NYHET26 september 2023

Hård smäll mot småföretag när sjuklöneersättning slopas

Färre jobb, inte minst för personer med sjukdomshistoria. Det blir resultatet om regeringen slopar sjuklöneersättningen, varnar experter. ”Förhastat och märkligt”, säger försäkringsexperten Catharina Bäck.

När finansminister Elisabeth Svantesson (M), t.h., presenterade budgeten kom en obehaglig nyhet för många företagare. Att ersättningen för höga sjuklönekostnader försvinner upprör, enligt Catharina Bäck, t.v. Bild: Mostphotos, Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB, Jonas Ekströmer/TT

Regeringen vill slopa ersättningen för höga sjuklönekostnader. Beskedet tas emot med bestörtning från näringslivet, som menar att det skapar en osäkerhet hos arbetsgivare. Inte minst innebär det att många företag kommer att dra sig både en och två gånger för att anställa personer med sjukdomshistorik.

Sjuklöneersättningen är en stor trygghet för arbetsgivare, framför allt för små och medelstora företag. Den innebär att arbetsgivare kan få ersättning för delar av den sjuklön som betalats ut under de första två veckorna av en sjukskrivning.

När en anställd är sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön de två första veckorna. Först efter dag 14 betalar Försäkringskassan sjukpenning. För en mindre arbetsgivare blir det snabbt ett ekonomiskt bakslag om sjuklönekostnaderna skulle öka mer än normalt, till exempel om en medarbetare ofta är korttidssjuk.

Men med sjuklöneersättningen skapas en lättnad för företagen. Tanken är att ge de små företagen ett tak för hur höga deras sjuklönekostnaderna som mest kan bli – ett högkostnadsskydd.

Får stora konsekvenser

Om ersättningen avskaffas, vilket regeringen nu aviserar, får det stora konsekvenser, enligt Catharina Bäck, försäkringsexpert. Om risken med att anställa upplevs för stor kan det landa i att det inte blir någon anställning.
– Om regeringen vill att små och medelstora företag ska våga växa och anställa är det obegripligt varför regeringen nu vill slopa högkostnadsskyddet, ett skydd som främst kompenserar de minsta företagens sjuklönekostnader.

Sjukfrånvaro är extremt sårbart för små företag – och där är sjuklönen bara en del av kostnaden.

Ska mindre företag stå för hela den risk som sjuklönekostnaden kan innebära, kommer det att påverka företagandet, enligt Catharina Bäck. Redan idag uppger småföretagen att sjuklöneansvaret är ett av deras största hinder från att växa.

– Vet de inte vilka kostnader de har från en månad till en annan kommer de att hålla igen och vara försiktiga med att anställa. Blir företagen försiktigare och minskar sin rekrytering kan det hindra deras möjligheter att expandera verksamheten.

Eftersom syftet med högkostnadsskyddet är att skydda mindre arbetsgivare som är särskilt känsliga för oförutsebara kostnader, får de minsta företagen högst ersättning.

Ett normalt år omfattas 47 000 arbetsgivare av systemet, varav 33 000 är små företag. Enligt regeringen skulle ett avskaffande innebära en besparing för staten på 2,6 miljarder kronor. Något som alltså ska läggas på företagen i stället.

Argumentationen håller inte

Ett motiv till avskaffandet är att de högre ersättningsnivåer som gäller för mindre arbetsgivare ”minskar drivkrafterna att förebygga sjukfrånvaro på arbetsplatser och vidta åtgärder för att sjukskrivna anställda ska kunna återgå i arbete”.
Men regeringens argumentation håller inte, menar Catharina Bäck. – Sjukfrånvaro är extremt sårbart för små företag – och där är sjuklönen bara en del av kostnaden. Produktionsbortfallet kan vara betydande. Det är också svårt att flytta om arbetsuppgifter när det finns få anställda, samtidigt som det är dyrt att ta in vikarier – om de ens går att hitta.

Dessutom har de minsta företagen den lägsta sjukfrånvaron på arbetsmarknaden, vilket visar på att de har starka drivkrafter att förebygga sjukfrånvaro och hitta insatser för att underlätta återgången för sjukskrivna medarbetare. Den högsta sjukfrånvaron på arbetsmarknaden återfinns i kommuner och regioner.

Om regeringen vill att små och medelstora företag ska våga växa och anställa är det obegripligt varför regeringen nu vill slopa högkostnadsskyddet.

– Med ett tak för hur höga sjuklönekostnaderna kan bli går de att förutse och budgetera, samtidigt som företagen uppmuntras att anställa även de med en ohälsohistorik i bagaget. Och precis så har ersättningen fungerat, säger Catharina Bäck.
Regeringen pekar som skäl för att avskaffa ersättningen också på att Försäkringskassan uppskattar att cirka tre procent av ersättningen för höga sjuklönekostnader betalas ut felaktigt.

Inspektionen för socialförsäkringen har ett pågående regeringsuppdrag att ta fram åtgärder för att förbättra kontrollerna inom ramen för nuvarande system och Riksrevisionen genomför en översyn av administrationen av ersättningen. Båda granskningarna ska redovisas under hösten, så det kommer alltså mer fakta ganska snart, påpekar Catharina Bäck.

– Att regeringen redan nu aviserar att den vill slopa högkostnadsskyddet, utan att ens invänta rapporterna, är förhastat och märkligt. Förkommer det fusk och missbruk måste det finnas bättre sätt att komma till rätta med problemen än att slopa hela förmånen.

Fakta om ersättningen

Arbetsgivarnas direkta årliga kostnad för sjuklönekostnader uppgick innan pandemin till cirka 25 miljarder kronor, varav drygt 1 miljard betalades tillbaka till arbetsgivarna genom högkostnadsersättningen.
Beroende på företagens lönesumma betalas ersättning för höga sjuklönekostnader enligt fem fastställda nivåer. För sjuklönekostnader som överstiger de fastställda nivåerna lämnas ersättning från högkostnadsskyddet, där utformningen gör att de minsta företagen får högst ersättning. Ett övre tak gäller om 250 000 kronor per år i ersättning som gör att de största arbetsgivarna får lägre kompensation för sina sjuklönekostnader.

SjukfrånvaroSmåföretagsfrågor
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist