Läkare larmar: Många sjukskrivs i onödan

Efter de intensiva pandemiåren väntades sjuktalen gå ner men de är fortsatt höga. Framför allt är korttidssjukfrånvaron och vård av barn kvar på samma nivåer som under pandemin. Ett ökat inflöde av korttidssjuka riskerar att successivt leda till ännu fler långtidssjuka.

Av de längre sjukfallen står psykisk ohälsa för över hälften men det handlar inte om psykiska sjukdomar, som exempelvis schizofreni, utan om stressrelaterade diagnoser som utmattningssyndrom.

Enligt Afa Försäkring är de vanligaste orsakerna till långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos ”reaktion på svår stress”, ”förstämningssyndrom” och ”ångestsyndrom”. I genomsnitt blir sjukfall kopplade till psykiatriska diagnoser längre än andra diagnoser och kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk som män att drabbas av långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos.

Men enligt Kristoffer Domargård, distriktsläkare på Närhälsan vårdcentral i Partille skulle sjuktalen inte behöva vara så höga. För patienter med symptom som inte beror på en sjukdom kan det snarast vara skadligt att bli sjukförklarad.

Han menar att läkare behöver göra välgrundade medicinska bedömningar om vilka patienter som ska sjukskrivas. Många patienter riskerar att må sämre av att inte gå till jobbet, konstaterar han.

– Det blir alltmer integrerat i folksjälen att det är ett beslut som individen själv fattar när det är jobbigt – ”nu sjukskriver jag mig”. Inte sällan beror det på naturliga men påfrestande saker som händer i livet eller så kan det handla om symptom eller sjukdomar där sjukskrivning inte behövs eller till och med är skadlig.

Ibland hopas bekymren

Flera saker kan bli jobbiga samtidigt – barnen, partnern, jobbet – och kanske tillkommer det även en kroppslig eller själslig sjukdom. Den samlade bördan blir stor och till slut kan en till synes liten händelse göra att individen ser sjukskrivning som den enda utvägen, enligt Kristoffer Domargård.

– Ibland kommer patienter med en stark önskan om sjukskrivning. Då är det viktigt att läkaren lyssnar, försöker förstå, undersöker och gör en medicinsk bedömning.

Dåligt underbyggda sjukskrivningar blir ofta en konfliktfylld och betungande arbetsuppgift för läkare i primärvården. Läkare som inser att de gör sjukskrivningar som egentligen inte är bra för patienten riskerar att bli desillusionerade av känslan av att göra något som de egentligen inte vill, och som inte leder till något gott, påpekar Kristoffer Domargård.

– Det kan bidra till att primärvården blir mindre tillgänglig och på så vis försämra möjligheterna att ge god vård till invånarna.

Symptom utan sjukdom

För att bli sjukskriven behöver personen ha en sjukdom som sätter ner arbetsförmågan. Det är läkaren som utifrån sina medicinska kunskaper bedömer om det finns ett sjukdomstillstånd och om dess förlopp gynnas av att patienten inte arbetar.

– Vi har alla hela tiden olika symptom från kropp och själ. Ibland kan man få symptom som trötthet, oro eller värk utan att ha en sjukdom. Att känna av kropp och själ mer vid jobbiga perioder i livet är naturligt och i sådana situationer kan det vara skadligt att bli sjukförklarad.

Till exempel är förändringar i arbetssituationen en vanlig orsak till sjukskrivning. Det är naturligt att reagera på stressande eller konfliktfyllda situationer men läkaren har oftast inga möjligheter att lösa sådant genom sjukskrivning, konstaterar Kristoffer Domargård.

– Snarare riskerar man vid sjukskrivning att försämra läget både för patienten och arbetsgivaren.

Minskat sjukfallen med mer än hälften

Många sjukskrivningar i primärvården grundar sig i olika former av stresstillstånd eller smärttillstånd med symptom som kan vara väldigt jobbiga, men som sällan blir bättre av sjukskrivning.

– Det riskerar att bli negativt för alla parter, men i första hand för människan som lyfts från sitt sammanhang och som riskerar att få mer symptom som biverkan av sjukskrivningen. Dessutom leder det till sämre ekonomi och att personen kanske inte hanterar det som egentligen behöver hanteras.

Närhälsan vårdcentral i Partille har lyckats bryta trenden genom att arbeta aktivt för att ta medvetna, medicinskt grundade och hållbara beslut om sjukskrivningar, och det har gett mycket goda resultat.

– Vi har minskat antalet sjukskrivningar med långt över hälften de senaste fem åren. Vi gör det för våra patienters skull och för att vi vill dem väl, säger Kristoffer Domargård.