LogoLogo
LogoLogo
NYHET28 april 2017

Hårt arbete råder bot på utmattningssyndrom

Antalet personer med utmattningssyndrom ökar. I spåren följer långa sjukskrivningar. "För en person med utmattningssyndrom är det viktigt att jobba med sig själv och att lära sig sätta gränser och prioritera om, säger arbetsterapeut Elisabeth Elinder.

Elisabeth Elinder arbetar som arbetsterapeut på Stressmottagningen.

Sedan 2014 är psykiatriska diagnoser den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. En rapport från Försäkringskassan visar att personer med psykiatriska diagnoser har de längsta sjukskrivningstiderna. Det tar också längre tid för dem att komma tillbaka till arbete. Återfall i ny sjukskrivning är också vanligare än vid andra diagnoser och risken att permanent hamna utanför arbetsmarknaden är högre.

– Det finns fall där sjukskrivning är rätt åtgärd, men det finns också situationer där en annan behandling måste övervägas. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar för att rätt insatser sätts in och på så sätt förkorta sjukfrånvaro, säger Ann-Marie Begler, Försäkringskassans generaldirektör.

Diagnosgruppen ”Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress” står för hälften av sjukskrivningarna i psykiatriska diagnoser, där ingår akut stressreaktion och utmattningssyndrom som de vanligaste diagnoserna.

Några som jobbar dagligen med att hjälpa personer tillbaka till arbete vid psykisk sjukdom är Stressmottagningen i Stockholm. De arbetar med personer med utmattningssyndrom. Antalet personer med utmattningssyndrom har ökat kraftigt de senaste åren och långa sjukskrivningar är vanliga. Drygt 2 000 personer har passerat mottagningen sedan den öppnade, år 2000, och av dem är cirka 80 procent kvinnor. Stressmottagningens metoder har hjälpt många tillbaka till arbete.

Elisabeth Elinder arbetar som arbetsterapeut på Stressmottagningen. Hon menar att sjukskrivningstiden ska användas konstruktivt och aktivt under tiden för rehabilitering.

– Att vara sjukskriven handlar inte om att vara passiv. Tvärtom så är det är ett omfattande program. För en person med utmattningssyndrom är det viktigt att jobba med sig själv och att lära sig sätta gränser och prioritera om, säger hon.

Elisabeth Elinder berättar att flertalet forskare är knutna till Stressmottagningen för att hitta framgångsrika metoder för rehabilitering och att många av deras patienter kommer tillbaka till arbete. Rehabiliteringsprogrammet vid Stressmottagningen varar i cirka sex månader och sker både individuellt och i grupp. Hon menar att med hårt arbete och rätt insatser är återgång i arbete möjligt.

– Det finns inga snabba vägar för den med utmattningssyndrom, det är hårt arbete för den som kommer hit men vi är specialister och vi bidrar till att många återgår i arbete. Livet blir inte som förr men många av våra patienter är positiva efteråt och vill verkligen förändra vardagen, säger hon.

Stressmottagningen jobbar aktivt tillsammans med arbetsgivarna. En central del av rehabiliteringen på Stressmottagningen är kontakten med arbetsplatsen och Elisabeth Elinder menar att det är avgörande för att arbetsplatsen ska kunna bli ett så bra stöd som möjligt vid återgång i arbete. Hon ger praktiska råd och verktyg för hur den anställde och arbetsgivaren tillsammans kan tänka och planera för en arbetsåtergång. Hon gör också arbetsplatsbesök.

– En viktig framgångsfaktor är att få arbetsgivaren att känna sig involverad och delaktig tidigt i den anställdes rehabiliteringsprocess. Vi är också ett stöd för arbetsgivarna, säger Elisabeth Elinder.

Att samverkan sker mellan alla aktörer när en person ska tillbaka i arbetet, menar Elisabeth Elinder är viktigt för framgång. Kunskaperna om utmattningssyndrom är dock mycket ojämn bland sjukskrivande läkare och Försäkringskassans handläggare. Med ökad kunskap om olika psykiatriska diagnoser och aktiv samverkan, tror hon, att de långa sjukskrivningarna kan minska.

– Det är stor skillnad mellan olika psykiska diagnoser. Utmattningssyndrom kan inte jämföras med annan psykisk ohälsa. Det måste man ha klart för sig om man ska kunna hjälpa individen, säger Elisabeth Elinder.

Socialförsäkringsfrågor
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist