Trots dagens låga räntepolitik har det blivit allt svårare för företag att ta lån. Det slår särskilt hårt mot industrin och handeln och i förlängningen hela Sveriges ekonomi, visar en rapport från Svenskt Näringsliv.
Finanskrisen blev en dyrköpt läxa för alla banker som hade lånat ut till företag med för lite säkerhet. Resultatet blev att myndigheter införde nya regelverk som ställer högre kapitalkrav på företag som söker lån.
Nu, drygt tio år senare, har regelverken ritat om hela lånekartan för det svenska näringslivet. Det visar Svenskt Näringslivs nya rapport ”Bankregleringen och företagens kreditmöjligheter”.
– Efter finanskrisen måste företag som söker lån ha en viss täckning av eget kapital. Det vanligaste är man ställer en fastighet som säkerhet. Det har gynnat framför allt fastighetsmarknaden och bostadsrättsföreningar. Men för branscher som inte äger fastigheter har räntorna ökat kraftigt, säger Johan Kreicbergs, nationalekonom och författare till rapporten.
Det har slagit särskilt hårt mot tillverkningsindustrin och handeln. Det gäller framför allt bolag små och medelstora företag, berättar han.
– Stora företag har ofta möjligheten finansiera stora projekt genom att ställa ut en obligation på 100 miljoner kronor. Samtidigt kan riktigt små företag, som behöver låna exempelvis 200 000 kronor få mikrolån från statliga Almi. Men om vi pratar om ett företag som behöver 2-30 miljoner kronor för att köpa en maskin eller ny utrustning, har utlåningen i princip stannat av, säger han.
Det har gått så långt att var femte industriföretag står utan lånemöjligheter, berättar han.
– Det här börjar bli ett stort problem för företagen. Speciellt när det pratas om att införa en ny bankskatt och ännu högre kapitaltäckningskrav, säger han.
På lång sikt kan det stoppa regeringens ambitioner att pumpa igång den svenska industrisektorn.
– Myndigheterna har pratat om en ny industrialiseringsvåg och en renässans i industribranschen. Men om de inte kan finansiera köp av nödvändiga maskiner hämmar det tillväxten och sysselsättningen för hela landet, säger Kreicbergs.
Det skapar också strukturella förändringar i hela näringslivet.
– Det har blivit vanligare att små företag blir uppköpta av antingen svenska eller utländska koncerner. Det har blivit ett sätt för de mindre företagen att visa att de har de finansiella muskler som krävs för att ställa ut egna obligationer och ta lån, säger han.
Förhoppningen är att studien kan kasta ljus över vad regelverket har lett till och ifrågasätta om dagens höga kapitalkrav har varit den bästa lösningen.
– Ingen vill ju ha en ny finanskris. Men det är ändå värt för myndigheterna att fråga sig om det också finns ett regelverk som dels ställer viktiga krav på företagen, dels skapar en fungerande lånemarknad, säger Johan Kreicbergs.
Fler snabbväxande högteknologiska företag