkurrensen tuffare än någonsin, för att hamna högt i rankingen krävs att man presterar bra, säger Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.

Ett exempel är Malung-Sälen. Årets klättrare lämnar plats 256 för plats 98, en förbättring med 158 placeringar.

Ett minus på 31 miljoner kronor har förbytts till ett plus på 10-15 miljoner på bara några år. Etablerade företag står i kö för att investera, kommunen planerar för bostadsbyggande och fler industritomter. Hans Unander, socialdemokratiskt kommunalråd, tar personligen hand om företagarnas frågor.

– Det flyter på bra, kommenterar han.

I toppen av listan över kommuner som förbättrar sig mest, så återfinns ytterligare en dalakommun. Orsa förbättrar läget med 126 platser när man stiger från 206:e plats till 80:e. Gemensamt för de båda kommunerna är att de ökar mest i det sammanfattande omdömet, den tyngsta kategorin.

Vissa kommuner nöjer sig inte med en enstaka framskjuten placering utan är sugna på mer, och gör allt för att försvara sin tätposition och skapa långsiktigt bra förutsättningar för det lokala näringslivet.

Bäst lyckas Nordmaling i Västerbotten. En förbättring med 219 placeringar de senaste fem åren är ett kvitto på framgång. Skånska Skurup skuggar. Kommunen har snyggat till sin position med 181 platser, från 218 till 37 under samma period.

Lika uppåt är det inte i östgötska Boxholm. Den gamla bruksorten rasar genom rankinglistan och hamnar på plats 218, en tillbakagång på 116 platser. Årets ranking är inte heller någon munter läsning för Hällefors i Örebro län. De backar 106 placeringar, från 134 till 240. Kräftgången för förra årets stora förlorare Norrköping fortsätter. Kommunen hamnar på plats 253, en tillbakagång med ytterligare 87 platser.

Nytt för i år är en kommunindelning baserad på en SKL modell. Tre huvudgrupper är indelade efter tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmönster. Därmed är det lättare för en kommun att jämföra sig med andra kommuner med likartade förutsättningar.

– Att vi gör just den här indelningen, är att det är en vedertagen modell som används i många andra sammanhang. säger Christer Östlund.

Om vi kliver ett steg bakåt och tar in en vidare blick, så konstaterar Christer Östlund att företagsklimatet kan beskrivas på många olika sätt och att varje modell har sina begränsningar.

– Vi har valt vårt sätt. Men det innebär inte att det är ristat i sten. Vi lägger till och drar ifrån för att ha en relevant undersökning. Vårt arbete fokuserar på att lyfta det goda exemplet, som inspirerar andra kommuner att följa efter, säger han.

Läs mer på Företagsklimat.se

Topp och botten 2019

1 Solna

2 Höganäs

3 Staffanstorp

4 Vårgårda

5 Sollentuna

6 Vellinge

7 Partille

8 Falkenberg

9 Trosa

10 Härryda

281 Lysekil

282 Arvidsjaur

283 Fagersta

284 Ragunda

285 Norberg

286 Dorotea

287 Emmaboda

288 Nora

289 Lindesberg

290 Pajala

Lokalt Företagsklimat
Skriven avPeter Ceder
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist